Diana Pandey och Mats Björkstrand är på olika sätt engagerade i hundraårsfesten i Esse.
Diana Pandey och Mats Björkstrand är på olika sätt engagerade i hundraårsfesten i Esse.

Kyrkosångsfesten 100 år

PEDERSÖRE.

När prosteriets kyrkosångskrets samlas till vårsångfest på Kristi himmelsfärd i Esse firar man samtidigt hundraårsjubileum.

5.5.2023 kl. 08:10

När det som anses vara startskottet till de prosterivisa kyrkosångskretsarnas sångfester gick 1923, samlades tretusen åhörare utomhus runt trappan till det som idag är Kredus matsal i Nykarleby. Folkhögskolans rektor hade då byggt om trappan till en estrad för sångarna.

– Från början var festen i Nykarleby tänkt som hela Svenskfinlands kyrkosångsfest. Det kom sångare från andra delar av Österbotten plus Nyland, säger Mats Björkstrand.

Han har skrivit ”Heliga sång som samman oss band.” Kyrkliga sångfester i Nykarleby 1923–1939 i deras politiska, kyrkliga och musikaliska kontext, en teologielicenciatavhandling i kyrkohistoria om sångfesterna 2020.

Man började ordna prosterivisa kyrkosångfester 1925 i Nyland, 1930 i Åboland och 1933 på Åland. Den första egentliga prosterisångfesten i Pedersöre var i Terjärv 1936.

1925, två år efter startskottet, samlade sångfesten femtusen åhörare till Kristliga Folkhögskolans trappa. Det var ungdomar som sjöng. De började ofta sjunga i kyrkokören efter konfirmationen.

– En av sångarna i kyrkokören i Pedersöre, han slutade i förra julen, hade börjat sjunga i kyrkokören som 17-åring. Han sjöng i kören i 65 år, säger Diana Pandey, kantor i Pedersöre.


Varför var kyrkosången så stor då?

– Det var lite nyhetens behag. Tidigare hade det ordnats profana sångfester och trots att det i samband med dem ordnades så kallade kyrkokonserter med oratorier och kantater så var det världslig musik. Dessutom stod man upp medan man sjöng Vårt land, men inte under lovpsalmerna. De kristna ville ha egna sångfester. När kyrkokörer börja bildas aktivt blev det under 1900-talets två första decennier möjligt att ordna någonting, säger Björkstrand.

Som en bidragande orsak ser han också den starka ungdomsväckelsen som pågick, delvis tack vare de kyrkliga ungdomsförbunden Evangeliska Unga och Kyrkans Ungdom. Men på den tiden kunde de rörelserna inte samsas kring samma arrangemang som man kan idag.

– De evangeliska körerna hade sin första sångfest 1916, men det var främst för föreningens egna körer. Nykarleby 1923 var den första festen för en större grupp. Där deltog inte de evangeliska körerna eftersom Kyrkans Ungdom var medarrangör. Men på annat håll i Svenskfinland kunde de vara med. Någon evangelisk kör deltog i den första allmänna Finlandssvenska kyrkomusikfesten 1931.

Sångfesterna ordnades i Kristliga folkhögskolans regi fram till 1946.

Numera ordnar kyrkosångskretsen två sångfester för prosteriets kyrkokörer varje år, en på våren och en på hösten. På Kristi Himmelsfärdsdagen kl 19 hålls hundraårsjubileet i Esse kyrka.

– Det kommer att vara mycket körsång och kyrkokörerna har övat en gemensam repertoar. Så blir det allsång, lite orgelmusik, en violinist och trumpetister, säger Pandey och hälsar åhörarna välkomna.

Kyrkosångskretsens styrelse, där Pandey är med, avgör repertoaren tillsammans med dirigenten. Martti Laitinen, kantor i Karleby är kretsens dirigent.

Kyrkokörernas utmaning är nu att rekrytera yngre sångare.

– Det kan behövas ett nytt andligt uppvaknande idag för att öka intresset för körsång. Kanske man till viss del kunde förnya repertoaren och göra någonting helt nytt, skapa ny musik helt enkelt. Eller helt nya körer, säger Pandey.

Text: Johan Sandberg