Monica Borgmästars och Helena Häggblom har diskuterat sorg i församlingens grupp.

I sorgens gemenskap får alla känslor rum

sorgegrupp.

De första gångerna Helena Häggblom åkte hem från församlingens sorgegrupp rann tårarna hela vägen hem. I sorgegruppen delar man sorg och förtvivlan, men också glädje och hopp.

29.10.2020 kl. 16:48

Helena Häggblom från Munsala miste sin man i februari 2019, efter 45 års äktenskap. Hon samlade mod och åkte ensam till församlingens sorgegrupp, trots att hon inte kände någon där.

– Det är jag tacksam för. Efter de första gruppträffarna rann tårarna hela vägen hem. Att bearbeta sorgen tillsammans med andra löste upp något i mig. Sorgen såg olika ut för oss alla, men ändå hade vi något gemensamt, säger hon.

Varje träff hade olika teman, och alla teman gav henne något, berättar Helena Häggblom.
– Vi kom varandra nära i gruppen. Det hände ofta att vi stod kvar och pratade länge utanför när träffen var slut.

Hon tyckte gruppen kändes trygg.
– Till en början var vi ju främmande för varandra, till slut blev vi vänner. Jag är inte väldigt öppen som person, men det kändes bra att dela med sig i gruppen.

Diakoniarbetaren Monica Borgmästars i Nykarleby församling berättar att ledordet för sorgegruppen har varit att det inte finns någon mall för hur det ska vara – alla får komma precis med den sorg de har, sådana de är.

– Det vanliga är att de som kommer är änkor eller änklingar, men det kommer också sådana som sörjer någon annan nära.

Det som sägs i gruppen stannar där, och man får berätta det man är bekväm med.

– Vissa vill dela mer, andra vill dela mindre, och någon kanske inte vill dela någonting alls.

Monica Borgmästars påpekar att våra relationer kan se väldigt olika ut – en del har kanske levt i väldigt harmoniska äktenskap, medan andras inte varit lika harmoniska – ändå är alla lika välkomna till gruppen med sin individuella sorg.

– Det är de som kommer till gruppen som är experter på sorg, ingen annan kan säga hur det känns. Jag är jätterädd för att pladdra eller komma med förnumstiga råd!

Med risk för att vara förnumstig brukar hon ändå komma med några råd, eller snarare frågor.
– Jag brukar fråga: Äter du ordentligt? Rör du på dig? Sover du?

En annan sak hon brukar säga är att alkoholen är en lömsk vän.
– Den är en effektiv ångestdämpare, men i längden ställer den till med otroligt mycket elände.

Hon säger att gruppgemenskapen inte kan forceras fram, men ofta känner hon av en värme som är svår att klä i ord.

– Sorgen kan vara bottenlös och förtvivlan stor, men ändå kan man känna av ett stort ”trots allt”. Man ser många leenden och märker att det finns samhörighet och hopp.

En annan byggsten är att gruppen bärs av ett kristet hopp.
– Ingen frågar efter någons tro och vi predikar inte, men vi vill visa på det hoppet.

På grund av coronasituationen skjuts gruppstarten fram. Nästa Sorgegrupp planeras köra igång i januari 2021. Följ med församlingsannonseringen för mer info!

Sofia Torvalds

Helsingfors. Varje torsdag delar frivilliga ut matkassar till i medeltal 500 kunder på Högbergsgatan 22. – Antalet personer som kommer för att hämta mat har fördubblats på några år, säger pastor Markus Österlund. 26.9.2023 kl. 08:00

Replot. Körsångaren Lilian Westerlund gillar att skriva brev – och det var via brevvännen Marianne i Sverige som körprojektet ”Kör över kvarken” började. I september åker Replotkören på svarsbesök till Höga kusten. 1.9.2023 kl. 14:08

malax. Tid och samvaro är i fokus då Malax församling bjuder in till familjeläger på Klippan. Deltagarna kan se fram emot ett avkopplande veckoslut för alla generationer. 31.8.2023 kl. 15:21

Kolumn. Mänskligheten verkar ha en outtömlig, inneboende kraft i sig som får oss att gång på gång hämta oss och fortsätta arbeta för en bättre tillvaro, skriver Johanna Granlund. Kan "Tro på det goda" rent av kan vara ett bra livsmotto? 31.8.2023 kl. 15:15

PEDERSÖRE. Gillar du sång och gemenskap? I så fall finns det sannolikt en kör i Pedersöre församling som väntar på dig. 30.8.2023 kl. 18:03

Kolumn. Mina tre pojkar älskar att åka båt. När man sitter längst framme med sin bror och lutar sig ut lite över vattnet, ”Då känns det precis som att man flyger!”. Åtminstone enligt min nioåring. 30.8.2023 kl. 17:59

PEDERSÖRE. Roger Eriksson, ordförande för Pedersörenejdens gemensamma kyrkofullmäktige, tycker att kommunerna kunde ta modell av den kyrkliga gemenskapen. 30.8.2023 kl. 17:54

Kristinestad. I höst har Kristinestads svenska församling två färska medarbetare inom diakonin: Debora Hannus och Maria Storsjö. Att möta människor är viktigt, säger de båda. 31.8.2023 kl. 15:08

Kolumn. Man frågar mig ibland om lägren var lättare förr. Det var de nog, känner åtminstone jag. 30.8.2023 kl. 16:12

sibbo. Kyrkvaktmästaren Jan Skogberg förvaltar sina förfäders kyrka. 30.8.2023 kl. 15:44

INIÖ. I Marika Torps barndom var Iniö ett kärt och bekant ställe när familjen åkte från stugan vid Iniöfjärden och besökte butiken och kyrkan. – Och nu får jag predika där! 28.8.2023 kl. 15:36

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

Kolumn. Bästa Borgå stift, nu när du fyller 100 år vill jag passa på och gratulera dig! 13.6.2023 kl. 12:02

malax. Kyrkhemmet i Malax har varit en omtyckt plats för samlingar. Nu börjar byggnaden vara vid vägs ände, och nya lösningar är aktuella. 14.6.2023 kl. 16:44