– När Ulla-Maj Wideroos ringde och frågade om jag vill ställa upp i församlingsvalet var det första jag tänkte: ”Om Gud har en plats för mig där han har nytta av mig, så placera mig där då!” berättar Desirée Valsberg-Småros.
I vår tar hon plats i kyrkofullmäktige i Närpes. Valsberg-Småros är klasslärare och har tidigare också jobbat som rektor. Att hon valde att ställa upp som förtroendevald har att göra med att hon numera jobbar halvtid, ”En ren lyx!”, och kände att hon nu hade möjlighet att engagera sig.
– Det är få som vill ställa upp, folk har inte tid och det är mycket annat. Förstås finns det tusen saker jag också vill göra. Men jag ville ställa upp och se vad det här är!
”Vad betyder religionen för dig?”
Desirée Valsberg-Småros är uppvuxen i en kristen familj med varmt troende föräldrar.
– Kyrkan har alltid varit ett hem. Jag har gjort vissa avstickare till frikyrkor under ungdomstiden men återvänt till det bekanta. Det är inte fläckfritt på något sätt, men det är här som jag hör hemma.
En dag kom en elev fram till henne och frågade: ”Vad betyder religionen för dig?”
– Såna frågor gillar jag!
Frågan fick henne att fundera vidare på vad som är viktigt för henne i tron och överhuvudtaget i församlingens arbete. Det första hon nämner är den traditionsbärande uppgiften.
– Traditioner är viktiga för mig! Jag känner av dem som gått före mig, och jag vill ge traditionen vidare.
Det handlar också om trygghet som vi kan förmedla till människor i olika åldrar, inte minst barn ochtonåringar.
– Jag har också fått följa med min pappa som är på serviceboende. Var hittar man trygghet när demenssjukdomarna slår till, när man inte har något kvar?
Den kan ligga i något enkelt som ”Tryggare kan ingen vara”.
– De flesta kommer ihåg den psalmen fastän de inte kommer ihåg något annat. Det är en trygghet.
Också närhet och mångfald är nyckelord för henne.
– Det handlar om att kunna möta människorna på deras planhalva. Våra ungdomar är villrådiga idag, men skärpta och har väldigt djupa funderingar. Finns det någon som möter dem? Kyrkan har en jättestor uppgift i att vara lyhörd här.
– Mångfalden visar sig i att vi vågar öppna upp för olika åsikter och möjligheter. Det finns en styrka i det.
Förtroendeuppdraget i församlingen vill hon närma sig med en lyssnande inställning.
– Eftersom jag är ny i den här konstellationen vill jag inte komma in med buller och bång och tänka att jag ska förändra någonting, utan jag kommer i ödmjukhet och försöker lyssna in vad som händer. Det är att sätta sig på skolbänken, och kanske sedan säga att här kan jag finnas och erbjuda min hjälp.
Vilken adventstradition är viktigast?
– Det blir en väldigt rumphuggen adventstid om jag inte får sjunga hosianna! Psalm nummer 1 är en önskad sång också i skolan.
– Advent handlar om förväntan. Mer än någonsin behöver vi påminna varandra om budskapet om Guds kärlek, påminna varandra om att det är fred och frihet som han förmedlar och att han kallar människor ut till gemenskap. Vi behöver jobba för det fastän det ser mörkt ut.
Desirée Valsberg-Småros
Bor: i Kåtnäs, Närpes. Är lärare.
Familj: maken Göran, två bonusbarn, två bonusbarnbarn, en gemensam son.
Hobbyer: musik och körverksamhet, natur, familjeliv, läsning, att lära sig nya saker. ”Retreat är en ny bekantskap!”
