Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Elefteria Apostolidou vill att ungdomarna ska få både gemenskap och upplevelser under undervisningsveckan.

Borgå. Inte ens coronaviruset kan hindra ungdomar från att bli konfirmander. I Borgå kombinerar man en undervisningsvecka med kortare läger. 17.6.2020 kl. 14:47
Munsala kyrka är Ulf Sundsténs hemmaplan. Här började han tjäna kyrkan som treåring. Här går han också i pension.

Pensionär. Han är fjärde generationens församlingstjänare i Munsala. Nu går Ulf Sundstén i pension från jobbet som kaplan i kapellförsamlingen. 17.6.2020 kl. 01:00
Altartavlorna tas ur sina ramar för att rengöras och restaureras.

Kristinestad. Ett tiotal arbetare krävdes för den första och kanske största utmaningen i konserveringsprocessen: att få ner altartavlorna från väggen i Kristinestads kyrka. 17.6.2020 kl. 09:19
Sommarstugan i Molpe kallar Ebba Carling Oasen, ett namn som säger vad den här platsen betyder för henne.

livsberättelse. Hon började sitt arbetsliv som missionär, fortsatte som rektor för medborgarinstitutet, och slöt cirkeln som diakon. Åren i Kongo och broderns sjukdom är två saker Ebba Carling kan se präglat hennes liv. 17.6.2020 kl. 09:04
Frank Isaksson är församlingsarbetare i Petalax och Bergö församlingar.

Kolumn. "Det var fantastiskt tyckte jag, att det som hade varit obrukbart och dött hade kunnat förvandlas till ett så fint ställe." 17.6.2020 kl. 09:04
Estrid Hjorth skulle ha velat krama om alla människor som samlades i kyrkan.

kvevlax. – När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas. 17.6.2020 kl. 08:33
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

kvevlax. De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare. 17.6.2020 kl. 08:31

Kolumn. Hur blir det när den sommar vi sett fram emot blir annorlunda än vi tänkt? En hel del av livet är att se fram emot, men en hel del är också att vara närvarande här och nu. 17.6.2020 kl. 08:31
En chaufför påverkar stämningen i hela bussen, bland annat därför tycker Rune Packalen att det är viktigt att kunna bjuda på sig själv.

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11
Clas Abrahamsson blev tf kyrkoherde precis då corona-bomben kreverade.

coronavåren. Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren. 3.6.2020 kl. 15:56
Carita Eklund hoppas att vi ska se dem i vår närhet som behöver oss.

Åbo. Årets sommarkafé ordnas utomhus. Det är många som längtar efter gemenskap, säger diakonissan Carita Eklund. Hon hoppas att var och en av oss skulle upptäcka vad vi kan göra för våra grannar. 3.6.2020 kl. 15:47
Rune Johansson stortrivs i Houtskär.

Houtskär. Rune Johansson har bott i Houtskär i 40 år och vill fortsätta med det. – Jag vill vara med och bevaka de lokala intressena. 3.6.2020 kl. 15:43
Juldagsfirande i Dunga.

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19
Folkensemblen Mustarastas bjuder på sommarens sista konsert i augusti.

Konserter. – Jag tror att folk har en längtan efter att gå på konsert, säger kantor Reidar Tollander. I Borgå ljuder snart somriga toner i domkyrkan. 3.6.2020 kl. 12:18
Mats Lindgård är domprost och kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Saknad. "Att under lång tid inte kunnat ta del av kyrkans sakrament har känts illa." 3.6.2020 kl. 12:00