Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
Joanna Holm är tf diakoniarbetare i Solfs församling.

Kolumn. "Kan jag välja att också lägga orosmolnen och de orealistiska förväntningarna bakom mig?" 31.5.2023 kl. 16:41
Mia Aspgård är trädgårdsmästare. På Solfs begravningsplats jobbar hon från maj till oktober.

Solf. Solfs begravningsplats är i goda händer när säsongsarbetaren Mia Aspgård börjar jobba i maj. Vilka blommor ska man satsa på för enkel skötsel? Hur hinner hon med 300 avtalsgravar? Och vad tänker hon om alla de döda? 31.5.2023 kl. 16:38
Urda Lindberg har fascinerats av bibliska berättelser ända sedan barn.

BORGÅ. Också i sommar blir det kaffeandakter i Borgå, en omtyckt tradition. Urda Lindberg sköter musiken. Som barn fick hon inte klinka på pianot. ”Nå lär mig då!” sa hon till sin pappa som var kantor i Pernå. 31.5.2023 kl. 16:34
Det är viktigt att församlingen ordnar program också sommartid, säger Mari Johnson.

vanda. Församlingsverksamheten fortsätter rulla trots semestertider. Under sommaren satsar man mycket på gemenskapsbyggande program i Vanda. 31.5.2023 kl. 16:27
Britta Hannus-Gullmets vid ett av kyrkstallen i Närpes.
FOTO: Håkan Gullmets

NÄRPES. Snart anländer ett hästekipage till kyrkstallarna i Närpes. I sommar bjuds det på demonstration av hur stallarna vid kyrkan användes förr i tiden. 31.5.2023 kl. 09:37
Rose-May Friman. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Kyrkan är en traditionsbärare – inte ett museum, skriver Rose-May Friman. 31.5.2023 kl. 09:29
Nådehjonen sjunger i maj 2023. FOTO: Ann-May Lövdahl

Kristinestad. I Lappfjärd finns en kör med ett spännande namn: Nådehjonen. Hur kom den till, och hurdana sånger hittar man på repertoaren? Kantor Anna Karin Martikainen berättar. 31.5.2023 kl. 09:20
Bröstvärnet bakom Mats Edman har på bilden ännu inte fått sin slutliga färg. Stolen framför honom är en modellstol av de nya löstagbara församlingsmedlemmarna erbjuds bekosta.

nykarleby. Den 11 juni blir en festlig dag för Nykarleby församling då man får fira att kyrkan tas i bruk igen efter drygt ett års renovering. 31.5.2023 kl. 01:00

Kolumn. I skrivande stund har vi äntligen fått regn. Vattnet sugs upp genom växternas rötter, cellager och grenar. Skapelsens underbara växtkraft resulterar snart i näringsrika frukter, bär, grönsaker och färgsprakande blommor. 31.5.2023 kl. 01:00
Alf Wallin balanserar på bommen påhejad av Kati Nordström.

nykarleby. När skogsdungen bakom församlingshemmet i Jeppo gallrades trodde man att barnens lekplats var förstörd. Men efter att ha sörjt skogen satte sig Kati Nordström på en sten och funderade. 31.5.2023 kl. 01:00
Patrica Strömbäck är ny kaplan i Närpes församling. FOTO: CLAIRE DEPIT

NÄRPES. Nya Närpeskaplanen Patrica Strömbäck trivs bäst med att prata med och lyssna på människor. 19.5.2023 kl. 10:46
Malin Backman, Ly Liljedahl, Hanna Wester, Anna-Maria Nyström hör till Vänmammornas styrelse. Barnen heter Ines och Elis Öst, Minea Liljedahl, Ted Wester, Lydia och Cleo Nyström.

jakobstad. Jakobstads svenska församling samarbetar med en nybildad förening för mammor i staden med omnejd. Föreningen Jakobstads Vänmammors mål är att skapa nätverk och minska ensamheten bland mammor. 19.5.2023 kl. 10:23

Kolumn. Jag har nyligen kommit tillbaka efter en helg i Helsingfors med en grupp ungdomar från vår församling. Under helgen besökte vi bland annat olika församlingar och funderade en hel del på olikheter, gemenskap, förnyelse och tradition. 19.5.2023 kl. 10:14