Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.
Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.

Snart står nya kyrkan i Dickursby klar

vanda.

I januari invigs den nya kyrkan i Dickursby, dit bland annat Vanda svenska församling flyttar. – Den ska vara allas kyrka, säger projektledare Janne Silvast.

9.12.2020 kl. 00:00

Den 24 januari ska Dickursby kyrka invigas och bli ny arbetsplats för 160 anställda från Vanda svenska församling, den finska församlingen i Dickursby och Vandaförsamlingarnas gemensamma tjänster.

– Bygget har krävt otroligt mycket arbete, men det som ändå överväger är hur roligt och energigivande det här har varit, säger Janne Silvast.

Han är kyrkoherde i finska församlingen i Dickursby, och samtidigt projektledare för kyrkbygget. Målet är att öppna en kyrka som ska välkomna alla.

– Med det menar vi att den ska välkomna allt från små barn till seniorer. Och om man är rörelsehindrad ska det inte vara ett problem, som det kan vara i äldre kyrkobyggnader. Kyrkan kommer under vardagar att ha öppet från klockan åtta på morgonen till nio på kvällen.

– Det passar bra in i hela kyrkans strategi som just nu råkar vara ”öppna dörrar”, säger Janne Silvast.

Man har frågat: Vad vill ni ha?

Under hela projektet har man varit mån om att fråga vanliga människor vad de tycker är viktigt i en ny kyrka. Man har med andra ord använt sig av servicedesign, som enkelt uttryckt är att fråga vilka behoven är innan man förverkligar något.

– Det visade sig att det var enkla bassaker som människor ville ha. Småbarnsföräldrar ville gärna ha någonstans där de kan komma in och värma mat, byta blöjor och gå på toaletten. Och unga vuxna var intresserade av ett stiligt kafé.

Allt detta kommer också att finnas på paradplats i kyrkan, en plats för föräldrar och barn samt ett kafé är det som möter besökaren först av allt.

– Det man också efterlyste var en kyrksal som kan användas mångsidigt, så nu kan kyrksalen delas upp i tre sektioner med ljud­isolerande väggar emellan. Även om det ofta pågår förrättningar så är vår förhoppning att det nästan alltid ska finnas möjlighet för folk att komma in och slå sig ner i kyrksalen en stund, så som folk kan göra i kyrkor i Mellaneuropa.

Janne Silvast är själv förtjust i den nya kyrksalen och dess formspråk. Som högst är salen över tjugo meter från golv till tak.

Kyrksalen kan delas in i tre sektioner och användas mångsidigt. FOTO: OOPEAA Office for Peripheral Architecture

– Ljuset strömmar in genom de osymmetriskt placerade fönstren. Även om det inte är någon katedral så är den här kyrksalen något man blir stilla inför. I kyrksalen och på läktarna får sammanlagt lite över 400 personer plats.

En annan arkitektonisk kuriositet han är förtjust i är väggarna i betong i entrén.

– Det är inte en slät betongyta, utan de har gjutits i mått av trä, och träytan har lämnat ett unikt mönster i betongen.

Målet var att kunna flytta in till första advent, men man var tvungen att ta till den tilläggstid som fanns med i beräkningarna.

– Coronasituationen har gjort att vissa saker blivit mer arbetsdryga. Och i början gjorde en strejk att materialleveranser blev försenade med fem veckor, bland annat bärande träbalkar.

– Men som helhet har det varit ett privilegium att få vara med om det här projektet.

Ulrika Hansson

– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Kerstin Lång är viceordförande i församlingsrådet i Korsholms svenska församling och flitig sångare i bland annat kammarkören Psallite.

Kolumn. "Det kan vara hjärtligt och falskt, det kan vara rent och livlöst och allt däremellan." 22.12.2022 kl. 14:48
Elisabet Lundström är församlingssekreterare
i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "De två möts på ett plan som vi vuxna inte längre når. Det blev utom räckhåll när vi kom in i vuxenlivet och lärde oss att planera framtiden" 22.12.2022 kl. 14:37
Bibliodrama kan vara allt från teater till att måla, pyssla eller stilla sig, berättar Elefteria Apostolidou.

BORGÅ. Bibliodrama är ett kreativt sätt att gå in i en bibeltext, med hjälp av exempelvis drama eller konst. – Man får tid att stanna upp och reflektera, säger Elefteria Apostolidou. 22.12.2022 kl. 14:32
Joel Norrvik i centrum av Jakutsk. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50
Hanna Hofman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43
Josslas i Närpes i vinterskrud.  FOTO: PRIVAT

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02
Emma Södergård är hemmamamma och deltidsanställd kanslist i Replot församling. Hennes tips: läs alla sju verserna i psalm 462.

Kolumn. "Församlingens föräldrarbarnträffar gav mig de viktiga vardagskontakterna." 9.12.2022 kl. 08:54
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43
Be Gud om vägledning för hur du kan hjälpa, säger Henrika Lemberg.

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25
Annakatri Aho är diakonissa i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19