Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Annette Frisk är medlem i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Jag vet genom nyhetsrapporteringen mycket väl vilken realitet våra medsyskon lever i. Kan jag leva som om julen, livet var som förr?" 16.12.2021 kl. 00:00
Isabella Munck, och hennes kolleger i den finska församlingen, har samlat på sig lämplig rekvisita för julfönstret i Söderkulla kyrka.

sibbo. Nu hittas lösningar för kameler som är vingliga på benen och en krubba som sett sina bästa dar. Julevangeliet ska iscensättas i dagklubbens fönster i Söderkulla. 16.12.2021 kl. 00:00
I Senegal är det lite svalare i december, det vill säga kring 30 grader, berättar Anna-Lena Särs.

korsholm. Julen i Senegal firas med god mat, kyrka och lite pynt. Anna-Lena Särs är missionär i Fatick, och har lärt sig att man inte visar ilska i Senegal. 16.12.2021 kl. 00:00
Pia-Lena Forsman jobbar som värdinna i Kvevlax församling.

Kolumn. "Med yllesockor på fötterna och håret uppsatt i stressknut sitter jag vid köksbordet." 16.12.2021 kl. 00:00
Varje kursträff avslutas med samtal i mindre grupper.

Replot. Under våren startar en Alphakurs i Replots församling. Med eller utan tro – alla är välkomna. – Vi brottas med stora frågor, säger Leif Galls. 16.12.2021 kl. 00:00
Hela familjen tycker om att vara aktiv, säger Julia Järveläinen, här med sin dotter.

korsholm. Julia Järveläinen är läkare, småbarnsmamma, förtroendevald och aktiv idrottare. Men om kraven blir för höga har hon en tanke som tröstar. 13.12.2021 kl. 13:38
Tina Westerlund är medlem i Solfs församling.

Kolumn. "Om du kunde, vilka händelser skulle du då ha sparat, för att kunna återuppleva dem?" 13.12.2021 kl. 13:34
Bland annat kammarkören Psallite medverkar under konserten.

korsholm. – Det är gripande att tillsammans kunna berätta Marias lovsång genom musiken. Det säger Susanne Westerlund om julkonserten i Korsholm. 13.12.2021 kl. 13:29
Solveig Halonen tycker om människor och samarbete, det har lett till att hon är medlem i många föreningar.

vanda. Solveig Halonen är en minst sagt aktiv pensionär. – Om du vill må bra: gå i pension i tid! Vänta inte för länge att ta steget, säger hon med eftertryck. 13.12.2021 kl. 13:23
Kristian Willis är tf kyrkoherde i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Kändes det pinsamt eller bra för honom att sitta där och bli hyllad som en kung?" 13.12.2021 kl. 13:21
Till vardags jobbar Marit Björkbacka som frilansjournalist och verksamhetsledare. Hennes favorittid under kyrkoåret är advent.

BORGÅ. Delaktighet i planeringen och uppskattning är något frivilliga i församlingen behöver. I en gudstjänstgrupp finns uppgifter för alla personligheter. 13.12.2021 kl. 13:18
Seniorkören i Pörtom ackompanjeras av Jan-Ola Granholm. FOTO: KRISTINA ÖRN

NÄRPES. För en kantor är adventstiden högsäsong. Kalendern fylls lätt med övningar och julmusik vid olika evenemang. 9.12.2021 kl. 11:24
Lucas Snellman trivs med att jobba med kommunikation i kyrkan. FOTO: Tove Snellman

malax. Malax lokal-tv gav en bra grund. Idag leder han det svenska kommunikationsarbetet på Kyrkostyrelsen. 9.12.2021 kl. 11:17
Annika Westergård är värdinna i Kristinestads svenska församling. (Foto: privat)

Kolumn. Att glädje och sorg går hand i hand har säkert de flesta hört, men att själv få uppleva det var något helt annat. 9.12.2021 kl. 11:11
Sara Grönqvist ser fram emot att jobba i församlingen igen.

pargas. Det bästa med Pargas är människorna och talkoandan, säger Sara Grönqvist som är tillbaka i församlingen efter nyår. 8.12.2021 kl. 13:38