Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Eftersom kyrkan har ett miljödiplom vill vi vara med, säger Jessica Bergström och Lisbet Nordlund.

mariehamn. En privatperson kan göra små förändringar, en församling kan göra stora. Jessica Bergström och Lisbet Nordlund jobbar med att uppdatera församlingens miljödiplom. 28.5.2021 kl. 09:59

Kolumn. Coronan kom ändå med en del oförutsedda positiva bieffekter, skriver My Ström. 28.5.2021 kl. 09:56
Ann-Maj Laurén bor i Pjukala, Pargas. Här är hon tillsammans med sin dotters hund, den fyraåriga pudeln Sotis.

pargas. När Ann-Maj Lauréns dotter dog blev hon arg på Gud och slutade gå i kyrkan. Men intresset fanns kvar, och med åren hittade hon sin plats i församlingen. 28.5.2021 kl. 08:53
Karola Bodbacka som konferencier på välgörenhetskonserten 2017.

PEDERSÖRE. Barnatron ger Karola Bodbacka trygghet medan hon genomgår sin tredje cytostatikabehandling. 27.5.2021 kl. 10:31

Kolumn. På församlingens webbsida kan du läsa att barnläger är kul och kompisskapande. Som barn är det kul och kompisskapande man tar med sig för stunden och sommaren. Som ledare på läger sätter jag personligen mera vikt vid den följande meningen på vår webbsida: där lär vi känna Jesus – kraften. 27.5.2021 kl. 10:25
Till Sandra Häggbloms sommarprogram i år hör ett barn- och ett skriftskoleläger.

PEDERSÖRE. Sandra Häggblom har vuxit upp med läger. Fortfarande hör lägren till hennes program varje sommar. 27.5.2021 kl. 10:17
Tomi Tornberg är kyrkoherde i Malax församling.

Kolumn. Kyrkans dörrar kan inte stängas för någon. I dessa tider är det speciellt viktigt att hålla dörrarna öppna. 26.5.2021 kl. 16:15
Kim Lindedahl engagerar sig också gärna på fritiden för att hjälpa människor till ett bättre liv.

NÄRPES. Han har tjugo års erfarenhet av hjärtövervakning och EKG. Den andliga vägen har präglats av starka personliga upplevelser. 26.5.2021 kl. 16:05
Med blick för detaljer. – Jag vill gärna visa på vad det är att leva med Gud i vardagen, säger Siv Bergman om sina personliga Instagramuppdateringar. FOTO: Privat

NÄRPES. Vardagsnära tankar kombinerade med fina foton. Det hittar man på Kristinestads svenska församlings Instagramsida. Oftast är uppdateringarna gjorda av Siv Bergman. 26.5.2021 kl. 15:36
Alla församlingar i Korsholm
har matutdelning. Hur den fungerar är olika från församling till församling.
Den som är i behov av hjälp kan kontakta den egna församlingens diakoniarbetare.

kvevlax. Varje vecka delar församlingen ut matkassar till tiotals familjer och mindre hushåll. Här spelar de lokala butikerna en ovärderlig roll. 26.5.2021 kl. 13:30
Magnus Mikander är pastor i Elimkyrkan i Kvevlax.

Kolumn. Kanske det som gäller för att göra en slitstark gräsmatta också gäller för människor. 26.5.2021 kl. 13:24
Gunilla Asplund började sjunga i kyrkokören som 13-åring och tänker att det nog ligger något i det som brukar sägas om att körsångare mår bra.

kvevlax. – I glädje och sorg och genom alla livets skiftningar har församlingen varit väldigt viktig för mig, säger Gunilla Asplund. 26.5.2021 kl. 13:18
Sara George och Astrid Packalén leder kursen för närståendevårdare som startar i augusti.

sibbo. – Man blir ofta isolerad i sin roll som närståendevårdare. Det är ett tungt arbete som behöver få stöd och uppmärksamhet, säger Astrid Packalén. 26.5.2021 kl. 13:13
Andreas Lundgren är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Då somliga barn kan turnera landet runt i husbil medan andra stannar hemma, då några får njuta av hängmatta och barndomens ansvarsfrihet medan en i klassen vet att alkoholen kommer att göra att mamma och pappa grälar ännu mer än vanligt." 26.5.2021 kl. 13:05
Gun Geisor, Linda Wahrman, Mats Fontell och Saara Henkola jobbar med ungdomsarbete i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

BORGÅ. När ungdomsverksamheten flyttat ut från sin våning i församlingshemmet blir Domprost­gården nytt centrum för barn och unga. 26.5.2021 kl. 12:59