Inte lätt att informera rätt

Ledare. Ledare 3/2007 Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!
2.2.2007 kl. 00:00

Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!

I samband med jubileumsfesten påminde ärkebiskop emeritus John Vikström bland annat om informationscentralens dubbla uppgift: att informera både om kyrkans eviga budskap och om kyrkans föränderliga liv och verksamhet i tid och rum. Kyrkan är inte på något sätt ensam om sitt dilemma. Det delas av praktiskt taget alla organisationer, samfund, företag, sammanslutningar och vad det nu kan vara fråga om, som verkar i offentligheten och som är mer eller mindre beroende av allmänhetens förtroende.

Det som skiljer kyrkan från de flesta andra är att den har ett evigt budskap som inte kan förändras om kyrkan vill vara kyrka.
Det är budskapet om Gud som skapare och upprätthållare, om frälsningen i Jesus Kristus och om Honom som korsfäst och uppstånden för vår skull.

De flesta andra har inget evigt budskap utan kan anpassa inte endast verksamhetsformerna utan också budskapet till det som svepande kallas tidens krav.
Politiska och ideologiska budskap kan förändras både till form och innehåll. För att inte tala om företagens budskap. Ta som exempel Nokia som innehållsmässigt gått från gummistövlar till mobiltelefoner.
Placerar man in jubilerande Kyrkans informationscentral och dess dubbla uppgift i detta helhetssammanhang framstår utmaningarna som övermäktiga.
Hur trovärdigt kan det bli då man samtidigt skall informera om evangeliet och om en kyrka där det förefaller råda delade meningar om allt från budskapet till målsättning och verksamhetsformer?
Det dessutom i en tid då kunskapen blir allt mindre om såväl budskapet som den kyrkliga organisationen och verksamheten.

Namnet Kyrkans informationscentral signalerar att centralen är ett kyrkligt organ och därmed ett organ vars uppgift är att solidariskt skapa förutsättningar för kyrkan att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten.
För en sådan informationscentral är en av de viktigaste uppgifterna rimligtvis att fungera som en kanal för kyrkans försvar både mot yttre och inre angrepp.
Till denna del skall Kyrkans informationscentral vara en modern apologicentral med fingret på tidens puls.
Den kan inte och skall inte vara en objektiv informationsförmedlare där alla åsikter som förekommer om vad kyrkan är eller borde vara, vad den lär eller vad den borde lära, väger lika tungt.
Som det nu är kan och får ”läror” som klart avviker från kyrkans lära predikas och spridas inom kyrkan och av kyrkligt anställda utan att de systematiskt, aktivt och bestämt tillbakavisas.
Allt för ofta tillåts också privatföretagsamhet i fråga om information i centrala kyrkliga frågor.

Med tanke på den nya verklighet som också kyrkan verkar i vore det kanske dags att se över informationssektorn från grunden.
Hur skall informationen organiseras för att den skall bidra till kunskapen om vad kyrkan lär i ett allt mera mångkulturell och religiöst sett splittrat samhälle? Hur skall informationen skötas för att kyrkans röst skall bli relevant och trovärdig i arbetet med att utveckla samhället till ett samhälle där alla mår bra?
Hur skall alla de möjligheter optimalt utnyttjas som den tekniska utvecklingen erbjuder?

Vad ramarna beträffar är en möjlighet förstås att fortsätta som nu men med en resursstarkare informationscentral som har hand om all information.
En annan tänkbar möjlighet är att man skiljer åt den information som har med kyrkans lära och försvaret av den att göra och skapar en informationsenhet till exempel under biskopsmötet.
Den nuvarande enheten skulle då fortsätta sköta den kyrkliga information som har med administration och verksamhet att göra.

Fysiskt kunde de två naturligtvis sitta i samma utrymmen och att samarbetet mellan den måste fungera mycket bra är en självklarhet.
Deras gemensamma uppgift skulle ju vara att kontinuerligt informera om allt sådant som gör det möjligt för allmänheten – inklusive journalister – att placera in aktuell detaljinformation i ett helhetssammanhang.

Detta är frågor och tankar som kanske med fördel kunde tas med i de pågående processerna som småningom skall leda fram till en strategi för kyrkan och till en revidering av de centrala kyrkliga organen.

Stig Kankkonen



Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29