Erica Långström ser fram emot att upptäcka Åbo, få nya kompisar och lyssna till lärare som är experter på sitt område.

Nya studier och längtan till hemförsamlingen

jomala.

– Det är lite spännande och lite nervöst, så mycket är nytt. Erica Långström har lämnat Jomala, församlingen hon storgillar, för att studera religionsvetenskap i Åbo.

16.9.2020 kl. 10:55

Det är lite blandade känslor Erica Långström beskriver efter att hon bara hunnit bo några dagar i sin etta i Åbo.

– Åbo verkar bra. Det är hemtrevligt och lagom stort, och mysigt med ån genom hela stan. Men visst har jag hemlängtan och känner att jag gärna skulle åka hem också.

Som tur är har hennes bästa kompis också inlett studier i Åbo i höst. Hon ser dessutom fram emot att lära känna nya kompisar.

– Och så ser jag fram emot att få höra lärare och professorer som är experter inom sina områden, jag tror det blir berikande.

Erica Långström har varit församlingsaktiv i fyra år, främst i sin hemförsamling Jomala, men också i Finström-Geta. Det är främst hjälpledarverksamheten hon brinner för.

– Jag har fått väldigt mycket gemenskap och nya kompisar via hjälpisverksamheten. Jag har växt som person när jag varit hjälpledare på läger i många år.

På vilket sätt har du växt mest?

– Jag känner mig tryggare med att leda grupper; jag vågar slappna av nu när jag varit med några år. Jag tror man blir erfaren i att leda och förklara.

Tror du att du hittar en församlingsgemenskap i Åbo?

– Jag var med en kompis till Åbo svenska församling för ett tag sedan, de ordnade en diskussionsgrupp för unga vuxna. Det var roligt!

Det mest saknade

Då hon åker hem till Åland över ledigheter kommer hon att vara aktivt med i hjälpisverksamheten.

– Jag har många av mina kompisar kvar där.

Sex gånger i året ordnas hjälpishelger.

– Vi leker, umgås och har pass med teman om till exempel vårt psyke och kristen tro. Vi sover i något församlingshem och på söndagen deltar vi i mässan.

Hon nämner också ungkvällar en gång i månaden och ungmässa i kyrkan med tillhörande tacoätande efteråt.

– Det brukar vara jätteroligt! Det är det jag kommer att sakna mest när jag flyttat från Åland.

Hon har ett gott råd till den som känner sig lite nyfiken på församlingens ungdomsverksamhet men tvekar.

– Gå och testa! Ta med en kompis så känns det lite tryggare. Jag har upplevt församlingen som väldigt öppen och välkomnande.

Ulrika Hansson

malax. När två unga pojkar stiger in på sjömansförmedlingen i Göteborg blir det början på en karriär som tagit Wilhelm Bonn över Atlanten, till Australien, Indonesien, Japan, Brasilien och runt Afrikas spets. Men berättelsen får slagsida om han utelämnar det som gett hans liv nytt innehåll, hopp och förtröstan. 6.5.2020 kl. 09:18

Kolumn. I tider av karantän, social distansering, permitteringar, världsoro och stora förändringar söker vi oss gärna ut i naturen, i Guds skapelse. Vandringslederna används flitigt och solnedgångarna har tiotals åskådare. Familjerna söker sig till sina fritidsbostäder. 4.5.2020 kl. 16:17

Larsmo. Erik Blomqvist hann vara kyrkvaktmästare i Larsmo i 34 år innan han gick i pension 2001. 5.5.2020 kl. 01:00

Larsmo. Det är tragiskt att se det tomma utrymmet, säger Britt-Mari Gripenberg där hon står i den tomma Furugården i Larsmo. 4.5.2020 kl. 15:53

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

pargas. För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter. 23.4.2020 kl. 14:16

jomala. I stället för att resa bort kan man resa inåt, säger Carina Aaltonen. Hon hoppas att coronakrisen får oss alla att lära oss något nytt. 23.4.2020 kl. 12:51

korsholm. Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna. 22.4.2020 kl. 15:35

korsholm. Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar. 22.4.2020 kl. 15:29

Kolumn. Kyrkoherde Berndt Berg tackar för din tid i Korsholms svenska församling. I den här kolumnen minns han några viktiga ögonblick i sitt liv. 22.4.2020 kl. 15:21

Närpes. Barnledarna saknade sina dagklubbsbarn, så tillsammans med prästen Olle kläckte de idén om en dagklubb i videoform. 22.4.2020 kl. 15:15

Kolumn. Kristina Örn skriver om gåvor vi kan ge och gåvor vi får ta emot. 22.4.2020 kl. 15:12

Kristinestad. Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu. 22.4.2020 kl. 15:05

Borgå. Många föräldrar sliter just nu med distansjobb och barnen hemma. – Visst har man dåligt samvete, men i mycket försöker jag just nu gå där ribban är lägst, säger Saara Henkola. 22.4.2020 kl. 12:30

hopp. "Våren 2020 har sett mer annorlunda ut än vad vi någonsin kunde föreställa oss." 22.4.2020 kl. 12:23