Jag läste en gång en novell om en man som kunde läsa tankar. Han ville ha kontakt med någon liknande. Efter viss möda och mycket tid hittade han en som var likadan. De flyttade ihop och trodde att de skulle bli lyckliga. Efter en tid skildes de. Det enda de då kände var hat. Det är inte så bra att kunna läsa varandras tankar.
Många människor, kanske de flesta, är rädda att bli avslöjade. Tänk om mina arbetskolleger får reda på hurdan jag egentligen är, hur lite jag kan och hur mycket som blir ogjort för att jag inte vill. Tänk om mina vänner får reda på hurdan jag är, alla mina tankar och all min själviskhet. Tänk om min familj får veta hurdan jag egentligen är ...
Som tur är så finns ju sociala medier. Där kan jag putsa min fasad och visa allt sådant som framhäver mina finare sidor. Där kan jag visa upp en världsvan, vältränad och lycklig bild av mig själv och där kan jag samla gillanden.
Sanningen är väl den att de flesta nog vet ungefär hurdan jag är och accepterar mig ändå, men det är ju svårt att ta till sig.
Det finns dock en som känner mig utan och innan och ändå älskar mig villkorslöst. Jesus älskar mig och han inte bara accepterar mig utan han gjorde vad som behövdes på Golgata kors.
Olof Jern är tf ungdomsarbetsledare i Solfs församling.
