Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Britten Nylund är församlingsaktiv och har jobbat som ungdomsledare i Korsholms svenska församling.

Kolumn. "Aldrig har vi varit tvungna att välja så mycket som i dag." 18.2.2021 kl. 11:24
Valet arrangerades traditionellt, men allt innan dess pågick virtuellt.

korsholm. – Äntligen! Processen har pågått i över ett år. Det säger Rune Lindblom om valet av kyrkoherde till Korsholms svenska församling. Mats Björklund tillträder kring påsk. 18.2.2021 kl. 10:57
Det har blivit mycket mys i soffan för syskonen Vilja, Vienna, Mila och Ilon Vornanen medan de varit i karantän. Men föräldrarna har också sett till att de gått ut en stund varje dag.

Solf. Hur är det att börja året med hela familjen i coronakarantän? Sovmorgnar och mera skärmtid får tummen upp av barnen, det tråkigaste har varit att inte få träffa kompisarna. 5.2.2021 kl. 12:57
Eivor Kronlöf är pensionerad sjukskötare. Aktiv i Kristinestads svenska
församling och ordförande i Lappfjärds distriktsråd.

Kristinestad. Eivor Kronlöf i Lappfjärd är en av de aktiva frivilliga i församlingen. Bäst fungerar det när man får göra det man vill, säger hon. 5.2.2021 kl. 11:24
Mats Björklund är kyrkoherde i Solf församling.

Kolumn. ”Allt har sin tid” är ett tema som Predikaren och den svenske kompositören Börje Ring filosoferar kring. En människas liv har olika skeden som är tydliga: barndom, ungdomstid, vuxenliv och ålderdom. 5.2.2021 kl. 11:02
Behöver du någon att prata med? De som jobbar i församlingen nås med ett telefonsamltal, mejl eller Whatsapp­meddelande.

korsholm. Den kan vara väntad eller komma plötsligt. Ibland sprider sorgen ringar över ett helt samhälle. I församlingen finns lyssnande öron och stödjande händer. 5.2.2021 kl. 10:56
Människor lär tycka att jag är social, men jag har också en introvert sida som fått ta plats det senaste året, säger Sara Grönqvist.

pargas. Sara Grönqvist sitter hemma i Pargas och jobbar på distans med att koordinera Kyrkans samtalstjänst. – När vi får prata om oss själva mår vi bättre. 5.2.2021 kl. 10:45
Milja Westerlund är diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Dagtid sökte de skydd i grottor eller bakom stora stenblock" 5.2.2021 kl. 10:43

Kolumn. Jag är svag för norska äventyrsdokumentärer. Kvinnliga äventyrare som trotsar väder, vind, ensamhet, matbrist och mörkrädsla för att följa drömmen om fjället eller skogen, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling 5.2.2021 kl. 10:42
Jul kan firas i alla väder.Kristian och Chamilla Sjöbacka firade sin jul i Kisumu.

Borgå. I dagens värld vet inte missionären bäst, utan är en medarbetare bland andra. Kristian och Chamilla Sjöbacka jobbar i Kisumu i västra Kenya. Också där påverkar coronapandemin det dagliga livet. 5.2.2021 kl. 10:38
Lars Wikström säger att det tillfredsställer sinnet att få spela orgel, även om han efter pensioneringen inte spelat så mycket som han hade föreställt sig.

sibbo. Kantorn Lars Wikström i Sibbo har upplevt ett och annat med Finlands första nybarock­orgel. Höjdskräck har han till all tur inte lidit av. Orgeln fyller sjuttio i vår. 5.2.2021 kl. 10:34
Andreas Sjöstrand säger att när man övar in ett nytt och svårt stycke pendlar känslan mellan frustration och eufori.

mariehamn. Andreas Sjöstrand hoppar ibland in som organist. Kyrkan har alltid fascinerat honom. – Det finns inget vackrare än nattvardsliturgi, säger han. 5.2.2021 kl. 10:17
Brita firades också på sommarens konfirmandläger.

esbo. Efter nästan 29 år som präst i Esbo svenska församling har Brita Ahlbeck nu gett över stafettpinnen till sina kolleger. – Det känns en aning vemodigt, men jag vet också att mina kolleger har allt i sin hand. Inget stannar upp, jag ger bara pinnen vidare! 4.2.2021 kl. 15:57
Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.

Borgå. Vi är onödigt rädda för att ingripa om någon mår dåligt. – Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor, säger psykolog Ida-Maria Sola. Hon har själv mått dåligt och fått hjälp. 21.1.2021 kl. 15:13
Claus Ståhlberg är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Vi gör upp en plan, men i en handvändning kan allt vara borta." 21.1.2021 kl. 15:10