Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

"Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade"

Replot.

Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand,

16.9.2020 kl. 09:04

– Det är många som kanske inte är engagerade i kyrkan – men stängs den, då är de väldigt engagerade.

Så säger Barbro Lähdesmäki, Björköbo och kyrkvaktmästare i Replot församling om kyrkan som står mitt i deras by.

Barbro Lähdesmäki började som kyrkvärd och kyrkvaktmästare i Björkö år 2005, för runt tio år sedan tog hon över arbetet också i Replot kyrka.

– En timme före det ska hända något i kyrkan finns jag där.

Under den tiden ställer hon i ordning, tänder ljus, sätter blommorna på altaret.

– Det är mycket småpysslande, man försöker ju göra det lite estetiskt. Folk ska känna att det är ett heligt rum, men också att man är välkommen dit – att det finns någon som tar emot en.

Efteråt kan det också hända att någon vill stanna kvar och prata, kanske fråga något om kyrkorummet eller om hennes jobb. Även annars när hon råkar befinna sig i kyrkan kan det komma in människor som vill prata.

– Speciellt på sommaren när vi har kyrkorna öppna kan människor komma in och sitta och diskutera lite. Också om personliga saker.

Kyrkvaktmästaren blir lite av ett allt i allo, någon som det kan vara lättare att närma sig än församlingens professionella själasörjare. Hon som själv bor i Björköby är också ett bekant ansikte för församlingsborna.

– Det är kanske lättare att prata med en person som är så att säga helt vanlig.

Så det blir mycket tid i kyrkorna. De flesta söndagar är det två gudstjänster, en i var kyrka. Därtill kommer allt det andra som ordnas: förrättningar som vigslar, dop och jordfästningar, och till exempel musikevenemang.

Den lutande kyrkan

– Björkö kyrka är ljus och den är liten, du har en annan närkontakt till människorna där.

Kyrkan är bara 18 meter lång och 10 meter bred.

Replot kyrka har i sin tur blivit vald till en av de vackraste skärgårdskyrkorna i landet.

– Och Replot kyrka har ju den karakteristiska lutningen.

Att kyrkan lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet. Försöket att rätta till felet 50 år senare hade inte så stor framgång och senast kyrkan renoverades har man bara sett till att stödja upp den så att den inte rasar. Lutningen är en del av charmen och lockar även turister.

Även brudpar låter sig charmas – men vad som avgör när någon väljer sin vigselkyrka kan vara väldigt varierande.

– Ett brudpar gick och tittade på handtagen. Det kan vara såna små saker som avgör, man vet inte.

Replot kyrka har också bra akustik, berättar hon. Att en kyrka rymmer många människor kan både vara en fördel och en nackdel.

– Vill du ha ett intimt bröllop där gästerna är nära, då är Björkö kyrka väldigt bra.

Du har designat ljusfyren i Replot kyrka, berätta om den.

– Här i Björkö hade vi en skötbåt som vi vid festliga tillfällen sätter ljus i.

Båten är en fin symbol för den sista resan och det var tal om att göra en för Replot kyrka också.

– Men det blir ganska stor båt om du ska kunna tända femtio-sextio ljus.

En fyr var kantorn Michael Warghs idé. Förutom en ljusglob ville man också ha ett dopträd. Barbro Lähdesmäki började fundera, läste på om de kristna symbolerna och resultatet blev en helhet: ljusfyren och vågorna under den att hänga dopfiskar i.



Att Björkö kyrka är liten bidrar till en intim stämning. Foto: Tommy Svevar


En skärgårdskyrkas historia

En annan Björköbo som känner byns kyrka väl är Jarl Nystrand. Han har också själv satt sin prägel på den, bland annat tillverkat det nuvarande orgelhuset. Han har samlat uppgifter om Björkö kyrkas historia från anteckningar, inventeringslistor och gamla protokoll.

