Det finns en underliggande stress hos både ungdomar och vuxna, konstaterar Linda Wahrman.

Tillsammanstid motverkar oro bland ungdomar

Borgå.

Att få träffas och prata är viktigt för ungdomarna nu. – Men det är svårt när allt man planerar kan förändras, säger Linda Wahrman.

28.10.2020 kl. 13:31

Ungdomssamlingarna är ett andningshål varje vecka.

– Ungdomarna får prata och bara hänga tillsammans. Det är jätteviktigt, säger Linda Wahrman, ungdomsarbetsledare i domkyrkoförsamlingen.

Just nu står allt och väger på grund av coronaläget.

– Vi håller koll på hur skolorna gör. Det är jätteledsamt om vi måste stänga ner allt. Just nu utnyttjar vi de möjligheter vi har och ses i mindre grupper och med munskydd.

Alla mår inte bra av munskydden, och mycket blir borta av minspelet.

– Men de flesta är ändå glada över att kunna träffas.

– Det är bra med regler, vi finländare tycker om sådant, men inget är vattentätt. Det är jättesvårt! Det gäller att med eget samvete och alla rekommendationer som ges dra egna slutsatser.


En spänning under ytan

Bland ungdomar kan man ana en underliggande stress.

– Ungdomarna går inte och pratar om att de är oroliga för coronan, men annat de grubblar på accentueras i stället. Stressen eskalerar om vi hela tiden ska vara på vår vakt och vara lite oroliga.

I sin omgivning ser Wahrman samma mönster.

– Många vuxna är sjukskrivna av stress och många har problem med familjen och äktenskapet. Precis som under lågkonjunkturen på 1990-talet kommer vi nu att få en ny våg av unga som påverkas. Hur kommer de att se på den här tiden efteråt, när de varit isolerade, vuxna mist sina jobb och många lidit själsligt?


Tillbaka till jobbet

Linda Wahrman har varit föräldraledig i tre år, men började sitt jobb på halvtid från och med september.

– Det innebär hela känsloskalan. Men mest av allt är det roligt att få vara kreativ och behövd, att prata i hela meningar och träffa folk som svarar med hela meningar, i stället för att vara en hysterisk mamma som jagar ner barn från gardiner, säger hon och skrattar.


Församlingshemmet säljs

Ungdomarna har möjlighet att samlas ett par gånger i veckan, på tisdagar är det öppet hus och på torsdagar programkvällar med något tema.

– På torsdagar har vi öppet från 14 till 22, och ungdomarna kommer och går. Det är mingel, servering, något tema vi diskuterar och andakt.

Något som försvårar verksamheten är att det nu klubbats igenom att det vattenskadade svenska församlingshemmet, där ungdoms-

verksamheten har sitt hem, säljs.

– Det är ännu oklart om vi ska dela med finska församlingen, flytta in i Domprostgården eller hitta något helt nytt att hyra.

Ungdomar är traditionsbundna, och ser församlingshemmet som sitt ställe.

– Om vi hyr lokal finns alltid risken att vi blir kickade, och delar vi med andra finns risken att vi måste vara där vi inte syns eller hörs. Jag hoppas vi får landa i ändamålsenliga och lätttillgängliga lokaler.

Ulrika Hansson
Nicole Lönegren-Lindroos

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

malax. Eero Vuorio är en van pilgrimsvandrare med erfarenhet från många europeiska vandringsleder. I augusti vandrade han nya St Olav Ostrobothnia från Korsnäs till Vasa. Hur står sig vägen i jämförelse med andra pilgrimsleder? – Alldeles utmärkt! säger Vuorio. 16.10.2024 kl. 14:53

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

Kolumn. Georg Löfman vaknar väl till mods efter en samling för frivilliga i hans församling. Inför sommaren vill han ta vara på stunder av samvaro. Det tror han görs bäst genom att undivka ordet "borde". 3.6.2024 kl. 13:02

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

sibbo. Att jobba för Sibbo kyrkliga samfällighet är lite som att komma tillbaka till rötterna för Thomas Ekström. 3.4.2024 kl. 11:33

BORGÅ. För Helén Hägglund är församlingslivet en motvikt till ekorrhjulet. – Man behöver inte prestera i församlingen, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:24

jakobstad. Bernice Haglund-Wikström har studerat akupunktur i Kina, varit reseledare och jobbat på barnavdelning. Nu går hon i pension från jobbet i församlingen. – Så fort det gick, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:40

jakobstad. Palliativ vård beskriver sjukhusprästen Catharina Englund som något av en långfredag. – Men vi har påskdagens hopp, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:46

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46