Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Det är viktigt att få träffas och utbyta tankar med jämnåriga.

vanda. Att få utbyta tankar med jämnåriga är en del av livskvaliteten. En Må bra-dag för äldre har fokus på exakt det. 30.9.2020 kl. 15:56
Silas, Nalani och Noomi Peltola läser ur olika barnbiblar som familjen har.

Solf. I Solf får varje fyraåring en egen barnbibel. Församlingen vill uppmuntra familjer att läsa tillsammans. 1.10.2020 kl. 08:15
Emilia Kontunen är församlingspastor i Kvevlax, Solf och Replot församlingar.

Kolumn. På söndag firar vi Mikaelidagen, änglarnas dag. Vi får fundera på hur vi kan vara änglar för de människor vi möter. 1.10.2020 kl. 08:00
Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Birgitta Lillbäck kommer från Kristinestad. Till hennes familj hör barnen Elias och Emilia och fästmannen Markus Engström.

Närpes. Hon hade jobbat med att stöda människor på många olika plan. Med tiden insåg hon att hon vill göra just det här, men från ett annat perspektiv. I juni vigdes Birgitta Lillbäck till diakon i sin hemkyrka. 30.9.2020 kl. 12:35
Patric Sjölander är ansvarig för ungdomsverksamheten i 
Närpes församling.

Kolumn. "De som är trygga i sin personlighet och i sin tro har lättare att acceptera och samexistera med andra som inte tycker och tänker som dem i allt", skriver Patric Sjölander. 30.9.2020 kl. 12:33

malax. – Jag har alltid bott nära kyrkan och hört kyrkklockorna kalla till gudstjänst. Från mommos köksfönster kunde vi se brudpar eller begravningståg skrida ner för kyrktrappan. 30.9.2020 kl. 12:32
– Idag är jag frisk, har inga mediciner. Jag brukar säga: Gårdagen är förbi, morgondagen har du inte sett, idag hjälper Herren.

larmo. När Nils ”Nisse” Johansson blev svårt sjuk i cancer fylldes han av mörka tankar: – Men Guds ord helade mig. 21.9.2020 kl. 10:17
Carita Holmström (till vänster) och Annika Cleo använde sina egna erfarenheter av sorg när de skrev material för konserten.

vanda. ”Sjung sorgen” är en konsert om det som vi alla någon gång drabbas av. Sorgen är unik, men upplevelsen kan vi kanske dela. 16.9.2020 kl. 11:03
Erica Långström ser fram emot att upptäcka Åbo, få nya kompisar och lyssna till lärare som är experter på sitt område.

jomala. – Det är lite spännande och lite nervöst, så mycket är nytt. Erica Långström har lämnat Jomala, församlingen hon storgillar, för att studera religionsvetenskap i Åbo. 16.9.2020 kl. 10:55
Jan Bambu Eriksson är skeppare på förbindelsebåten M/S Viken i Pargas.

Väståboland. Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. – Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. 16.9.2020 kl. 10:35
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Johanna Granlund är församlingssekreterare i Petalax och Bergö församlingar.

Kolumn. Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras. 16.9.2020 kl. 09:32
Simone Öhman jobbar med barnverksamheten i Kristinestads församling.

Kristinestad. Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter. 16.9.2020 kl. 09:30
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling.

Kolumn. Camilla Svevar skriver om en höst då det gäller att ha både en A- och en B-plan, och funderar om vi nu kan få se en nystart för frivilligt arbete. 16.9.2020 kl. 09:19