Året var 1706 när Björköborna stämdes till tings för att de hade uteblivit från gudstjänsten i Gamla Vasa kyrka. Då började man alltmer göra upp planer för att bygga ett eget kapell.

Den första begravningsplatsen i skärgården invigdes år 1714. Ett kapellbygge påbörjades, men på grund av oroligheterna under stora ofreden blev det färdigt först kring 1740.

I slutet av 1730-talet hade Replot- och en del Vallgrundbor gjort stora ansträngningar för att få bilda egen kapellförsamling – utan framgång. Replot kapellförsamling bildades slutligen år 1775. Björköborna och en del Vallgrundbor ville inte vara med och fick fortsatt höra till Mustasaari församling. Björköborna hade också anhållit till konungen om att få anställa en präst, men fått avslag.

Replot kyrka började byggas år 1779 och invigdes 1782. Björköborna hade från början inte deltagit i kyrkobygget, men efter invigningen undertecknade de en skrivelse med önskan om att införliva sig i Replot församling och förband sig att bygga kyrkan och prästgården färdig.

Kapellet brann ner

Från 1780 hade regelbundet hållits gudstjänster varje söndag i Björköbornas kapell med ”läsare”, det vill säga läskunniga personer som läste ur någon postilla.

Det gamla kapellet brann ner på julmorgonen 1849. Några år senare tog man kontakt med Isak Österholm från Korsnäs och med honom som byggmästare uppfördes det nya kapellet på samma plats och stod klart 1859. I folkmun fick det heta ”läsaren”. Namnet Maria fick kyrkan efter kejsar Alexanders II:s gemål.

Till formen är byggnaden en tornförsedd långkyrka. Den har stockväggar, inner- och ytterväggar av bräder och yttertak av pärtor. Sockelstenarna har sitt ursprung i Rödgrynnorna, där man vid den här tiden bröt sten till nya Vasas byggander. Kyrkans torn pryds av en ”kyrktupp”. Först år 1881 fick kyrkan ett altare.

Den första renoveringen i kyrkan gjordes under åren 1905–1906, med Karl Johan Doktar som arbetsledare. Nu fick kyrkan en predikstol och en sakristia uppfördes på norra långsidan. Det runda valvet med stjärnhimlen övertäcktes med bräder, men finns fortfarande kvar ovan mellantaket.

År 1907 anhöll Björköborna till Kejserliga senaten om att få bilda en egen bönehusförsamling. 1911 skaffade bönehusförsamlingen en orgel till kyrkan, till ett pris om 2 500 mark.

En mer omfattande renovering av kyrkan genomfördes 1936 och det fanns planer på att förstora sakristian. Men de planerna skulle inte bli av.

Vinterkriget bröt ut. Militären inkvarterades i skolan bredvid kyrkan. Kyrktornet fick en så kallad ”vanderning”, en plattform i övre delen av tornet som användes för luftbevakning och för att med ljussignaler hålla kontakten till Valsörarna. För att signalerna skulle gå fram fick toppen av en björk vid kyrkporten offras.

Emelie Wikblad

Kammarkören Psallite i Korsholms kyrka med Susanne Westerlund som dirigent.

korsholm. Körer, orkestrar, konserter och musikaler – det finns något för alla i församlingarnas utbud. De flesta grupperna är redan igång. – Det här är ändå inget hinder för att kommamed och prova på en ny musikform, säger kantor Rodney Andrén. 28.9.2022 kl. 14:09
Yuliia och Natalia från Ukraina leder verksamhet i höst.

BORGÅ. – I mitt arbete möter jag människor från många olika länder och språkgrupper, säger prästen Johanna Eisentraut-Söderström. I arbetet med invandrare finns en stor glädje, trots att det ibland är svårt att räcka till som präst och medmänniska. 28.9.2022 kl. 14:01
Henrika Lemberg är diakoniarbetare i Borgå svenska domkyrko­församling.

