Diakoniarbetare Irina Lemberg konstaterar att pengar bara är en del av det stöd människor behöver.
Diakoniarbetare Irina Lemberg konstaterar att pengar bara är en del av det stöd människor behöver.

Irina Lemberg: I år kan vi ge mer än vi brukar

Borgå.

Kyrkan har fått över fyra miljoner euro extra att dela ut på grund av coronan. I Borgå blir pengarna bland annat till köpkort för dem som har det svårt ekonomiskt.

9.12.2020 kl. 00:00

– I Borgå ger vi som vi brukar köpkort till enskilda eller familjer. Men i år kan vi ge mer än vi brukar, säger diakoniarbetare Irina Lemberg.

Det är Undervisnings- och kulturministeriet som beviljat 4,4 miljoner till diakoniarbete. Ansökan gjordes av Kyrkostyrelsen, och pengarna kan användas fram till den 30 juni nästa år. Vilken andel av potten som församlingarna får avgörs utgående från invånarantalet på orten.

– Planen är också att vi ska dela ut färdiga matportioner till barnfamiljer i mellandagarna, vid församlingens lokaler i några bostadsområden. Men allt är i planeringsskedet än.

Det är inte ovanligt att barn går hungriga under långa ledigheter.

– Om människor är trötta, deprimerade eller arbetslösa är det inte lätt att orka. Att barn går hungriga kan vara ett symptom på att föräldrarna mår dåligt. Oftast finns det någon bakomliggande orsak, och det kan vara familjer som länge varit i en svår situation.

Är tröskeln för hög?

Irina Lemberg konstaterar att det inte dykt upp fler eller nya som sökt hjäp via diakonin i Borgå, trots coronatiderna.

– Det har fått mig att fundera på om det här har drabbat sådana som inte är vana vid att söka stöd någonstans? Sådana som inte vet var de ska söka hjälp? Eller är tröskeln så hög att de inte vill stiga över den?

Diakoniarbetarna vill nå ut med att hjälp finns.

– Det är en utmaning för oss. Vi försöker annonsera och informera via barn- och ungdomsarbetet och familjerådgivningen, men det kräver alltid en viss finkänslighet.

En annan utmaning är att också se till människors behov av att ge ekonomiska bidrag.

Det är vår blinda fläck. Vi kan inte annonsera om att enskilda människor kan donera till vår diakonifond utan att ha ett insamlingstillstånd.

Många av oss räknar med att ha ett visst materiellt välstånd.

– Vi är vana vid att om vi jobbar och är duktiga så får vi något för det. Men om vi inte får eller kan jobba? Då måste vi hitta trygghet i något annat.

I drabbade familjer tror hon att ovissheten är tyngst.

– Om man är permitterad eller arbetslös till exempel. När tar det slut? När får jag jobba igen? Ingen kan säga säkert.

Pengar är endast en del av det stöd människor behöver.

– Det kristna budskapet ”blott en dag” är inte så enkelt när man är hårt drabbad. Jag hoppas vi kollektivt kan stöda varandra, signalera att det ordnar sig, att vi är många, att vi tar hand om varandra.

Ulrika Hansson

Kolumn. Vad är det som gör en församling till församling?! frågar Katarina Gäddnäs. 1.9.2021 kl. 12:41
Skytte blev Elisabeth Mattssons gren – av en slump.

HOUTSKÄR. Två somrar har Elisabeth Mattson fixat blommor och skött fastigheter vid kyrkan i Houtskär och Korpo. Hennes dröm är att ta över hemgården liksom henne förmoder Elisabeth gjorde på 1700-talet – och tävla i skytte. 1.9.2021 kl. 12:38
Hemmet i Koskö, med trädgården och vedbacken, hör till Alf Burmans favoritplatser.

kvevlax. – Aldrig i livet, jag är ju inte tillräckligt religiös, utbrast Alf Burman när han ombads ställa upp i kyrkopolitiken. 18.8.2021 kl. 15:24
Fredrik Kass är tf kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Vi behöver skapa tid för de goda rutinerna och vi behöver hålla fast vid dem. Samtidigt är det en balansgång. Rutinerna ska ge oss liv och inte kväva oss. 18.8.2021 kl. 15:19
Ann-Katrine Burman betonar att alla slags musikgenrer har sitt värde.

kvevlax. – Det är otroligt att få sjunga i kyrkan. Det finns ett lugn och en rymd där, säger Ann-Katrine Burman. 18.8.2021 kl. 15:13
Elefteria Apostolidou och Irina Lemberg vill samla de frivilliga krafterna på ett ändamålsenligt sätt.

BORGÅ. Mycket av kyrkans framtid hänger på de frivilliga. Det har man tagit fasta på i domkyrkoförsamlingen där man nu konkret sänker tröskeln för frivilligarbete. 18.8.2021 kl. 15:08
Sara George är diakoniarbetare i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Från den dag de föds till den dag de dör är de våra små barn. För att lära sig måste de få göra själva, misslyckas, pröva igen och till slut lyckas. 18.8.2021 kl. 15:03
Magnus Engblom upplever kyrkopolitik som både intressant och relevant.

sibbo. Det var orden ”du behövs” under ungdomstiden som fick Magnus Engblom att engagera sig som kyrkligt förtroendevald. Vad gör att han vill och orkar med många uppdrag, trots alla utmaningar kyrkan står inför? 18.8.2021 kl. 14:58

Kolumn. En vänförsamling ger mycket glädje – trots att språkförbistringen ibland kan vara ett faktum, konstaterar Lisen Åkerman. 11.8.2021 kl. 18:02
– Det finns en stark framtidstro i Närpes, säger Mikaela Björklund.

NÄRPES. Att vara uppvuxen i en prästfamilj har gett en bra grund, tycker Mikaela Björklund. Det har lärt henne att lyssna och att umgås med människor med olika slags bakgrund. 10.8.2021 kl. 17:50
– Människors välbefinnande ligger mig varmt om hjärtat, säger Nanna Rosengård.

Lokalt. – Det krävs ganska mycket av oss som människor idag, säger skolcoachen Nanna Rosengård. Vi behöver alla stöd och möjlighet att fundera kring oss själva tillsammans med någon. 6.8.2021 kl. 11:09
Matutdelningen i Pargas är en viktig diakonal insats. Den besöks varje vecka av omkring 50 personer.

pargas. Diakonin är en av kyrkans mest centrala uppdrag. – Vår uppgift är att se på alla med en barmhärtig blick, säger diakon Henrica Lindholm. 5.8.2021 kl. 13:57

Kolumn. Och det hoppas jag att du också gör och att du kan njuta av sommaren, skriver Niclas Wikström. 5.8.2021 kl. 13:55
Tänk om gudstjänsten kunde vara vår gemensamma vägran att acceptera hopplöshet, funderar kyrkoherde Stefan Äng.

jomala. – Kanske det inte bara är att övergå till det normala, för det normala har inte alltid varit jättebra, säger kyrkoherde Stefan Äng om församlingen efter corona­epidemin. 5.8.2021 kl. 13:53
– Jag vill vara till nytta, på något sätt. Jag är 63 år, men jag tycker inte jag är gammal. Jag har mycket att ge ännu, säger Tuulahannele Halsey.

BORGÅ. Cable-gruppen gav Tuulahannele Halsey en chans att blick tillbaka på sitt liv och gräva fram det positiva, upptäcka sina styrkor och möjligheter. 5.8.2021 kl. 08:30