Den gåtfulla klyftan

Ledare. Ledare 5/2007 Sedan 1992 har Stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö) årligen publicerat en barometer som redogör för medborgaropinionerna i olika frågor.
2.2.2007 kl. 00:00

Sedan 1992 har Stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö) årligen publicerat en barometer som redogör för medborgaropinionerna i olika frågor.

Eftersom den senaste barometern alltid innehåller jämförande uppgifter ur tidigare barometrar beskrivs inte endast dagsläget utan pekar också på trender. Detta är intressant och viktigt. Att veta var man finns är bra, men endast trenderna visar vartåt man är på väg.
Det som gör den nyligen publicerade Barometern 2006 speciellt intressant är att den publiceras inför riksdagsvalet. Visserligen är perspektivet kommunalt, men i alla fall. Det finns ingen orsak att tro att människornas värderingar varierar från kommunalplanet till riksplanet. Knappast är heller skillnaderna mellan medborgaropinionerna och kommundirektörernas ställningstaganden i något större utsträckning avvikande från skillnaderna mellan medborgarnas åsikter och ledande politikers och tjänstemäns åsikter.

Mot denna bakgrund ger den senaste barometern partierna, de enskilda kandidaterna och inte minst väljarna mycket att fundera på. Faktum är nämligen att skillnaderna i åsikter och uppfattningar i frågor som kan betecknas som klart värdebaserade är stora. Ofta till och med mycket stora.

Några exempel.
Påståendet att den sociala och ekonomiska ojämlikheten har gått för långt delas helt eller nästan helt av 51 procent av befolkningen men endast av 8 procent av kommundirektörerna. Påståendet att det är bättre att höja kommunalskatten än skära i de kommunala tjänsterna delas helt eller nästan helt av 73 procent av befolkningen men endast av 49 procent av kommundirektörerna. Påståendet att medborgarna skall ha rätt till helt eller nästan avgiftsfri kommunal basservice oberoende av vad det kostar att producera den delas helt eller nästan av 75 procent av befolkningen men av endast 10 procent av kommundirektörerna.
Och så vidare.

Undersökningar och utredningar som har gjorts på riksplanet talar samma språk. Det borde därför inte råda någon större oenighet om att det verkligen finns en klyfta mellan medborgarna och de så kallade makthavarna.
Då undersökningar dessutom visar att det finns starka  åsikts- och värdeband mellan ledande politiker och tjänstemän är bilden ganska klar. Till detta kan fogas att medierna för det mesta återger och därmed stärker maktelitens värderingar och bedömningar.
Medborgarna har alltså sin syn på och uppfattningen om verkligheten och eliten har sin. Och elitens syn som dominerar debatten.

I ärlighetens namn vore det nu dags att erkänna detta liksom det faktum att eliten mer eller mindre struntar i att dess värld är en annan än medborgarnas. Annars skulle väl inte åsiktsskillnaderna vara de samma år efter år efter år. Ofta blir de till och med större från år till år.
Om eliten verkligen skulle ta medborgaropinionerna på allvar skulle vi ha bättre grundtrygghet för alla, jämnare inkomstfördelning, bättre social- och hälsovård, bättre åldringsvård, bättre rusvård …

Det enkla svaret på den ständigt återkommande frågan varifrån pengarna till att det goda skulle tas är enkel: från medborgarna.
Praktiskt taget alla kartläggningar visar nämligen att de absolut flesta av oss är villiga att betala ännu högre skatter om vi vet att skattepengarna går till sådant som gör livet bättre för oss alla.

Eftersom praktiskt taget alla politiker och tjänstemän är hedervärda kvinnor och män är den klyfta gåtfull som uppstår mellan dem och den allmänhet som de borde och säger sig tjäna. Den borde inte finnas, men den finns.
Det är svårt att se någon annan förklaring på det hela än att det är något i det politiska livet som omformar och kanske till och med deformerar synen på verkligheten.

Kanske vore det till fördel både för allmänheten, för politikerna och för tjänstemännen att offra mer tid på att reflektera över den gåtfulla klyftan mellan undersåtar och herrar än att offra så mycket tid på att lyssna till och ge löften som ingen ändå längre tror på.

Stig Kankkonen



KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23
Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50
Vid församlingsvalet sade 60 procent av kandidaterna sig sympatisera med Anna Maja-Henrikssons SFP och 11 procent med Peter Östmans Kristdemokraterna

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44