Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Kolumn. Mina tre pojkar älskar att åka båt. När man sitter längst framme med sin bror och lutar sig ut lite över vattnet, ”Då känns det precis som att man flyger!”. Åtminstone enligt min nioåring. 30.8.2023 kl. 17:59

PEDERSÖRE. Roger Eriksson, ordförande för Pedersörenejdens gemensamma kyrkofullmäktige, tycker att kommunerna kunde ta modell av den kyrkliga gemenskapen. 30.8.2023 kl. 17:54
Maria Storsjö (till vänster) och Debora Hannus är nya diakoniarbetare i Kristinestad. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. I höst har Kristinestads svenska församling två färska medarbetare inom diakonin: Debora Hannus och Maria Storsjö. Att möta människor är viktigt, säger de båda. 31.8.2023 kl. 15:08
Mats Fontell är ledande ungdomsarbetsledare i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. Man frågar mig ibland om lägren var lättare förr. Det var de nog, känner åtminstone jag. 30.8.2023 kl. 16:12
Som kyrkvaktmästare sköter Jan Skogberg allt från teknik och fastighetsskötsel till förrättningar och trädgårdsjobb.

sibbo. Kyrkvaktmästaren Jan Skogberg förvaltar sina förfäders kyrka. 30.8.2023 kl. 15:44
Marika Torps son äger tre ankor. Den här heter Mäyski, och den har hon tagit hand om sedan den kläcktes ur ägget. – Hon tror att jag är hennes mamma och jag älskar henne så mycket! säger hon.

INIÖ. I Marika Torps barndom var Iniö ett kärt och bekant ställe när familjen åkte från stugan vid Iniöfjärden och besökte butiken och kyrkan. – Och nu får jag predika där! 28.8.2023 kl. 15:36
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
Kristian Willis är tf kyrkoherde i Vanda svenska församling.

Kolumn. Bästa Borgå stift, nu när du fyller 100 år vill jag passa på och gratulera dig! 13.6.2023 kl. 12:02
– Verksamheten fortsätter nu i andra lokaler, säger kyrkoherde Tomi Tornberg. FOTO: Johanna Granlund

malax. Kyrkhemmet i Malax har varit en omtyckt plats för samlingar. Nu börjar byggnaden vara vid vägs ände, och nya lösningar är aktuella. 14.6.2023 kl. 16:44
Operasångarna Camilla Nylund-Saris och Anton Saris kan inte musicera så ofta tillsammans, men uppskattar när de får tillfälle till det.

kvevlax. Det är med tacksamhet Camilla Nylund-Saris tänker på sin barndom och skoltid i Kvevlax. I sommar ger hon och hennes man Anton Saris en gemensam konsert i Kvevlax kyrka. Intäkterna går till insamlingen Gemensamt Ansvar. 13.6.2023 kl. 12:33
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. "Mitt i allt det som vi inte rår på så räcker Guds nåd till." 13.6.2023 kl. 12:29
Kyrkokören och manskören i Kvevlax besöker Molde i Norge i sommar.

kvevlax. Den populära traditionen med skymningsmusik i Kvevlax får sin fortsättning också denna sommar. – Traditionen har riktigt landat i bygden, säger Rodney Andrén. 13.6.2023 kl. 12:24
Skogen och naturen är många orienterares kyrka.

BORGÅ. Att delta i den tvåspråkiga nattvardsmässan ute i Ebboskogen är ett bra sätt att ta in den unika stämningen under sommarens megaevenemang, Jukola budkavlen i Borgå. 13.6.2023 kl. 12:13
Camilla Wiksten-Rönnbacka vill ge alla möjligheten att uppleva den glädje och energi det ger att sjunga tillsammans.

sibbo. I juni blir det allsång i den lummiga Prästgårdsträdgården i Sibbo. – Allsång är ett fint sätt att dela gemenskap, säger kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka som håller i trådarna. 13.6.2023 kl. 11:58