Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

"Många av dem säger: Församlingen är min familj – tänk att den människan har den känslan, fast språket inte är gemensamt.

Åbo.

Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren.

1.10.2020 kl. 11:37

När flyktingar och asylsökande strömmade in i Finland 2015 kände Malena Björkgren, numera kaplan och flyktingkoordinator i Åbo svenska församling, ett behov av att agera.

– På ett personligt plan kände jag att det här är något jag måste engagera mig i, antingen på min fritid eller som en del av mitt prästjobb, säger hon.

Också församlingsmedlemmar frågade sig vad de kan göra. Under 2015 hyrde samfälligheten i Åbo ut två lägergårdar till Röda Korset, som nödboende för flyktingar.



"Vi lärde känna en del av dem som bodde där och så skapades de första kontakterna."


– Varannan lördag eftermiddag besökte någon ur församlingen lägergårdarna. Vi lärde känna en del av dem som bodde där och så skapades de första kontakterna.

Efter det har hjälpverksamheten i församlingens regi rullat på.

– Det har innefattat allt från att samla ihop påsar med hygienartiklar till att göra i ordning lägenheter för asylsökande. Vi har en Facebookgrupp med 73 medlemmar; den har varit en bra kanal för hjälparbetet.

Engagemanget gjorde också att församlingen ansökte om pengar för ett treårigt projekt, vilket ledde till att Malena Björkgren sedan augusti 2018 arbetar som flyktingkoordinator på 50 procent.

– En vanlig dag kan jag till exempel hjälpa till med myndighetskontakter, ibland går jag med till migrationsverket, Folkpensionsanstalten, polisen eller utlänningspolisen. Språket ställer till svårigheter, och det handlar om att förstå både systemet och språket.

Hon hjälper också till när det gäller att söka jobb och studie- eller praktikplats samt håller en bibel- och samtalsgrupp för asylsökande som vill veta mera om kristen tro.

– Och våra frivilliga är engagerade så som de själva önskar. Vissa är vänner eller stödpersoner, andra hjälper asylsökande att komma igång i hemmet och med möbler och husgeråd.

Nu senast har församlingsmedlemmarna via Facebookgruppen vaskat fram en cykel som behövdes, och Malena efterlyste en diskmaskinsreparatör.

– Det är ett typiskt exempel. Vart vänder man sig när diskmaskinen går sönder när man är ny i landet och inte kan språket?

"Jag kände mig omhändertagen. Rollerna är inte alltid givna, vem som tar hand om vem."


Vilka insikter har jobbet gett dig?

– Många! I början, när vi besökte lägergårdarna, upplevde vi en otrolig gästfrihet. Jag kände mig omhändertagen. Rollerna är inte alltid givna, vem som tar hand om vem.

– Jag har också insett hur ensam en människa kan vara, men samtidigt hur mycket det kan betyda att enskilda människor tar kontakt.

Har du lyckats dra gränser mellan jobbet och fritiden?

– Det har jag inte, skrattar hon.

– En del av de asylsökande är numera en del av vår familj, vi har firat jul och födelsedagar tillsammans.

I Åbo integreras alla på finska, men många är ändå aktiva i Åbo svenska församling för att de lärt känna människorna där.

– Många av dem säger: Församlingen är min familj. Tänk att den människan har den känslan, fast språket inte är gemensamt.

– Språket är inte allt. Att kommunicera ”här är du sedd och här är du välkommen”, det är ett viktigt grundspråk.

Ulrika Hansson

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

HOUTSKÄR. Nella Lindholm läste en intervju med en diakon i Houtskär i Kyrkpressen och blev intresserad – nu har hon själv samma jobb. –Jag trivs jättebra! säger hon. 16.11.2022 kl. 11:13

Kolumn. Björn Johansson skriver om hur glad förväntas byttes mot sorg. 16.11.2022 kl. 11:10

korsholm. Genom julutdelningen ser församlingens diakoni till att pengar, mat, gåvokort och mycket mer hittar fram till dem som behöver det mest. Varje bidrag är viktigt. 10.11.2022 kl. 15:23

Kolumn. "Varje församlingsmedlem och varje förtroendevald kan vara den där graden av förändring" 10.11.2022 kl. 15:00

Solf. Efter kring tjugo år av sämjoval i Solf är det nu dags för riktigt val. – Det är mer jobb för valnämnden, men en seger för demokratiska värden, säger Alf-Martin Haagensen. 10.11.2022 kl. 14:52

BORGÅ. På de orter där en biskop finns, finns också en domkyrkoförsamling och en domprost. Men vad betyder det, och är det något medlemmarna vet om eller är stolta över? 10.11.2022 kl. 14:42

Kolumn. "Däremot är jag inte alls avundsjuk på väljarna som står och fipplar med två valsedlar och undrar varför samma namn finns på två olika listor" 10.11.2022 kl. 14:39

sibbo. Lena Blomstedt tycker att diakonins uppgift är att hjälpa i det tysta – men också vara ett språkrör för de svaga i samhället, som kanske varken vågar eller kan höja sin egen röst. 10.11.2022 kl. 14:08

Kristinestad. Under en Pärlbandet-samling ska man få något för hela människan: andlig vägkost, god mat och något vackert för själen. 9.11.2022 kl. 23:11

malax. För kropp och själ – när biskopen med följe kom till Malax stod både gympass, diskussioner och festmässa på programmet. 9.11.2022 kl. 23:06

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

FÖRSAMLINGSVAL. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 8.11.2022 kl. 13:34

FÖRSAMLINGSVAL. Församlingsvalet är inte alltid lätt att förstå sig på. Vad sysslar de beslutande organen med? Och varför ska du rösta? 27.10.2022 kl. 12:25

BORGÅ. Snart finns det möjlighet att förhandsrösta i församlingsvalet på många olika platser i Borgå. Om röstningsprocenten höjs med fem procent blir det fest på terrassen. 27.10.2022 kl. 12:15