– Jag har varit så glad åt att få jobba i mina gamla hemknutar, säger Janne Sironen, född och uppvuxen i Vanda.
– Jag har varit så glad åt att få jobba i mina gamla hemknutar, säger Janne Sironen, född och uppvuxen i Vanda.

Janne Sironen har sett kyrkan där den växer

vanda.

Nya Vandaprästen jobbar i sin barndoms hemknutar. Men han har perspektiv från de delar av världen där kyrkan växer i form av miljoner nya kristna.

17.8.2022 kl. 14:56

Sjöholms kafé fanns i ett tvåvåningshus när Helsinge kyrkoby ännu inte var omvärvt av motorvägar och ramper. Kaféet stod i en vanlig landsvägskorsning med Tusbyvägen och var Janne Sironens mammas föräldrahem.

Janne Sironen, 53, är ny präst i Vanda. Han har sina familjerötter i Skattmansby och Kyrko­by och har gått sina skolor här i knutarna i Vanda, på svenska.

Det är bland det finaste här. Jag har varit så glad över flera situationer på kort tid där det känns att jag har kommit hem till mina egna trakter! säger han om sitt nya arbete.

Efter 15 år som präst är han nu för första gången i arbete som församlingspräst i en evangelisk-luthersk basförsamling, inkommen från finska Helsingfors stift på ett vikariat. När vi talas vid är han på skribaläger i Houtskär i den åboländska skärgården.

Trivs med det internationella

I Vanda, som en av Finlands mest mångkulturella städer, har Janne Sironen en hel del erfarenhet på området. Han kommer närmast från S:t Matthew’s Church, det finska ­stiftets internationella kyrka i östra Helsingfors.

Före det arbetade han i 13 år som ledare, chef och koordinator i missionsorganisationen Kylväjä – Såningsmannen, som han kom i kontakt med som ung i Träskända. Före det arbetade han i en helt annat yrke – Janne Sironen är ursprungligen radio- och tv-mekaniker.

– Luthers kommentar till Galaterbrevet var en oerhört viktig bok för mig i början av min kristna vandring för 32 år sedan. Med hjälp av den kom jag att förstå nåden och tron som grunden för min relation till Gud. Men jag känner också djup gemenskap med angloamerikansk, missionsaktiv kristendom.

”Jag anser mig vara konservativ”

Konkret missionsarbete kom Janne Sironen in i genom en familj som sändes ut till Mongoliet och han var med i stödgruppen.

På den vägen blev han erbjuden jobb inom Såningsmannen, och reste så småningom mycket i världen. Som präst blev det bara enstaka förrättningar, någon predikan ibland och själavård, mest bland missionens egna anställda.

Att Såningsmannen ofta identifieras med den femte väckelsen har han inte bundit upp sig till.

– Först visste jag inte ens vad en viidesläinen är.

Men jag anser mig för det mesta vara konservativ. Det bibelstudiematerial jag har haft har tydligt varit konservativt och betonat Guds ord och auktoritet i teologiska frågor.

Det tar sig i praktiken uttryck i de debattfrågor som ligger i tiden, säger han. Allra senast i ett samtal över ett kaffebord om att han hör till dem som inte kan och vill viga homosexuella.

– Där har jag bara den apostoliska undervisningen i Nya Testamentet som mitt måttband.

Kyrkan krymper inte överallt

Under sin tid vid Såningsmannen fick Janne Sironen se den kristna kyrkan verka på hårda villkor, som i länder i Centralasien eller i Kina.

– Kinesiska kristna tar Bibeln som Guds ord och litar på det. De har ett livligt böne­liv och kristna kyrkor växer jättesnabbt i Kina.

Hans största intryck är framför allt hur kristendomen lever starkt och växer.

– Miljoner människor blir nya kristna i Afrika, Asien och Sydamerika. Här i Finland talar vi mest om hur kyrkan blir mindre och medlemmarna försvinner, säger han.

Janne Sironen

ÄR: 53 år, ny präst i Vanda svenska

KOMMER FRÅN: internationellt arbete inom finska Helsingfors stift

UPPVUXEN: I Helsinge kyrkoby, gått sina skolor på svenska i Vanda

HEM OCH FAMILJ: Bor i Malmgård i norra Helsingfors med hustrun Julie, som är professor i Kinaforskning, och fyraårig son.

Jan-Erik Andelin