Det fullkomliga äpplet

Kolumn.

För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut?

3.9.2020 kl. 15:30

Vilka egenskaper har det och hur smakar det?

Svaret var att det beror på vad man ska ha äpplet till. Smakfullt och sött eller också en aning syrligt, så att det ger den rätta kontrasten ifall man vill göra paj eller mos. Härdigt och tåligt för alla väder och klimat. Ja, det var inte svårt att fortsätta listan på goda äppelegenskaper.

Men vi var också överens om att det perfekta äpplet för alla omständigheter, det existerar inte här på jorden. Vi kan bara få en aning av hur det skulle kunna smaka, när vi en vacker höstdag äter ett riktigt gott äpple.

”Var fullkomliga”, säger Jesus i dagens text. Hur ser då den fullkomliga människan ut som Jesus här talar om? Han säger att vi ska vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Då blir vi lika vår himmelske fader. För han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. Sådan är också den fullkomliga människans kärlek.

Den här förklaringen behövs säkert också i dag. I många kulturer hör det till att man tar hand om sina närmaste, medan ansvaret mot främlingar inte är lika stort. I det gamla Israel tolkade många budet om kärlek till nästan som gällande enbart familjen, vännen, grannen, det egna folket.

Det här var en missuppfattning av Guds ord. I Gamla testamentet hittar vi många ord som vidgar nästanbegreppet. Gud älskar främlingen, därför ska ”också ni älska främlingen” (5 Mos 10:19). Jesus gör detta tydligt i liknelsen om den barmhärtige samariern.

Att älska sin egen grupp är naturligt, och görs ofta av ren själviskhet och självbevarelsedrift. I kravet att älska till och med fienden ligger något radikalt, som rentav sägs vara unikt för kristendomen. Julundret vid västfronten 1914 och enskilda finländska soldaters möten med sovjetryska soldater under senaste krig ger exempel på hur det kan se ut.

Budens uppgift är att visa hur vi skall leva och begränsa det onda. Men också att avslöja och visa på vårt behov av förlåtelse. Vem är fullkomlig som fadern? Svaret är förstås endast Jesus. Han gjorde det orimliga som kärleken kräver. Han övervann det onda med det goda. Han försonade vår skuld och bjuder oss delaktighet i den fullkomliga kärleken.

Gud, låt oss få smaka litet mer av den kärleken.

Henrik Östman är kaplan i Nykarleby församling.

Sofia Torvalds

Ditte Nordqvist har undervisat i religion sedan 1998.

Väståboland. Kunskapen i kristendom har förändrats. Religionslärare Ditte Nordqvist i Pargas hoppas att hennes elever får med sig en förståelse för mångfald. 21.1.2021 kl. 14:49
Andreas von Bergmann är församlingssekreterare i Väståbolands svenska församling.

Kolumn. "En dålig vinnare är lika illa som en dålig förlorare." 21.1.2021 kl. 14:43
Emma Audas vill skapa verksamhet för dem som längtar efter nästa steg och efter andlig fördjupning.

Åbo. Emma Audas tror att tystnad och regelbundenhet är två nycklar till fördjupning. 21.1.2021 kl. 14:35
Även om det kan bli långa dagar trivs Stig Granskog med livet som företagare.

Kristinestad. – Jag har varit kvarnägare – så jag kan kan laga mjöl och gryn när som helst om det fordras – och så har jag varit fiskare och sågägare, säger Stig Granskog. 20.1.2021 kl. 14:12

malax. "Det känns riktigt bra att gå under Jesus och apostlarna till arbetet, och stanna upp ett ögonblick under Salvator mundi. Byta några ord." 20.1.2021 kl. 14:08
Mångsidigheten i kantorns jobb tilltalar Emilia Tikkala.

Närpes. Gitarrlektionerna blev orgellektioner – nu studerar Emilia Tikkala kyrkomusik med sikte på att jobba som kantor. Även om hon bor på annan ort har hon kvar ett starkt band till hemförsamlingen i Närpes. 20.1.2021 kl. 14:00
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. "Det är skönt att få göra en nystart. Men det är också viktigt att få städa bort det gamla", skriver Fredrik Kass. 20.1.2021 kl. 13:50
Eva Grop beskriver sig som en praktisk människa. – Det är därför jag är missionssekreterare.

kvevlax. Eva Grop hör till dem som stöder kyrkans utlandsarbete genom att engagera sig i hemförsamlingen. 20.1.2021 kl. 13:46
Också i det nya året får vi fortsätta hålla ut och komma ihåg att visa omtanke och omsorg för varandra, säger Fredrik Kass.

kvevlax. Ett samtal med kyrkoherde Fredrik Kass, som reflekterar över året som gått och blickar fram mot det nya år som börjat. 20.1.2021 kl. 13:36
Isela Valve är författare och bor i Jomala.

Kolumn. "Om, tänker jag, men vet att det handlar om nu." 14.1.2021 kl. 15:55
Henrica Lindholm efterlyser en diakoni som präglar hela församlingens verksamhet.

Väståboland. Vad gör vi i praktikten om vi säger att vi tänker på de utsatta? Det är en fråga Henrica Lindholm gärna diskuterar. Hennes hjärta brinner för diakonin. 14.1.2021 kl. 15:49
Tabita Nordberg jobbar bland annat med retreater, meditation, yoga och ledda pilgrimsvandringar.

jomala. Ofta satsar vi på den fysiska hälsan. Men Tabita Nordberg vet mycket om inre hälsa, och om tolv steg för att må bättre. – Det kräver mod att gå kursen Livsstegen, säger hon. 14.1.2021 kl. 15:38

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29