Att ro och hopa med årorna i kors

Ledare. Ledare 5/2007 Vilka konsekvenser har lagen om registrerat partnerskap för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland?


2.2.2007 kl. 00:00

Vilka konsekvenser har lagen om registrerat partnerskap för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland? 

För att svara på den frågan pågår i biskopsmötets regi ett tämligen omfattande arbete. Det seminarium om och kring partnerskapslagen som hölls senaste veckan var en synlig del av det arbetet. Ett andra seminarium av samma slag kommer att hållas senare och i mera slutna kyrkliga sammanhang diskuteras partnerskapsrelaterade frågor nu mer eller mindre kontinuerligt.
En av biskoparna, tammerforsbiskopen Juha Pih-kala, försökte i ett sammanhang beskriva hur processen kan se ut ur ett utanförperspektiv. Han talar om ett ”bedrövligt och evinnerligt hopande och roende och till råga på allt med årorna i kors”.
Samtidigt konstaterar Pihkala att kyrkans försiktighet ofta har varit tecken på djup och bred ansvarskänsla.

Biskop Pihkalas roddbåtsbild ger anledning till reflektioner som inte har med själva saken utan med processen att göra.
För att kunna ro effektivt är en förutsättning att man vill komma iväg, att roddaren vet vart hon eller han vill komma samt ha tillgång till karta och kompass för att hitta dit.
Är det många som ror måste roddarna vara överens både om målet och om vilka kartor och kompasser som skall användas.

Den fråga som ur detta perspektiv blir aktuell är om det pågående arbetet med att reda ut partnerskapslagens konsekvenser för kyrkan är en roddtur med okänt mål. Eller om det är ett arbete med att övertyga roddarna om ett givet mål och om hur man skall läsa och tolka karta och kompass.
Det kan kanske också delvis vara fråga om att få så många som möjligt av dem som har betänkligheter i fråga om kurs och navigationsinstrument att sitta kvar i båten.

Om det är genuint öppet vilket slutresultatet med den pågående processen blir är det alltså möjligt att kyrkan inte går in för förändringar i sin syn på och sin inställning till utövad homosexualitet eller att den ändrar kurs.
Ett arbete med öppet slut har förutsättningar att bli upplysande och konstruktivt oberoende av vilken inställning man har till hur kyrkan borde gå vidare i den aktuella frågan.
Är man oense vet man åtminstone varför man är det och i bästa fall kan man vara oense i ömsesidig respekt.

Om slutresultatet inte är genuint öppet kommer vi att uppleva en process vars huvudsakliga uppgift inte är att allsidigt, fördomsfritt och utgående från kyrkans egna grunder bedöma, prioritera och väga argument.
Då blir det lätt närmast fråga om en process där det som sägs och görs avgörs av om det leder mot det redan fastslagna målet eller inte. Fakta och argument som talar ett annat språk kan bemötas med allt från passiv tystnad till aktivt förlöjligande.

Det är skäl att komma ihåg att det i partnerskapsärendet inte är fråga om en teologisk ”upptäckt” som gör en revidering av kyrkans inställning till utövad homosexualitet nödvändig. Det får inte heller bli så att samhällsutvecklingen tvingar fram en teologisk ”upptäckt” i den aktuella frågan.
När det gäller samhällsdikterade teologiska tolkningar eller tillämpningar finns skrämmande exempel i vår närhistoria och i vår närmiljö: år 1951 tog samtliga biskopar i Svenska kyrkan i sitt gemensamma brev ”Ett brev i en folkets livsfråga” ställning för de rashygieniska steriliseringar som då var aktuella i Sverige.

För kyrkan får det avgörande aldrig vara vad samhället anser vara rätt och riktigt. Avgörande får heller aldrig vara vad som är populärt eller vad som annars ligger i tiden.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland måste hålla sig till att det högsta rättesnöret är ”den i dess bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”.

Vad Guds heliga ord säger måste därför vara den enda grunden och det enda målet för det arbete som biskopsmötet nu utför i partnerskapsfrågan. Biskopsmötets skyldighet är att klart, redigt, ärligt och utan en massa ”men” reda ut den saken.
Tills det är gjort måste årorna få ligga orörda.

Stig Kankkonen



Höstdagarna brukar varje allhelgonahelg samla ungdomar från hela Svenskfinland.

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07
En annorlunda bild av kyrkomötet: ansikten bakom blå munskydd, talare med färggranna platshandskar och tekniska pauser för att desinficera mikrofoner.

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38
Helene Liljeström gick i slutet av år 2019 i pension från jobbet som kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02
Niklas Wallis är för tillfället tf. kaplan i Kronoby.

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23
Biskop Bo-Göran Åstrand säger att det var en process för biskoparna att finna förtroendet att tala ärligt och öppet i äktenskapsfrågan.

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52
Ulla Heikkilä kallar konfirmandlägren för en nationell institution.

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00
Johan Candelin ser hoppfullt på utgången av rättsprocessen.

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00
Åren mellan fyrtio och femtio hade varit hektiska. Camilla Svevar fick sitt tredje barn, hon sadlade om och läste teologi och blev präst, hon insjuknade i bröstcancer och blev frisk. Och som tf kyrkoherde i Replot bröt hon upp från sitt andra äktenskap.

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02
Camilla Sundqvist är nu hel som människa.

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08
Sju månaders arbetslöshet gav Mikaela Steffansson möjlighet att fundera över hur hon ville att livet skulle se ut.

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00
Nicolina Grönroos, Louise Häggström och Andreas Lundgren poddar tillsammans.

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00

Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43