Körsångarna tycker att det är roligt att kunna träffas och sjunga och att det är lite extra kul att göra det utomhus.
Körsångarna tycker att det är roligt att kunna träffas och sjunga och att det är lite extra kul att göra det utomhus.

Körsång i Ur och skur!

korsholm.

Det är onsdagskväll och vi närmar oss Korsholms kyrka i Gamla Vasa. Plötsligt hörs glada barnröster från innergården.

15.2.2022 kl. 14:22

På kyrkans innergård har barn i åldern 1–10 år samlats. Vi ser också vuxna, det är föräldrar och mor- eller farföräldrar som skymtar i vimlet, men vi ser också församlingens kantor Susanne, körledaren Alma och hjälpledaren Ellen, som alla heter Westerlund i efternamn.

– Den här idén väcktes då både barnen och vi ledare tyckte att det var så tråkigt att pausa körverksamheten för barn till följd av coronapandemin, säger Susanne Westerlund.

Hon berättar att hon själv leder Körskolan för barn i årskurs 1–4 (7–10-åringar) medan Alma har hand om de yngre barnen: Minikören (1–3-åringar) och Lilla barnkören (4–6-åringar).

– Först försökte jag strömma övningarna med körskolan och Alma bandade in övningarna för sina körer, men vi märkte efter en tid att det inte fungerade som vi ville. Förra vintern höll jag Körskolan delvis utomhus och nu bestämde vi oss på basen av de erfarenheterna för att slå ihop körerna, eftersom övningstiderna annars överlappar varandra, och träffas utomhus. Vi ville fortsätta sjunga tillsammans i en halvtimme varje vecka för att upprätthålla motivationen och verksamheten och kunna medverka i gudstjänster så som vi brukar. Till vår hjälp kom också Ellen som annars medverkar i ungdomskören Germivox.

På höstterminen övade körerna inomhus som de brukar, men efter julen började man med körsång utomhus och kallar det för Körövning i Ur och Skur! Nu ser det ut som om restriktionerna håller på att luckras upp och körerna kan återgå till sina vanliga övningstider i sina vanliga utrymmen, men ännu i början av februari träffades körerna utomhus.

– Ja, och om restriktionerna skärps igen flyttar vi tillbaka ut på Kyrkbacken, skrattar Susanne.

Susanne Westerlund berättade att hon hade med sig en hemlighet i en plastkasse - ett hav!

Minus nio grader

Alla barn samlas i en ring tillsammans med Susanne, Alma och Ellen. Alma styr ackompanjemanget från sin telefon och med sig har ledarna högtalare så att både barn och de föräldrar och vuxna som stannat kvar på Kyrkbacken hör vad som ska sjungas.

– En del musik finns färdigt, men vi spelar också själva in ackompanjemang som vi tar med oss ut, berättar Susanne. Vi vill tipsa och inspirera andra församlingar om det här sättet att sjunga.

Den här kvällen är det kring minus nio grader med lätt snöfall, så barnen sjunger rörelsesånger och hinner sjunga många härliga sånger, exempelvis ”Honky Tonk”, ”Gud är inte liten”, ”Bygg inte hus på en sandig strand”, ”Här sitter vi och ror”, ”När det stormar”, ”Det lilla ljus jag har”, ”Jag går på livets väg” och ”En morgon när jag vaknar är hela världen vit”. Övningen varieras också med både miniandakter och lekar. Men barnen vill också sjunga ”Låt det brinna” som är en favorit från advents- och jultiden. Sammantaget håller barn och vuxna värmen i både kropp och själ.

Körövningen slutar bokstavligen i snödrivan. Barnen gör snöänglar i snön och avslutar bland annat med sången ”Blinka lilla stjärna” – fast kanske inga stjärnor syns på himlen.

– Det är ganska skönt när det snöar lite i ansiktet. Oj, nu är jag nästan svettig, det här är ett riktigt träningspass, avslutar kantor Susanne körövningen.

Efter den egentliga övningen fick barnen göra snöänglar och sjunga i snön. Först blev de överraskade då kantor Susanne slängde sig på rygg i snön hon också.

Lilian Westerlund
Frida Perätalo