Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

– Om kompisen är ledsen ska man trösta, säger Ilon, som sitter på Viljas axlar.

Solf. Snart firas Alla hjärtans dag eller vändagen. I vår gallup funderar några unga på hurdan en god vän är. 8.2.2023 kl. 11:24
Olof Jern är ungdomsarbetsledare i Solfs församling.

Kolumn. "Jag tror att den viktigaste egenskapen hos en vän är ärlighet." 8.2.2023 kl. 11:11
Att få fira dopfester har varit viktigt för familjen West och Högnabba.

Solf. – Kyrkan har en stor expertis i livets stora vändningar, säger Susanne West. Hon och familjen är inte aktiva kyrkobesökare, men församlingen har funnits med i vardag, sorg och fest, som en identitet och tillhörighet. 8.2.2023 kl. 11:07
De flesta som jobbar med akustik har en bakgrund inom musiken, säger Olli Salmensaari.

sibbo. Olli Salmensaari är akustiker och kan det mesta om hur olika ljud rör sig i ett rum. – Akustik i kyrkan är en mångsidig grej, säger han. 8.2.2023 kl. 10:54
Milja Westerlund är diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Vad är det som får våra barn att göra varandra illa?" 8.2.2023 kl. 10:51
Samtalsstöd ges på både svenska och finska, och största delen av dem som jourar har jobbat eller jobbar med barn och unga. Från vänster Anni Kuivala, Minna Tuominen, Mayvor Wärn-Rancken och Mats Fontell.

BORGÅ. Pilotprojektet ”Walk in talk” startade i januari i år i Borgå. Projektet stöder ungasmentala hälsa genom att erbjuda lättillgängligt samtalsstöd. 8.2.2023 kl. 10:47
Till vänster: En ukrainsk grupp sjunger på julandakt i Malax kyrka. Till höger: Inna Kozyk på stickcafé vid Malakta i Malax. FOTON: PRIVATA

malax. Hur skulle träffpunkter för ukrainska flyktingar och ortsbor kunna se ut? I Malax tog ett nätverk tag i saken. 26.1.2023 kl. 15:36
Ellinor Grahn i Magasinet, ungdomarnas samlingspunkt i Lappfjärd. Foto: Privat

Kristinestad. Hon är ny ungdomsarbetsledare i Kristinestads svenska församling. Ellinor Grahn vill se de unga och finnas där för dem. 26.1.2023 kl. 15:31
Astrid Nurmivaara klädd 
i Helsingedräkten, på Kårböle 
ungdomsförenings 120-årsfest 9.10.2021.

vanda. Astrid Nurmivaara har varit aktiv inom politik och föreningsliv, och jobbat med allt från äldreomsorg till hantverk. De många erfarenheterna har gett henne en viktig insikt. 25.1.2023 kl. 16:33
örsamlingspastor Elefteria Apostolidou från domkyrkoförsamlingen,
korsbäraren Jari Pylvänäinen och prästen Kimmo Kallinen från ortodoxa församlingen i Borgå

Kolumn. Trots snålblåsten och kylan stannade glada människor kvar för att glädjas över ett praktiskt ekumeniskt samarbete. 25.1.2023 kl. 16:28
Det viktigaste är att församlingen är en trygg och välkomnande plats för ungdomar, anser Johanna Terho.

BORGÅ. Johanna Terho är ny ungdomsarbetsledare i domkyrkoförsamlingen i Borgå. Hon hoppas att samarbetet med skolorna kan återupptas med full kraft efter pandemiåren. 25.1.2023 kl. 16:23
Kyrkomusikerna Erica Nygård och Ann-Christine Nordqvist-Källström anser att motivationen ökar om man har möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter.

korsholm. ”Blicken framåt” var temat för årets Forum för kyrkans musik, det vill säga en samling för stiftets alla kantorer. Med temat vill man lyfta fram barn och unga och fokusera på kyrkomusikernas ork och motivation. 25.1.2023 kl. 16:15
Benjamin Häggblom är församlingspastor i Korsholms svenska församling och i Solfs församling.

Kolumn. "Det är dessa kärlekens halmstrån som ger hjärtat lite frid mitt i livets sorgespel. För någonstans mitt i allt det ofattbara finns Gud." 25.1.2023 kl. 16:13
Kyrkoherde Mats Björklund och förtroendevalda under välsignelsen i Korsholms kyrka.

korsholm. När församlingens förtroendevalda välsignas i Korsholms kyrka är det för att tydliggöra att de är kallade till en uppgift. Riter är viktiga, säger kyrkoherde Mats Björklund. 25.1.2023 kl. 16:09
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54