Inka och Göran Fried har varit gifta i femton år. De är tacksamma över att ha fått stöd för sitt förhållande från församlingen.

"Det känns att vi har välsignelsen i bakhuvudet"

Åbo.

Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de.

26.4.2022 kl. 16:10

Den femte januari firade Inka och Göran Fried sin femtonde bröllopsdag med att få sitt äktenskap välsignat.

– Det var självklart för oss att vi skulle gifta oss i kyrkan. Vår femte bröllopsdag firade vi med att be om välsignelse för vårt äktenskap, säger de.

Det finns alltså ett formulär i kyrkohandboken för andakter vid olika tillfällen, och ett av dem handlar om att tacka för och välsigna par vid bröllopsdagen.

– Jag hade en önskan om en andakt och en liten reflektion därför att jag ser äktenskapet som en levande organism. Det är ingenting som bara är, man måste jobba på den relationen. Vi två är inte samma människor som vi var när vi gifte oss. Det känns skönt att få ett Gudsord och välsignelse på vägen. Det är ett väldigt starkt stöd för mig, säger Göran Fried.

I år var de dessutom en person till – sonen Nooa, som nu är åtta månader. Kaplanen Malena Björkgren, som också välsignade deras tionde bröllopsdag, var väldigt glad över att få samma uppdrag på nytt.


Hur går det till när man ordnar andakt och välsignelse av bröllopsdagen?

– Först tar man kontakt med en präst. Före själva andakten sitter man över en kopp kaffe och talar om äktenskapet, om vad som hänt i det på vägen, berättar de.

Under själva andakten håller prästen sedan ett personligt tal till paret. De valde själva ett par favoritpsalmer som de sjöng. De hade inte bjudit några gäster, utan på plats fanns bara prästen Malena, de själva och sonen Nooa.


Ni har hållit ihop i femton år. Vilket skulle vara ert viktigaste råd till människor som vill få sitt äktenskap att hålla?

– Prata. Prata också om svåra saker, säger de båda spontant.

– Man inser ju att vi är två olika människor, och att vi måste visa varandra respekt. Vi har kanske olika syn på saker, men vi siktar mot samma mål även om vi tar olika vägar. Vi måste prata om det så att jag vet vart Inka är på väg och så att hon vet vart jag är på väg. Vi strävar mot samma mål men måste ha förståelse för att vi inte alltid går i samma fotspår.

De känner att de har välsignelsen ”i bakhuvudet”.

– Man kan liksom gå lite rakare i ryggen, säger Göran.

Inka påpekar att det inte är så många som vet om att den här möjligheten finns.

– När vi pratade om det med Malena sa hon att hon önskar att fler skulle välja att göra det här. Man behöver inte ställa till med en stor fest och en massa ståhej, det kan bara vara paret som firar bröllopsdag och prästen som är med, säger hon.

Sofia Torvalds