Därför kan han be oss att förlåta

Kolumn.

"Både att ge förlåtelse och ta emot förlåtelse kan vara bland det svåraste vi människor ställs inför. Vi vill jämna ut det som hänt, få hämnd, vi vill ha blod."

11.11.2020 kl. 16:30

Petrus kommer till Jesus och frågar hur många gånger man ska förlåta sin broder och föreslår till och med sju. Judisk lära sa att man skulle förlåta någon tre gånger men inte den fjärde, så Petrus trodde han var generös när han mer än dubblerade det. Jesus svarar sjuttiosju –översatt det ska inte vara någon gräns på hur mycket ni förlåter varandra.

Både att ge förlåtelse och ta emot förlåtelse kan vara bland det svåraste vi människor ställs inför. Vi vill jämna ut det som hänt, få hämnd, vi vill ha blod. Om det är svårt att göra det i mindre saker hur svårt är det inte i det stora.

"Att förlåta känns som om man på något sätt godkänner det som skett, att vi till och med skadar oss själva. Vi kan inte förlåta det, hur kan Gud kräva att vi gör något sådant?"


Man kan inte
gömma eller bortse från att det i vår värld händer fruktansvärda saker. Våld, förtryck, massmord, det är en sorgligt lång lista med saker vi människor kan göra mot varandra. Vi kan göra saker som är så stora att man inte ens ser någon väg mot förlåtelse. Att förlåta känns som om man på något sätt godkänner det som skett, att vi till och med skadar oss själva. Vi kan inte förlåta det, hur kan Gud kräva att vi gör något sådant?

Kanske för att han faktiskt har gjort det själv. Det vi människor gör mot varandra har vi också gjort inför Gud och mot Gud. Och Guds lösning kan vi se i Jesu död för oss. Straffet för allt vi människor har gjort fel tog Jesus på sig när han dog på korset. Det är grunden i den kristna tron: det onda vi människor gjort låg mellan oss och Gud och genom Jesu död finns en väg genom det fram till Gud. Det är inte lätt, Gud själv blev människa för att rädda oss, så mycket krävdes.

Därför kan Gud be oss om det. Och för att han vill skydda oss. Det onda som sker, stort och smått, lämnar spår i oss. Förlåtelsen är en väg att börja en helandeprocess för att vi ska komma igenom det onda. Vi kan inte riktigt förstå förlåtelsen, men den är grunden till vår kristna gemenskap. Förlåtelse, som det står i bönen Fader vår, för oss och för dem som gjort oss ont.

Hat vållar fejd, kärlek skyler alla fel. Ordspr. 10:12. Någon gång måste hatet ta slut, det första lilla steget i kärlek mot en lösning kan verka både svårt och omärkligt men det är viktigt. I dagens värld med sjukdom, oroligheter och våld måste vi minnas att det viktigaste vi kan göra är att visa varandra kärlek och att förlåta varandra.

Text: Ulf Sundqvist

Johanna Granlund är församlingssekreterare i 
Petalax och Bergö församlingar. (Foto: Privat)

Kolumn. Tänk om det heliga glimrar till också i de minsta gesterna av omtanke och vänlighet? 10.11.2021 kl. 16:57
Inga-Lene af Hällström, tf diakon i Kristinestads svenska församling (Foto: Privat)

Kolumn. ”Visst skulle jag vara glad, bara jag inte hade så många bekymmer.” Speciellt nattetid dyker de upp och förstör nattsömnen. Ekonomi, relationer och hälsa kan ofta ge oro och bekymmer. 2.11.2021 kl. 18:28
Marco Harju har i huvudsak hand om ungdomsarbetet i Jeppo och Munsala.

nykarleby. Nykarleby är en ort som vikarierande ungdomsledaren Marco Harju inte känner till. – Det är en enda upptäcktsresa, säger han. 29.10.2021 kl. 12:54
Marita Holmlunds hjärta klappar för barnen.

nykarleby. I nästan fyrtio år jobbade Marita Holmlund som barnträdgårdslärare i Munsala. Barnen står henne fortfarande varmt om hjärtat. 29.10.2021 kl. 12:52

Kolumn. I ett japanskt fångläger under andra världskriget ställdes en division skotska soldater inför en rasande fångvaktare. En spade saknades. Den skulle genast hittas, annars! När ingen rörde sig, slet officeren upp sitt vapen och hotade att döda dem alla. 29.10.2021 kl. 12:46
– Nu som pensionär hinner jag njuta av naturen på ett helt nytt sätt. Jag tycker till och med om höstmörkret! säger Hans-Erik Lindqvist. (FOTO: PRIVAT)

NÄRPES. – Jag är tacksam för att jag fick en chans till i livet! säger Hans-Erik Lindqvist. 28.10.2021 kl. 10:53
– Jag vill möta människorna där de är, säger Maria Sten. (Foto: Emelie Wikblad)

Kristinestad. Maria Sten har i sitt arbete fokus på vuxna i kyrkan. I allhelgonatid möts vi i ett samtal om sorg, tröst och mod. 28.10.2021 kl. 10:44
– Man kan paja kompisen på ryggen och pussa och krama, om man vill trösta, säger Signe 4 år.

korsholm. Några barn i Korsholm har funderat på vad som händer efter döden. Och de ger många bra tips: om man saknar någon kan man ha en tyst stund för sig själv. Och bästa sättet att trösta en kompis är till exempel att ge kramar. 28.10.2021 kl. 00:00
Glenn Johansson säger att han mognat på många plan tack vare uppdraget som hjälpledare.

BORGÅ. – För en gångs skull ledde grupptryck till en positiv sak, säger Glenn Johansson. Han valde att bli hjälpledare i församlingen. 28.10.2021 kl. 00:00
Camilla Ekholm är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Hur ofta har inte jag brustit?" 28.10.2021 kl. 00:00
Patrik Frisk och andra församlingsanställda strävar efter att också satsa på musiken under församlingskvällarna.

sibbo. Församlingskvällar är ett nytt koncept man vill testa i Sibbo. Första träffen drog femtio personer. – Vi uppfinner inte hjulet igen, men behovet av gemenskap finns, säger Patrik Frisk. 28.10.2021 kl. 00:00
Ruth Vesterlund är församlingspastor.

Kolumn. "Så här års och inför alla helgons dag är vi många som vill besöka gravgården." 28.10.2021 kl. 00:00
Susanne Westerlund är dirigent under allhelgonakonserten.

korsholm. – Man brukar säga att musiken når dit ordet inte når, säger Susanne Westerlund. I november ordnas ”Konsert i allhelgonatid” i Korsholms kyrka. 28.10.2021 kl. 00:00
Anders Blomberg (Foto: privat)

Kolumn. Det finns platser som ger rum för andlighet och eftertanke. Inom keltisk fromhet kallas sådana platser för ”thin places” – ställen där det är lätt att höra Gud tala. 15.10.2021 kl. 09:30
Rita Nordström-Lytz är ordförande för en över nittioårig fredsförening. Foto: privat

NÄRPES. Varje år ordnas fredsbön i Närpes på FN-dagen 24 oktober. Men hur kommer det sig att Närpesnejden har en så livaktig fredsförening? Spåren leder tillbaka till en viss präst. 15.10.2021 kl. 09:20