Att leva på övertid

Kolumn.

Livet är ingen självklarhet – många av oss lever på övertid, skriver Mats Edman, kaplan i Nykarleby församling.

29.10.2020 kl. 17:03

I arbetslivet är övertiden reglerad i de flesta branscher. Ibland går det att kvittera den mot ledighet eller att få ersättning upp till en viss nivå. I livet får vi ett visst antal år som en gåva. Den förväntade livslängden ökar år för år, men är ändå begränsad. Många av oss har emellertid upplevt att vi lever på övertid. Det kan vara fråga om en sjukdom man har gått igenom och blivit frisk ifrån. Eller så hålls den under kontroll. Läget är stabilt med andra ord.

Det kan också handla om en olycka där sekunder eller millimeter betyder skillnaden mellan liv och död. Efter att man gått igenom något sådant är man tacksam över varje dag man får som en gåva. För livet är ingen självklarhet. Det blir vi minsann påminda om gång efter gång.

Vi närmar oss Alla helgons dag och den får oss att inse att övertiden en dag är förbrukad. Vi samlas i kyrkor och kapell för att minnas nära och kära som gått bort under det senaste året. För många är dagen tung och smärtsam, fylld av minnen. Och ändå – mitt i smärtan går man framåt. Sorgen synliggörs och konkretiseras, vilket är bättre än att den förtigs och att kroppen lider. Alla helgons dag erbjuds oss som en livsbejakande dag när vi på nytt får vidkännas de inre känslor som ändå finns.

Vårt samhälle är i desperat behov av goda förebilder. Det här gäller inom idrotten där många matcher minsann har avgjorts på övertid. En bråkdels sekund kan förändra resultatet. Där behövs såväl goda vinnare som förlorare. Men framför allt inom kyrkan behöver vi en dag då vi lyfter fram helgonen. Det handlar då om människor som mitt i sin inre svaghet och bräcklighet har fått genomlysas av Guds kärlek och bli till välsignelse för många. Inom vår kyrka helgonförklaras ingen. Vi tillber inte helgonen, men vi behöver deras föredöme i tro och utgivande kärlek. Oberoende av om vi lever på övertid eller inte!

Sofia Torvalds

Diakoniarbetare Irina Lemberg konstaterar att pengar bara är en del av det stöd människor behöver.

Borgå. Kyrkan har fått över fyra miljoner euro extra att dela ut på grund av coronan. I Borgå blir pengarna bland annat till köpkort för dem som har det svårt ekonomiskt. 9.12.2020 kl. 00:00
Kerstin Kronqvist har inte ångrat sitt beslut att flytta. – Det är nådigare att bli gammal i Mariehamn, säger hon.

mariehamn. Som rättspsykiater har Kerstin Kronqvist sett människans mörkaste sidor. Men jobbet har inte ruckat på hennes gudstro eller hennes tro på möjligheten till förändring. 9.12.2020 kl. 00:00
Lisbet Nordlund är diakonissa i Mariehamns församling.

Kolumn. "Vi slås av hur stark känslan av samhörigheten blir." 9.12.2020 kl. 00:00
Mari Nurmi har tillbringat många timmar på färja för att nå ut till de barn som går i församlingens klubbar.

Väståboland. Mari Nurmi har jobbat i tre år med barn i skärgården. Nu väntar nytt jobb i Åbo. – Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta, säger hon. 9.12.2020 kl. 00:00
Johan Eklöf är pensionerad kyrkoherde. Han bor i Lappfjärd och sysslar gärna med flyktingarbete och smågruppsverksamhet.

Kolumn. Någon gång när det har varit riktigt rörigt har jag på skämt tänkt att det inte skulle vara så dumt att få ett fängelsestraff. Vad skönt att bara få vila sig i sin cell och hinna läsa så mycket man vill! skriver Johan Eklöf. 25.11.2020 kl. 19:51
Frank Hydén gjorde 22 skisser för dopträdet i Korsnäs kyrka.

korsnäs. Han sköter församlingens fastigheter och är med på förrättningar. Vid sidan av jobbet är församlingsmästare Frank Hydén känd för sina realistiska tecknade porträtt, och dopträdet i kyrkan är hans design. 25.11.2020 kl. 19:46
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Just nu är jag på väg att trycka in pausknappen för några dagar. En årlig retreat har för mig blivit något av ett måste, skriver Fredrik Kass. 25.11.2020 kl. 19:38
Dagklubbsbarnen pysslar till sin lucka i julkalendern.

Solf. Husen kring Stundars och församlingen förvandlas i december till en stor julkalender. Den ska skapa julstämning och gemenskap i byn. 25.11.2020 kl. 19:33

kvevlax. Barnen får leka och föräldrarna umgås kring en kopp kaffe. I föräldra-barngruppen kan familjer knyta kontakter till andra i samma livssituation. 25.11.2020 kl. 19:27
Tuuli Lempa, maken Jukka och döttrarna Siiri och Helmi deltog i familjekvällen som ordnades i församlingen i stället för familjelägret som inhiberades.

Åbo. Tuuli Lempa och hennes familj är trogna deltagare på familjelägren i Åbo svenska församling. Det som lockar är möjligheten att träffa andra barnfamiljer, bra program och andlighet på ett naturligt sätt. 25.11.2020 kl. 15:36
Harry Sanfrid Backström är kyrkoherde i Väst­åbolands svenska församling.

Kolumn. "Jag planterade några äppelträd vid vårt hus i Österbotten." 25.11.2020 kl. 15:30
Jussi Meriluoto
(till höger) värnar om den informella kontakten till församlingsmedlemmarna,
här en pratstund med Janne Gröning

Väståboland. Jussi Meriluoto forskar i blågröna alger. Men han är också kaplanen som sköter prästuppgifter, umgås med folk i byn, och tömmer musfällor i kyrkan. – Det här är ett konkret samhälle, säger han. 25.11.2020 kl. 15:21
Gunvor Haddas är informatör i Borgå svenska
domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag kommer just upp på mitt kontor då min telefon ringer. Det är en kollega som har tråkiga nyheter." 25.11.2020 kl. 15:16
Claus Ståhlberg säger att han knappast hade jobbat som präst i dag om han stött på bestämda åsikter om hur han måste tro.

Borgå. Claus Ståhlberg pratar gärna om tro och vetenskap med konfirmander. – Vetenskapen består av en hel drös med religiösa människor. 25.11.2020 kl. 15:12

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24