Ett år med nya möjligheter

Ledare. Ledare 1/2007 I samband med varje årsskifte försöker vi såväl individuellt som kollektivt få åtminstone små glimtar av eller antydningar om vad det nya året kan tänkas föra med sig. 1.2.2007 kl. 00:00

I samband med varje årsskifte försöker vi såväl individuellt som kollektivt få åtminstone små glimtar av eller antydningar om vad det nya året kan tänkas föra med sig.

Detta trots att vi alla är väl medvetna om att det inte går.

Det är som det gamla talesättet säger: människan spår men Gud rår.

Å andra sidan kan vi naturligtvis inte heller slå oss ner och bara vänta på att framtiden kommer. Framtiden är ingenting som finns fix och färdig på nästa blad i almanackan. Den formas här och nu.
Och eftersom Gud har valt oss till sina medarbetare kallar Han var och en av oss att ta sin del av ansvaret för hur morgondagen ser ut.

När det gäller evangelisk-lutherska kyrkan i Finland väntar många utmaningar på att antas av aktiva och engagerade präster, förtroendevalda och lekmän.
Hur få ut det kristna budskapet till dagens människor? Hur bevara enheten i kyrkan och stiftet? Vad kan och måste göras för att stoppa medlemsflykten? Hur trygga verksamheten då ekonomin blir allt kärvare?

Den del av helhetskyrkan som utgörs av Borgå stift har dessutom speciella utmaningar att handskas med.
Vad händer med de svenska församlingarna och det svenska stiftet då många organisatoriska strukturer förändras? Hur garantera den svenskspråkiga kyrkliga utbildningen av inte minst barnledare och ungdomsarbetare? Hur sköta rekryteringen och utbildningen av både anställda och ansvarstagande lekmän? Hur trygga förutsättningarna för Kyrkans central för det svenska arbetet så att den kan utföra alla sina uppgifter optimalt? Hur koordinera arbetet inom den kyrkliga tredje sektorn så att de knappa resurserna kan användas på bästa sätt? Hur förbättra samarbetet mellan alla finlandssvenska kristna aktörer?

Med tanke på allt det som kunde och borde göras gäller det för de ansvariga i stiftet att kunna prioritera och att kunna prioritera rätt.
Biskop emeritus Erik Vikström och domkapitlet under hans ledning såg detta behov. Det fanns också planer på att tillsätta en utredare med uppgift att kartlägga den finlandssvenska kyrkliga sektorn och dess aktörer samt komma med tankar om vad som kunde och borde göras. Planerna förblev dock av olika skäl planer och förverkligades inte.

Många förväntningar ställs nu på den nye biskopen Gustav Björkstrand, som med såväl sina andliga som administrativa erfarenheter allmänt anses ha det som behövs för att leda Borgå stift i en mycket utmanande tid.
Hans förhoppning om konstruktiva samtal mellan företrädare för olika ämbetssyner vittnar om prioritering av enhet. Hans initiativ att kalla samman företrädare för kyrkan och olika samhällsaktörer till samtal om kommande strukturförändringarna (se mera på nyhetsplats) vittnar om prioritering av fungerande administrativa lösningar.
Den förhoppning om en öppen, glad och aktiv folkkyrka som biskop Björkstrand i olika sammanhang gett uttryck för signalerar att han också prioriterar en ännu effektivare och bättre koordinerad kyrklig tredje sektor.
Och kanske också en ännu bättre koordinering av samarbetet mellan KCSA och den kyrkliga tredje sektorn.
Med en ny biskop, med ett KCSA som småningom säkert hittar sina arbetsformer och sin plats, med nya förtroendevalda i församlingarna, med ett delvis förnyat domkapitel och med ett alert stiftsfullmäktige kan man motiverat talat om ett nytt år med nya möjligheter.

Nu gäller det för alla att tillsammans ta vara på möjligheterna och tillsammans bidra till att år 2007 blir ett nytt nådens år från Herren.


Stig Kankkonen



Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29