Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Kjell Storgeust är ekonomichef med många olika uppgifter på sitt bord. Foto: Patric Sjölander

NÄRPES. År 1989 kom han in på ett vikariat i församlingen. I dag har Kjell Storgeust arbetat i över 30 år med församlingsekonomin i Närpes. 1.9.2022 kl. 11:13
Frank Isaksson är församlingspastor i Bergö och Petalax församlingar. FOTO: PRIVAT

Kolumn. Kyrkan har en framtid och vi behöver den mer än någonsin. Men vi kan också behöva våga omdefiniera vad det är att vara kyrka och se vilken vår egen plats och uppgift i gemenskapen är. 1.9.2022 kl. 11:06
Svitlana Kudryakova med barnen Mohammed Ali 
och Nour trivs bra 
i Lappfjärd. FOTO: PRIVAT

Kristinestad. Våren med flyktingarna från Ukraina engagerade många i Kristinestadstrakten. Också i församlingen ledde Ukrainaläget till en febril verksamhet. 18.8.2022 kl. 11:11
I Närpes har folk positiva vibbar till församlingen, säger kyrkoherde Tom 
Ingvesgård.Om vårarna sätter han sig gärna framför plogen. FOTO: Stefan Engelholm t.v.,  PRIVAT t.h.

Lokalt. I år har han fyllt 50 – dessutom firar han 20 år som präst och 20-årig bröllopsdag med frun Anita. 2022 är ett verkligt jubileumsår för Tom Ingvesgård, kyrkoherde i Närpes. 18.8.2022 kl. 11:02
– Jag har varit så glad åt att få jobba i mina gamla hemknutar, säger Janne Sironen, född och uppvuxen i Vanda.

vanda. Nya Vandaprästen jobbar i sin barndoms hemknutar. Men han har perspektiv från de delar av världen där kyrkan växer i form av miljoner nya kristna. 17.8.2022 kl. 14:56
Heidi Salminen är diakon i Vanda svenska församling.

Kolumn. "Vi finländare är kända för att hålla avstånd till varandra, men vi tycker ändå om att bli berörda, kramas och bli klappade på axeln." 17.8.2022 kl. 14:53
Linda Wahrman och Mikael Helenelund har åtagit sig att sköta om församlingsdemokratin – de är ombud för dem som vill kandidera i församlingsvalet i höst.

BORGÅ. I församlingsvalet blir 29 platser lediga i församlingsrådet och kyrkofullmäktige i Borgå. Linda Wahrman och Mikael Helenelund spanar efter kandidater. 17.8.2022 kl. 14:48
Från vänster Ossi Pursiainen, Ulla-Maj Salin och Niklas Lindvik.

korsholm. Församlingsvalet närmar sig. Många frågar sig kanske vad vår kyrka egentligen gör för gott: Är det värt att betala kyrkoskatt, värt att engagera sig och rösta? Vi frågade några församlingsmedlemmar vilka goda sidor av kyrkan de vill lyfta fram. 17.8.2022 kl. 14:42
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. "Vi får gå in i hösten och hjälpa den som har det för mörkt just nu." 17.8.2022 kl. 14:35
Skymningsmusik har spelats i Kvevlax sedan 1995.

kvevlax. Skymningsmusiken har över tjugo år på nacken i Kvevlax och traditionen är omtyckt. – Om vi inte kommer ut med information i tid börjar folk fråga efter den, säger kantor Rodney Andrén. 17.8.2022 kl. 14:29
Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02
Många av dagens ledare inom kyrkan har haft Anna-Lisa Nylund-Nyström som sin ungdomsledare i Borgå. Men minnesplatsen över hennes arbete bland barn och unga kom att bli i en småstad, Viljandi i Estland.

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46
 – Det behövs en sammansvetsad styrelse som gör att verksamheten rullar, säger Anita Ismark, ordförande för Korsnäs prästgårdsförening. FOTO: NICKLAS STORBJÖRK

KORSNÄS. I år fyller Korsnäs prästgårdsmuseum fyrtio år. Det firas med jubileumsfest och sommarteater. 9.6.2022 kl. 13:17
FOTO: PRIVAT

Kolumn. "Varma toner fyller Kyrkhemmets sal, valsen byts till polka och snart spelar vi Maria-schottis." Katri Lax berättar om hur "Mässa i dragspelston" övas in i Malax. 9.6.2022 kl. 12:28
Maarit Filppula med motorcykeln. FOTO: PRIVAT.

malax. Maarit Filppula är tandläkaren som gillar spänning i livet. Hon har jobbat som frivillig i Argentina – och sin motorcykel älskar hon. 9.6.2022 kl. 12:21