Att ro och hopa med årorna i kors

Ledare. Ledare 5/2007 Vilka konsekvenser har lagen om registrerat partnerskap för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland?


2.2.2007 kl. 00:00

Vilka konsekvenser har lagen om registrerat partnerskap för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland? 

För att svara på den frågan pågår i biskopsmötets regi ett tämligen omfattande arbete. Det seminarium om och kring partnerskapslagen som hölls senaste veckan var en synlig del av det arbetet. Ett andra seminarium av samma slag kommer att hållas senare och i mera slutna kyrkliga sammanhang diskuteras partnerskapsrelaterade frågor nu mer eller mindre kontinuerligt.
En av biskoparna, tammerforsbiskopen Juha Pih-kala, försökte i ett sammanhang beskriva hur processen kan se ut ur ett utanförperspektiv. Han talar om ett ”bedrövligt och evinnerligt hopande och roende och till råga på allt med årorna i kors”.
Samtidigt konstaterar Pihkala att kyrkans försiktighet ofta har varit tecken på djup och bred ansvarskänsla.

Biskop Pihkalas roddbåtsbild ger anledning till reflektioner som inte har med själva saken utan med processen att göra.
För att kunna ro effektivt är en förutsättning att man vill komma iväg, att roddaren vet vart hon eller han vill komma samt ha tillgång till karta och kompass för att hitta dit.
Är det många som ror måste roddarna vara överens både om målet och om vilka kartor och kompasser som skall användas.

Den fråga som ur detta perspektiv blir aktuell är om det pågående arbetet med att reda ut partnerskapslagens konsekvenser för kyrkan är en roddtur med okänt mål. Eller om det är ett arbete med att övertyga roddarna om ett givet mål och om hur man skall läsa och tolka karta och kompass.
Det kan kanske också delvis vara fråga om att få så många som möjligt av dem som har betänkligheter i fråga om kurs och navigationsinstrument att sitta kvar i båten.

Om det är genuint öppet vilket slutresultatet med den pågående processen blir är det alltså möjligt att kyrkan inte går in för förändringar i sin syn på och sin inställning till utövad homosexualitet eller att den ändrar kurs.
Ett arbete med öppet slut har förutsättningar att bli upplysande och konstruktivt oberoende av vilken inställning man har till hur kyrkan borde gå vidare i den aktuella frågan.
Är man oense vet man åtminstone varför man är det och i bästa fall kan man vara oense i ömsesidig respekt.

Om slutresultatet inte är genuint öppet kommer vi att uppleva en process vars huvudsakliga uppgift inte är att allsidigt, fördomsfritt och utgående från kyrkans egna grunder bedöma, prioritera och väga argument.
Då blir det lätt närmast fråga om en process där det som sägs och görs avgörs av om det leder mot det redan fastslagna målet eller inte. Fakta och argument som talar ett annat språk kan bemötas med allt från passiv tystnad till aktivt förlöjligande.

Det är skäl att komma ihåg att det i partnerskapsärendet inte är fråga om en teologisk ”upptäckt” som gör en revidering av kyrkans inställning till utövad homosexualitet nödvändig. Det får inte heller bli så att samhällsutvecklingen tvingar fram en teologisk ”upptäckt” i den aktuella frågan.
När det gäller samhällsdikterade teologiska tolkningar eller tillämpningar finns skrämmande exempel i vår närhistoria och i vår närmiljö: år 1951 tog samtliga biskopar i Svenska kyrkan i sitt gemensamma brev ”Ett brev i en folkets livsfråga” ställning för de rashygieniska steriliseringar som då var aktuella i Sverige.

För kyrkan får det avgörande aldrig vara vad samhället anser vara rätt och riktigt. Avgörande får heller aldrig vara vad som är populärt eller vad som annars ligger i tiden.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland måste hålla sig till att det högsta rättesnöret är ”den i dess bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”.

Vad Guds heliga ord säger måste därför vara den enda grunden och det enda målet för det arbete som biskopsmötet nu utför i partnerskapsfrågan. Biskopsmötets skyldighet är att klart, redigt, ärligt och utan en massa ”men” reda ut den saken.
Tills det är gjort måste årorna få ligga orörda.

Stig Kankkonen



Siv Jern och Barbro Eriksson har båda stor sakkunskap och lång arbetserfarenhet, nämner biskop Bo-Göran Åstrand i motiveringen.

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31
Just nu fylls Jessica Högnabba-Akins dagar av vagnspromenader, men om ett drygt år börjar hon på nya jobbet.

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59
Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32
Lillemor Asplund-Haapasaari har fått må bra i snart två år.
– Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma.

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54
John Vikström har härliga minnen från barndomsjularna i Kronoby.

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35
Alexander Lycke är tillbaka på Svenska teaterns scen 
– också den här gången tillsammans med Maria Ylipää, som i musikalen Chess.

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07
– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet, säger Erja Yläjärvi.

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55
Förhandlingarna berör Kyrkostyrelsens personal, med undantag av Kyrkans servicecentrals anställda, det vill säga  ungefär 225 anställda.

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46
Det var främst allsångsevenemang som drabbades av de nya restriktionerna.

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35
Biskop Bo-Göran Åstrand försöker tillsammans med biskoparna i de andra stift som drabbas mest av pandemin hitta lösningar inför julfirandet.

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15
Emma Audas väntar med julmusiken tills det blir juldag.

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20
Karin Erlandsson har kunnat gå upp i Jomala kyrktorn och göra research för sin bok "Hem".

roman. Karin Erlandsson är aktuell med boken Hem, en historisk roman om Åland. Hon har bland annat gjort research i kyrktornet i Jomala kyrka. 24.11.2021 kl. 09:11
Valdeltagandet uppgick till 91,4 procent.

LAPPO STIFT. Matti Salomäki fick 54,8 procent av de avgivna rösterna i valets andra omgång och valdes till ny biskop i Lappo stift. 23.11.2021 kl. 19:52

Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13