Körmedlemmar ur S:ta Marian kuoro avtackar sin förra ledare Kristiina Heikkilä (t.v). Maj-Len Jossfolk (uppe, andra från höger) och Ritva Westerlund (tredje från vänster) påpekar att kören gärna tar emot fler medlemmar. FOTO: PRIVAT

Gemenskap och glädje i finska kören i Närpes

NÄRPES.

Den som sjunger i finska kören i Närpes församling sjunger ofta med länge. Hemligheten? Fin gemenskap, goda ledare och en varierad repertoar.

5.4.2023 kl. 10:27

”Va, finns det en finsk kör i Närpes?” är reaktionen ofta.

– Många har inte en aning om att kören finns, säger Maj-Len Jossfolk.

Hon har sjungit med i finska kören i Närpes församling, S:ta Marian kuoro, sedan 1989. En av sångarna i kören hade redan tidigare frågat om hon ville komma med, men då studerade hon i Åbo och hade inte möjlighet.

– Men jag sa att flyttar jag tillbaka till Närpes så kommer jag, och jag höll vad jag sa!

Kören har funnits ännu längre än så. Rötterna sträcker sig till 1970-talet, då Ringa-Lill och Edwin Bernas tog initiativet till en sånggrupp som sjöng på finska.

– Sedan blev det en kurs inom Medborgarinstitutet och Erik Sikström som var kantor i Pörtom började leda kören, berättar Maj-Len Jossfolk.

Under årens lopp har finska kören hunnit ha många olika dirigenter: Mikael Wargh, Anja Rimpiläinen, Sam Lindén, Kristiina Heikkilä med flera. Just nu är det kantor Gerd Lindén-Liljehage som leder den tvåstämmiga damkören.

– Vi har haft en varierande repertoar under åren. Ibland har det varit klassiska sånger, och mer avancerade verk som Panis angelicus. På senaste tiden har vi sjungit mycket Pekka Simojokis sånger, säger Maj-Len Jossfolk.

Många av körmedlemmarna har sjungit med länge.

– En person har varit med från första början.

Det tyder på att det är roligt att vara med!

– Jo, jag tycker det! Själv har jag märkt att jag ibland inte alls är på humör att fara på övning, men sen när jag kommer hem så sjunger jag nästan fortfarande.

Kören har både finsk- och svenskspråkiga sångare. Själv är Maj-Len Jossfolk tvåspråkig.

– Nu på senaste tiden har vi fått medlemmar som är svenskspråkiga men som förstår finska och vill språkbada.

Ritva Westerlund har sjungit med i över 20 år. Det är givande på många sätt, konstaterar hon.

– Vi har så mycket fina sånger som Gerd har plockat fram åt oss. Så har vi alltid haft bra gemenskap i kören.

Körsång innebär både egentid och avkoppling.

– Samtidigt måste man ju tänka också, när det är olika stämmor, så hjärnan hinner inte slöa till!

Ritva Westerlund kommer ursprungligen från Björneborg. Under några år bodde hon i Sverige där hon träffade sin man, som är Närpesbo. Till Närpes flyttade de 1982.

Vad innebär det för dig att kören sjunger på finska?

– Det är fint att få sjunga på mitt modersmål. Jag har ingenting emot att sjunga på svenska heller, men det är lite speciellt när det är på mitt eget språk.

Var kan man lyssna till kören?

– Vi sjunger i de finska gudstjänsterna. Ibland har vi sjungit i svenskspråkiga gudstjänster och på begravningar. Vi har också varit på besök i grannförsamlingar som Kaskö. Och senare i vår kommer vi att delta i sångfesten i Korsnäs tillsammans med de andra kyrkokörerna i Sydösterbotten.

S:ta Marian kuoro

Tvåstämmig damkör som sjunger moderna finska andliga sånger.

Övningar: onsdagar kl. 18–19 i Närpes kyrka.

Ledare är kantor Gerd Lindén-Liljehage. Nya sångare är välkomna!

PIAN WISTBACKA