När vintern känns som en enda evighetslång väntan på våren, ja då kan det lätt hända att man förivrar sig hemma i soffan. Där surfar man på olika trädgårdssidor och i webshoppar med många olika vackra blommor.
Ja, ni vet. Ivern tar över, och man lägger till den ena blomlöken efter den andra i köpkorgen.
Och titta, det blir förmånligare om man beställer större mängder!
Till sist är man nästan euforisk över sina fynd. Tänk så vacker blomrabatten kommer att bli i år, med mängder av olika gladioler! Och en spännande växt som heter Mirabilis, den har blommor i olika färg och lär ska dofta ljuvligt. Så utlovades det på hemsidan i alla fall. Ja, vi får väl se.
Lådan med 101 blomlökar stod på terrassen en marsdag när snön vräkte ner då jag kom hem från jobbet. 101 blomlökar! tänkte jag och skrattade lite oroligt för mig själv. Var det faktiskt så många jag beställde?
Förra helgen hjälpte svärmor och yngsta barnet till med att få ner alla lökar och rötter för förodling. Det blev många burkar och lådor, ska ni veta.
Och inte nog med det, blomrabatten är ju ett alldeles nytt projekt för sommaren, så den är inte ens påbörjad ännu.
En liten sak till som kan påverka blomprojektet är ju att min familj brukar benämna mig ”Stora Blomdödaren”. Jag har alltså oddsen lite emot mig, men det ska nog gå. Det har blivit lite bättre de senaste åren. Skam den som ger sig!
Man ska inte vara rädd att utmana sig själv lite.
Och sambon, för det är väl han som får gräva och forma rabatten …