Kolumn. "Det gäller att vara lyhörd för vilka människor vi har omkring oss, för vad de säger och för vad som kanske inte sägs." 28.9.2022 kl. 13:54
Några glada deltagare i Stickkaféet är från vänster Inga-Lill Malm, Veera Tiittanen, Elin Rönnholm och Maija Lindholm. Bläckfiskar till prematurer och sockor till nydöpta är några av alstren som produceras.

vanda. Marthaföreningen och svenska församlingens diakoni i Vanda har ett både roligt och nyttigt samarbete: ett stickkafé där alstren värmer allt från bebisfötter till sörjande och äldre. 28.9.2022 kl. 13:51
Diakoner tre: Kristina Örn, Birgitta Lillbäck Engström och Anders Blomberg. Foto: Patric Sjölander

NÄRPES. Församlingens diakoner verkar oftast i det tysta. I år när diakonin firar sitt 150-årsjubileum lyfts ett viktigt arbete fram. 21.9.2022 kl. 14:37
Jeanette Ribacka-Berg är ungdomsarbetsledare 
i Kristinestads svenska församling.

Kolumn. Kanske förundran är nyckeln till förändring? skriver Jeanette Ribacka-Berg i sin kolumn. Tänk om ord som lagom, måttlighet och förnöjsamhet kan hjälpa oss att skapa ett gott liv som är tillräckligt? 21.9.2022 kl. 14:29
Linda West är vaktmästare
i Bergö församling. Foto: Johanna Granlund

BERGÖ. På Bergö har både kyrkan och församlingshemmet fått ett ansiktslyft. Kyrkan lyser nymålad medan församlingshemmet har ny fasad och förnyade fönster. 21.9.2022 kl. 14:24
Marjo Danielsson vid orgeln.

Åbo. Marjo Danielsson åkte som turistkantor till Spanien tillsammans med sin döva katt Hugo. Båda storstrivdes, och nu ska de iväg igen. 15.9.2022 kl. 13:52
För en några minuters färdig video kan det krävas timmar av arbete.

korsholm. Nu behövs ungdomar som vill vara kreativa. En utbildning i videoskapande ska inspirera både ungdomar och ledare att hålla sig alerta på det digitala området. 14.9.2022 kl. 14:33
Emilia Pada bor i Korsholm.

Kolumn. När min egen hund gick bort fick jag höra ”Du verkar ju inte ens bry dig om att hon är död” för att jag inte grät som resten av familjen gjorde. 14.9.2022 kl. 14:28
Församlingarna i Replot och Korsholm ordnade en gemensam resa för ungdomar till Örnsköldsvik.

korsholm. En nyanställd ungdomsarbetsledare och en gemensam resa till Örnsköldsvik har satt fart på ungdomsarbetet för den här terminen i Korsholm och Replot. 14.9.2022 kl. 14:24
Alla bybor drog sitt strå till stacken när Norra Paipis bönehus byggdes för 100 år sedan.

sibbo. Paipisborna samlades till bönemöten hos varandra när 1900-talet var ungt och väckelsen stark. Men det blev så trångt och syrefattigt att oljelamporna slocknade. Byborna var inte rådlösa – i år fyller Norra Paipis bykyrka 100 år. 14.9.2022 kl. 13:48
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02
Georg Löfman är medlem i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "En livsvisdom som i högsta grad är dagsaktuell är följande: Människa är något man är, medmänsklighet är något man väljer." 14.9.2022 kl. 13:38
Gemenskap i naturen är viktigt i den diakonala verksamheten. Här ett gäng som gick en vildväxtpromenad i juni i samarbete med Marthorna. Framme till vänster diakoniarbetare Ulrika Lindholm-Nenonen och bakom henne Henrika Lemberg, till höger Elisabeth Eriksson från Marthaförbundet.

BORGÅ. – Diakonin måste bli bättre på att söka sig till nya sammanhang, säger diakoniarbetare Henrika Lemberg. I Borgå uppmärksammar diakonin nu uppsökande arbete och regnbågsverksamhet. 14.9.2022 kl. 13:24