Marcus Jakobsson. Foto: Privat

Tomten och Gud

Kolumn.

Hur kan vi bli bättre på att uppfatta Guds närvaro i vår värld? Allra tydligast kommer Gud till uttryck genom barnet i krubban, skriver Marcus Jakobsson.

21.12.2023 kl. 09:36

Prästen hade i julbönen ifrågasatt tomtens existens. Efteråt var det irriterade stämningar bland många föräldrar. Så får man ju inte säga! Men en kavat liten parvel på sex–sju år lät sig inte bekomma. Han hov upp sin stämma och deklarerade frankt: ”Prästen får säga vad han vill, jag tror på tomten i alla fall!”

Vi småler kanske åt denna episod. Men många ser på oss kristna litet så som vi tänker om den här pojken. Nämligen att vi, trots många bevis för motsatsen, envist håller fast vid tron på en varelse som inte finns i verkligheten. Man menar att kristen tro är att jämställa med sagor, myter – och tomtetro!

Men jämförelsen mellan tomten och Gud är ogiltig av flera skäl. De enda som tror på tomten är ju små barn som fått övertygelsen från vuxna som själva inte tror på tomten. Barnen överger snart tron på tomten när de inser att det inte finns några rationella skäl för hans existens. Därför finns bland vuxna heller inga omvändelser från ”a-tomtism” till tomtetro. Men i fråga om gudstron gäller följande:

1) De föräldrar som för vidare sin kristna tro till barnen gör det av egen övertygelse.

2) Många som växt upp med gudstro förblir troende hela livet för att de finner tron vara välgrundad.

3) Historien är full av människor som växt upp utan gudstro, men som efter moget övervägande i vuxen ålder kommit fram till att Gud finns.

Ofta anförs fördoldhet som ett argument mot Guds existens, det vill säga frågan om varför han inte är mer påtaglig i vår värld. Men man kunde också fråga varför vi så ofta misslyckas med att uppfatta Guds närvaro? I vår stolthet undgår vi kanske ofta att lägga märka till hans suveräna vägar och ödmjuka kärlek.

Den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal sade att det finns tillräckligt med ljus för dem som önskar se Gud och tillräckligt med mörker för dem med en motsatt inställning. Om våra hjärtan är stämda i samklang med Guds självutgivande kärlek så kommer han att vara tillräckligt tydlig också för oss. Allra tydligast kommer han till uttryck genom barnet i krubban. Låt oss vara lyhörda för honom denna julhögtid!

Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.

Marcus Jakobsson