Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.
Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.

Snart står nya kyrkan i Dickursby klar

vanda.

I januari invigs den nya kyrkan i Dickursby, dit bland annat Vanda svenska församling flyttar. – Den ska vara allas kyrka, säger projektledare Janne Silvast.

9.12.2020 kl. 00:00

Den 24 januari ska Dickursby kyrka invigas och bli ny arbetsplats för 160 anställda från Vanda svenska församling, den finska församlingen i Dickursby och Vandaförsamlingarnas gemensamma tjänster.

– Bygget har krävt otroligt mycket arbete, men det som ändå överväger är hur roligt och energigivande det här har varit, säger Janne Silvast.

Han är kyrkoherde i finska församlingen i Dickursby, och samtidigt projektledare för kyrkbygget. Målet är att öppna en kyrka som ska välkomna alla.

– Med det menar vi att den ska välkomna allt från små barn till seniorer. Och om man är rörelsehindrad ska det inte vara ett problem, som det kan vara i äldre kyrkobyggnader. Kyrkan kommer under vardagar att ha öppet från klockan åtta på morgonen till nio på kvällen.

– Det passar bra in i hela kyrkans strategi som just nu råkar vara ”öppna dörrar”, säger Janne Silvast.

Man har frågat: Vad vill ni ha?

Under hela projektet har man varit mån om att fråga vanliga människor vad de tycker är viktigt i en ny kyrka. Man har med andra ord använt sig av servicedesign, som enkelt uttryckt är att fråga vilka behoven är innan man förverkligar något.

– Det visade sig att det var enkla bassaker som människor ville ha. Småbarnsföräldrar ville gärna ha någonstans där de kan komma in och värma mat, byta blöjor och gå på toaletten. Och unga vuxna var intresserade av ett stiligt kafé.

Allt detta kommer också att finnas på paradplats i kyrkan, en plats för föräldrar och barn samt ett kafé är det som möter besökaren först av allt.

– Det man också efterlyste var en kyrksal som kan användas mångsidigt, så nu kan kyrksalen delas upp i tre sektioner med ljud­isolerande väggar emellan. Även om det ofta pågår förrättningar så är vår förhoppning att det nästan alltid ska finnas möjlighet för folk att komma in och slå sig ner i kyrksalen en stund, så som folk kan göra i kyrkor i Mellaneuropa.

Janne Silvast är själv förtjust i den nya kyrksalen och dess formspråk. Som högst är salen över tjugo meter från golv till tak.

Kyrksalen kan delas in i tre sektioner och användas mångsidigt. FOTO: OOPEAA Office for Peripheral Architecture

– Ljuset strömmar in genom de osymmetriskt placerade fönstren. Även om det inte är någon katedral så är den här kyrksalen något man blir stilla inför. I kyrksalen och på läktarna får sammanlagt lite över 400 personer plats.

En annan arkitektonisk kuriositet han är förtjust i är väggarna i betong i entrén.

– Det är inte en slät betongyta, utan de har gjutits i mått av trä, och träytan har lämnat ett unikt mönster i betongen.

Målet var att kunna flytta in till första advent, men man var tvungen att ta till den tilläggstid som fanns med i beräkningarna.

– Coronasituationen har gjort att vissa saker blivit mer arbetsdryga. Och i början gjorde en strejk att materialleveranser blev försenade med fem veckor, bland annat bärande träbalkar.

– Men som helhet har det varit ett privilegium att få vara med om det här projektet.

Ulrika Hansson