Jussi Meriluoto (till höger) värnar om den informella kontakten till församlingsmedlemmarna, här en pratstund med Janne Gröning

Biokemisten som blev kaplan i Iniö

Väståboland.

Jussi Meriluoto forskar i blågröna alger. Men han är också kaplanen som sköter prästuppgifter, umgås med folk i byn, och tömmer musfällor i kyrkan. – Det här är ett konkret samhälle, säger han.

25.11.2020 kl. 15:21

År 1981 började Jussi Meriluoto studera vid Åbo Akademi och blev biokemist. Han fördjupade sig i blågröna alger och deras gifter.

– Det är ett typiskt skärgårdstema, konstaterar han.

Skärgården blev sedermera också hans arbetsplats, men då som kaplan.

– Jag hade som pojke ett visst intresse för att jobba i kyrkan.

Barndomsdrömmen blev sann efter studier i teologi vid sidan av jobbet som forskare vid Åbo Akademi. Han är deltidsanställd t.f. kaplan och vistas torsdag till söndag i Iniö församling, som har kring 150 medlemmar. Resten av veckan är han forskare vid Åbo Akademi.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

– Till den konkreta verksamheten hör förstås gudstjänster och förrättningar. Men jag tycker det är viktigt med informell kontakt så jag rör mig ute i byn och pratar med folk. Jag vill vara en medvandrare i vardagen. Och så hör det till prästens rutiner att be för sin församling, det upplever jag som en seriös uppgift.

Som den enda kyrkligt anställda som regelbundet vistas i Iniö utför han också diverse vaktmästaruppgifter.

– När jag nu senast anlände till Iniö på kvällen 21.40 så var det första jag gjorde att söka mig till kyrkan där jag tömde musfällorna.

Utan frivilliga krafter skulle församlingen ha svårt att klara sig.

– Jag vill tacka församlingsmedlemmarna. De frivilliga insatserna är jätteviktiga för en liten ort. Det kan gälla musikinsatser, dekorering av kyrkan, textläsning, gravgrävande, klockringning, informationsgång, att öppna kyrkan för turister eller talko på kyrkogården. Det här kunde vara en modell för kyrkan i övriga landet när resurserna minskar.

Praktisk inställning

I Iniö finns en praktisk inställning som han uppskattar.

– Det är till exempel anhöriga och släktingar som gräver gravar med spadar. En grävmaskin skulle inte få plats på vår kyrkogård.

– Förhållandet till döden är naturligt här. Döden ses som något konkret som hör till. Den inställningen tror jag gäller skärgården i största allmänhet. Och man är också van vid att döden kan komma plötsligt i form av olyckor, när till exempel isarna inte bär.

Under nästa år ska kyrkan i Iniö renoveras.

– Golvet lider av en fuktskada så det måste bytas ut. Uppvärmningssystemet är el, så vi letar efter ett hållbarare alternativ. Och så finns all anledning att förbättra tillgängligheten till kyrkan med ramper för rullstolar och rullatorer.

Gudstjänster och förrättningar måste då ordnas i församlingshemmet och prästgården.

– Och kanske delvis utomhus sommartid.

Inför det nya kyrkoåret har Jussi Meriluoto en önskan som ligger överst.

– Att vi skulle få fler barn till Iniö. Det är ett ständigt förbönsämne att det ska bli fler barnfamiljer här som håller skärgården levande.

En gång i månaden kommer barn- och ungdomsarbetsledare Mari Nurmi ut och ordnar församlingens klubb för skolbarnen. Just nu finns det sjutton barn i skolan, inklusive förskolan.

– Varje barn tar jag som en stor gåva och ett bönesvar. Barnen är församlingens ögonsten.

Ulrika Hansson

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

HOUTSKÄR. Nella Lindholm läste en intervju med en diakon i Houtskär i Kyrkpressen och blev intresserad – nu har hon själv samma jobb. –Jag trivs jättebra! säger hon. 16.11.2022 kl. 11:13

Kolumn. Björn Johansson skriver om hur glad förväntas byttes mot sorg. 16.11.2022 kl. 11:10

korsholm. Genom julutdelningen ser församlingens diakoni till att pengar, mat, gåvokort och mycket mer hittar fram till dem som behöver det mest. Varje bidrag är viktigt. 10.11.2022 kl. 15:23

Kolumn. "Varje församlingsmedlem och varje förtroendevald kan vara den där graden av förändring" 10.11.2022 kl. 15:00

Solf. Efter kring tjugo år av sämjoval i Solf är det nu dags för riktigt val. – Det är mer jobb för valnämnden, men en seger för demokratiska värden, säger Alf-Martin Haagensen. 10.11.2022 kl. 14:52

BORGÅ. På de orter där en biskop finns, finns också en domkyrkoförsamling och en domprost. Men vad betyder det, och är det något medlemmarna vet om eller är stolta över? 10.11.2022 kl. 14:42

Kolumn. "Däremot är jag inte alls avundsjuk på väljarna som står och fipplar med två valsedlar och undrar varför samma namn finns på två olika listor" 10.11.2022 kl. 14:39

sibbo. Lena Blomstedt tycker att diakonins uppgift är att hjälpa i det tysta – men också vara ett språkrör för de svaga i samhället, som kanske varken vågar eller kan höja sin egen röst. 10.11.2022 kl. 14:08

Kristinestad. Under en Pärlbandet-samling ska man få något för hela människan: andlig vägkost, god mat och något vackert för själen. 9.11.2022 kl. 23:11

malax. För kropp och själ – när biskopen med följe kom till Malax stod både gympass, diskussioner och festmässa på programmet. 9.11.2022 kl. 23:06

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

FÖRSAMLINGSVAL. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 8.11.2022 kl. 13:34

FÖRSAMLINGSVAL. Församlingsvalet är inte alltid lätt att förstå sig på. Vad sysslar de beslutande organen med? Och varför ska du rösta? 27.10.2022 kl. 12:25

BORGÅ. Snart finns det möjlighet att förhandsrösta i församlingsvalet på många olika platser i Borgå. Om röstningsprocenten höjs med fem procent blir det fest på terrassen. 27.10.2022 kl. 12:15