Den gåtfulla klyftan

Ledare. Ledare 5/2007 Sedan 1992 har Stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö) årligen publicerat en barometer som redogör för medborgaropinionerna i olika frågor.
2.2.2007 kl. 00:00

Sedan 1992 har Stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö) årligen publicerat en barometer som redogör för medborgaropinionerna i olika frågor.

Eftersom den senaste barometern alltid innehåller jämförande uppgifter ur tidigare barometrar beskrivs inte endast dagsläget utan pekar också på trender. Detta är intressant och viktigt. Att veta var man finns är bra, men endast trenderna visar vartåt man är på väg.
Det som gör den nyligen publicerade Barometern 2006 speciellt intressant är att den publiceras inför riksdagsvalet. Visserligen är perspektivet kommunalt, men i alla fall. Det finns ingen orsak att tro att människornas värderingar varierar från kommunalplanet till riksplanet. Knappast är heller skillnaderna mellan medborgaropinionerna och kommundirektörernas ställningstaganden i något större utsträckning avvikande från skillnaderna mellan medborgarnas åsikter och ledande politikers och tjänstemäns åsikter.

Mot denna bakgrund ger den senaste barometern partierna, de enskilda kandidaterna och inte minst väljarna mycket att fundera på. Faktum är nämligen att skillnaderna i åsikter och uppfattningar i frågor som kan betecknas som klart värdebaserade är stora. Ofta till och med mycket stora.

Några exempel.
Påståendet att den sociala och ekonomiska ojämlikheten har gått för långt delas helt eller nästan helt av 51 procent av befolkningen men endast av 8 procent av kommundirektörerna. Påståendet att det är bättre att höja kommunalskatten än skära i de kommunala tjänsterna delas helt eller nästan helt av 73 procent av befolkningen men endast av 49 procent av kommundirektörerna. Påståendet att medborgarna skall ha rätt till helt eller nästan avgiftsfri kommunal basservice oberoende av vad det kostar att producera den delas helt eller nästan av 75 procent av befolkningen men av endast 10 procent av kommundirektörerna.
Och så vidare.

Undersökningar och utredningar som har gjorts på riksplanet talar samma språk. Det borde därför inte råda någon större oenighet om att det verkligen finns en klyfta mellan medborgarna och de så kallade makthavarna.
Då undersökningar dessutom visar att det finns starka  åsikts- och värdeband mellan ledande politiker och tjänstemän är bilden ganska klar. Till detta kan fogas att medierna för det mesta återger och därmed stärker maktelitens värderingar och bedömningar.
Medborgarna har alltså sin syn på och uppfattningen om verkligheten och eliten har sin. Och elitens syn som dominerar debatten.

I ärlighetens namn vore det nu dags att erkänna detta liksom det faktum att eliten mer eller mindre struntar i att dess värld är en annan än medborgarnas. Annars skulle väl inte åsiktsskillnaderna vara de samma år efter år efter år. Ofta blir de till och med större från år till år.
Om eliten verkligen skulle ta medborgaropinionerna på allvar skulle vi ha bättre grundtrygghet för alla, jämnare inkomstfördelning, bättre social- och hälsovård, bättre åldringsvård, bättre rusvård …

Det enkla svaret på den ständigt återkommande frågan varifrån pengarna till att det goda skulle tas är enkel: från medborgarna.
Praktiskt taget alla kartläggningar visar nämligen att de absolut flesta av oss är villiga att betala ännu högre skatter om vi vet att skattepengarna går till sådant som gör livet bättre för oss alla.

Eftersom praktiskt taget alla politiker och tjänstemän är hedervärda kvinnor och män är den klyfta gåtfull som uppstår mellan dem och den allmänhet som de borde och säger sig tjäna. Den borde inte finnas, men den finns.
Det är svårt att se någon annan förklaring på det hela än att det är något i det politiska livet som omformar och kanske till och med deformerar synen på verkligheten.

Kanske vore det till fördel både för allmänheten, för politikerna och för tjänstemännen att offra mer tid på att reflektera över den gåtfulla klyftan mellan undersåtar och herrar än att offra så mycket tid på att lyssna till och ge löften som ingen ändå längre tror på.

Stig Kankkonen



Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02
Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09
Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26