Diakoniarbetare Irina Lemberg konstaterar att pengar bara är en del av det stöd människor behöver.

Irina Lemberg: I år kan vi ge mer än vi brukar

Borgå.

Kyrkan har fått över fyra miljoner euro extra att dela ut på grund av coronan. I Borgå blir pengarna bland annat till köpkort för dem som har det svårt ekonomiskt.

9.12.2020 kl. 00:00

– I Borgå ger vi som vi brukar köpkort till enskilda eller familjer. Men i år kan vi ge mer än vi brukar, säger diakoniarbetare Irina Lemberg.

Det är Undervisnings- och kulturministeriet som beviljat 4,4 miljoner till diakoniarbete. Ansökan gjordes av Kyrkostyrelsen, och pengarna kan användas fram till den 30 juni nästa år. Vilken andel av potten som församlingarna får avgörs utgående från invånarantalet på orten.

– Planen är också att vi ska dela ut färdiga matportioner till barnfamiljer i mellandagarna, vid församlingens lokaler i några bostadsområden. Men allt är i planeringsskedet än.

Det är inte ovanligt att barn går hungriga under långa ledigheter.

– Om människor är trötta, deprimerade eller arbetslösa är det inte lätt att orka. Att barn går hungriga kan vara ett symptom på att föräldrarna mår dåligt. Oftast finns det någon bakomliggande orsak, och det kan vara familjer som länge varit i en svår situation.

Är tröskeln för hög?

Irina Lemberg konstaterar att det inte dykt upp fler eller nya som sökt hjäp via diakonin i Borgå, trots coronatiderna.

– Det har fått mig att fundera på om det här har drabbat sådana som inte är vana vid att söka stöd någonstans? Sådana som inte vet var de ska söka hjälp? Eller är tröskeln så hög att de inte vill stiga över den?

Diakoniarbetarna vill nå ut med att hjälp finns.

– Det är en utmaning för oss. Vi försöker annonsera och informera via barn- och ungdomsarbetet och familjerådgivningen, men det kräver alltid en viss finkänslighet.

En annan utmaning är att också se till människors behov av att ge ekonomiska bidrag.

Det är vår blinda fläck. Vi kan inte annonsera om att enskilda människor kan donera till vår diakonifond utan att ha ett insamlingstillstånd.

Många av oss räknar med att ha ett visst materiellt välstånd.

– Vi är vana vid att om vi jobbar och är duktiga så får vi något för det. Men om vi inte får eller kan jobba? Då måste vi hitta trygghet i något annat.

I drabbade familjer tror hon att ovissheten är tyngst.

– Om man är permitterad eller arbetslös till exempel. När tar det slut? När får jag jobba igen? Ingen kan säga säkert.

Pengar är endast en del av det stöd människor behöver.

– Det kristna budskapet ”blott en dag” är inte så enkelt när man är hårt drabbad. Jag hoppas vi kollektivt kan stöda varandra, signalera att det ordnar sig, att vi är många, att vi tar hand om varandra.

Ulrika Hansson

korsnäs. Kommundirektör Christina Båssar tycker om närheten och flexibiliteten som den lilla orten erbjuder. Församling och kommun står varandra nära här – och har återväxten som gemensam utmaning. 2.9.2020 kl. 09:31

Kolumn. Hur kan jag förmedla omsorg till dem jag bryr mig om? När vi inte kan röra varandra, när ansikten göms bakom munskydd. 2.9.2020 kl. 09:21

malax. Jenni Broo vill stå på de svagas sida. Nu jobbar hon med barn och trivs med att få berätta om Jesus. Hennes egen tro har förändrats med åren, att få svar på bön har gett den stadga. 2.9.2020 kl. 09:19

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

Kolumn. Jag har under en tid fått agera byggare. Rätt snabbt insåg jag att jag med min fars gener och med god handledning klarar av att både såga med girsåg, hantera skruvdragare och borrmaskin, spackla och måla, lägga armeringsnät för fasadrenovering, dra ut stora gamla böjda spikar, banka ut en del för återanvändning och spika in nya långa spikar i hårt virke. Och vad roligt det har varit! 21.8.2020 kl. 13:31

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

VÄSTÅBOLAND. Solveig Björklund-Sjöholm är ny ungdomsarbetsledare i Väståboland – men hennes första tid i församlingen gick i coronans tecken. Nu sjuder hon av iver att få utföra sitt drömjobb. 21.8.2020 kl. 13:39

Kolumn. De senaste månaderna har vi fått anpassa oss till en ny tillvaro. Alla önskar vi nu att pandemin så fort som möjligt skall vika undan och att vi snart ska ha ett fungerande vaccin mot viruset. 21.8.2020 kl. 11:05

Sjömanskyrkan. Redan som ung hade Kirsti Wikström klart för sig att hon skulle börja jobba för sjömanskyrkan som pensionär. 21.8.2020 kl. 10:55

Borgå. – Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen. 20.8.2020 kl. 12:49

Kolumn. "Många gånger under dagens lopp sökte Bella kontakt med farmor i köket." 20.8.2020 kl. 12:43

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21

vanda. Som sommarteolog har Mona Nurmi fått rycka in där det behövts. – Jag vill visa att det här är en kyrka för alla. 20.8.2020 kl. 12:30

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19

Kolumn. ”Om du skulle stanna vid en ålder – vilken väljer du?” frågar kortet i spelet. Var tonåren de bästa? Studietiden, smårbarnsåren eller yrkeslivet? 19.8.2020 kl. 09:11