Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Diakoniarbetare Irina Lemberg konstaterar att pengar bara är en del av det stöd människor behöver.

Borgå. Kyrkan har fått över fyra miljoner euro extra att dela ut på grund av coronan. I Borgå blir pengarna bland annat till köpkort för dem som har det svårt ekonomiskt. 9.12.2020 kl. 00:00
Kerstin Kronqvist har inte ångrat sitt beslut att flytta. – Det är nådigare att bli gammal i Mariehamn, säger hon.

mariehamn. Som rättspsykiater har Kerstin Kronqvist sett människans mörkaste sidor. Men jobbet har inte ruckat på hennes gudstro eller hennes tro på möjligheten till förändring. 9.12.2020 kl. 00:00
Lisbet Nordlund är diakonissa i Mariehamns församling.

Kolumn. "Vi slås av hur stark känslan av samhörigheten blir." 9.12.2020 kl. 00:00
Mari Nurmi har tillbringat många timmar på färja för att nå ut till de barn som går i församlingens klubbar.

Väståboland. Mari Nurmi har jobbat i tre år med barn i skärgården. Nu väntar nytt jobb i Åbo. – Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta, säger hon. 9.12.2020 kl. 00:00
Johan Eklöf är pensionerad kyrkoherde. Han bor i Lappfjärd och sysslar gärna med flyktingarbete och smågruppsverksamhet.

Kolumn. Någon gång när det har varit riktigt rörigt har jag på skämt tänkt att det inte skulle vara så dumt att få ett fängelsestraff. Vad skönt att bara få vila sig i sin cell och hinna läsa så mycket man vill! skriver Johan Eklöf. 25.11.2020 kl. 19:51
Frank Hydén gjorde 22 skisser för dopträdet i Korsnäs kyrka.

korsnäs. Han sköter församlingens fastigheter och är med på förrättningar. Vid sidan av jobbet är församlingsmästare Frank Hydén känd för sina realistiska tecknade porträtt, och dopträdet i kyrkan är hans design. 25.11.2020 kl. 19:46
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Just nu är jag på väg att trycka in pausknappen för några dagar. En årlig retreat har för mig blivit något av ett måste, skriver Fredrik Kass. 25.11.2020 kl. 19:38
Dagklubbsbarnen pysslar till sin lucka i julkalendern.

Solf. Husen kring Stundars och församlingen förvandlas i december till en stor julkalender. Den ska skapa julstämning och gemenskap i byn. 25.11.2020 kl. 19:33

kvevlax. Barnen får leka och föräldrarna umgås kring en kopp kaffe. I föräldra-barngruppen kan familjer knyta kontakter till andra i samma livssituation. 25.11.2020 kl. 19:27
Tuuli Lempa, maken Jukka och döttrarna Siiri och Helmi deltog i familjekvällen som ordnades i församlingen i stället för familjelägret som inhiberades.

Åbo. Tuuli Lempa och hennes familj är trogna deltagare på familjelägren i Åbo svenska församling. Det som lockar är möjligheten att träffa andra barnfamiljer, bra program och andlighet på ett naturligt sätt. 25.11.2020 kl. 15:36
Harry Sanfrid Backström är kyrkoherde i Väst­åbolands svenska församling.

Kolumn. "Jag planterade några äppelträd vid vårt hus i Österbotten." 25.11.2020 kl. 15:30
Jussi Meriluoto
(till höger) värnar om den informella kontakten till församlingsmedlemmarna,
här en pratstund med Janne Gröning

Väståboland. Jussi Meriluoto forskar i blågröna alger. Men han är också kaplanen som sköter prästuppgifter, umgås med folk i byn, och tömmer musfällor i kyrkan. – Det här är ett konkret samhälle, säger han. 25.11.2020 kl. 15:21
Gunvor Haddas är informatör i Borgå svenska
domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag kommer just upp på mitt kontor då min telefon ringer. Det är en kollega som har tråkiga nyheter." 25.11.2020 kl. 15:16
Claus Ståhlberg säger att han knappast hade jobbat som präst i dag om han stött på bestämda åsikter om hur han måste tro.

Borgå. Claus Ståhlberg pratar gärna om tro och vetenskap med konfirmander. – Vetenskapen består av en hel drös med religiösa människor. 25.11.2020 kl. 15:12

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24