Det fullkomliga äpplet

Kolumn.

För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut?

3.9.2020 kl. 15:30

Vilka egenskaper har det och hur smakar det?

Svaret var att det beror på vad man ska ha äpplet till. Smakfullt och sött eller också en aning syrligt, så att det ger den rätta kontrasten ifall man vill göra paj eller mos. Härdigt och tåligt för alla väder och klimat. Ja, det var inte svårt att fortsätta listan på goda äppelegenskaper.

Men vi var också överens om att det perfekta äpplet för alla omständigheter, det existerar inte här på jorden. Vi kan bara få en aning av hur det skulle kunna smaka, när vi en vacker höstdag äter ett riktigt gott äpple.

”Var fullkomliga”, säger Jesus i dagens text. Hur ser då den fullkomliga människan ut som Jesus här talar om? Han säger att vi ska vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Då blir vi lika vår himmelske fader. För han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. Sådan är också den fullkomliga människans kärlek.

Den här förklaringen behövs säkert också i dag. I många kulturer hör det till att man tar hand om sina närmaste, medan ansvaret mot främlingar inte är lika stort. I det gamla Israel tolkade många budet om kärlek till nästan som gällande enbart familjen, vännen, grannen, det egna folket.

Det här var en missuppfattning av Guds ord. I Gamla testamentet hittar vi många ord som vidgar nästanbegreppet. Gud älskar främlingen, därför ska ”också ni älska främlingen” (5 Mos 10:19). Jesus gör detta tydligt i liknelsen om den barmhärtige samariern.

Att älska sin egen grupp är naturligt, och görs ofta av ren själviskhet och självbevarelsedrift. I kravet att älska till och med fienden ligger något radikalt, som rentav sägs vara unikt för kristendomen. Julundret vid västfronten 1914 och enskilda finländska soldaters möten med sovjetryska soldater under senaste krig ger exempel på hur det kan se ut.

Budens uppgift är att visa hur vi skall leva och begränsa det onda. Men också att avslöja och visa på vårt behov av förlåtelse. Vem är fullkomlig som fadern? Svaret är förstås endast Jesus. Han gjorde det orimliga som kärleken kräver. Han övervann det onda med det goda. Han försonade vår skuld och bjuder oss delaktighet i den fullkomliga kärleken.

Gud, låt oss få smaka litet mer av den kärleken.

Henrik Östman är kaplan i Nykarleby församling.

Sofia Torvalds

Iris Sjöberg vandrar gärna ut till stranden. – När man blickar västerut anar man 
öppna havet.

BERGÖ. På Bergö finns gott om berättelser. Iris Sjöberg samlar in och skriver ner dem. 28.4.2021 kl. 00:00
– Det var välgörande att sätta fokus på något utanför ens egna tankar och att se resultat av ens arbete, säger Kaj Löfvik.

korsholm. Att få ta del av Kaj Löfviks naturintresse är en njutning i såväl ord som bild. Den här dagen skriver han på Facebook: ”Sol och värme för en frusen trädgård är som kärlek för en frusen själ, plötsligt är det som var snö och is ett blommande paradis.” 28.4.2021 kl. 09:30
Lilian Westerlund är mångsysslare i Replots
församling.

Kolumn. "Nu är det vår och aldrig är väl Guds nåd så påtaglig? Det är kanske aldrig annars så lätt att se hela kristendomens budskap gestalta sig framför våra ögon." 28.4.2021 kl. 09:30
Linda Frejborg och Jens Nyberg skulle gärna ha firat med sina nära, men huvudsaken är ändå att de gifter sig.

Borgå. De fick ställa in det mesta av sitt planerade bröllop – men ser ändå fram emot att bli gifta. 28.4.2021 kl. 09:30
Solveig Halonen är förvaltningssekreterare i Vanda svenska församling.

Kolumn. En blå klänning och en känsla av förväntan. Solveig Halonen skriver om det vi inte kan välja – och om sakerna vi kan. 28.4.2021 kl. 09:30
I folkmusikbandet Ratatosk spelar 
Frank Berger vevliran Hildegard.

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17
Även om han fått bönesvar
har Kenth Kummel erfarit
att det inte finns
någon kvickfix. Det kan ta tid.

jakobstad. I över tio år levde Kenth Kummel och hans fru som i två olika läger. Hon var församlingsaktiv medan han föredrog kompisarna på krogen. 14.4.2021 kl. 10:14

MALAX . Leif Tast vill vara ett stöd för människor omkring sig. I församlingen önskar han sig låga trösklar. 14.4.2021 kl. 10:14
Ingemo Gullans gillar att jaga - framför allt för naturupplevelsens skull.

NÄRPES . Ingemo Gullans är en sann föreningsmänniska, men hon njuter också av stillhet och ro. 14.4.2021 kl. 10:25
Bernice Haglund-Wikström, Nina Vikman och Tanya Östman är församlingsfaddrar i Jakobstad. Haglund-Wikström är fadder åt Leo Östman, sex månader.

jakobstad. Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs. 14.4.2021 kl. 10:08

Kolumn. Den senaste tiden tror jag att många av oss har tänkt på hur det riktigt ska bli med pandemin som härjar i vår värld och med de restriktioner vi har. Så är det i alla fall för mig. I skrivande stund ter sig nog åtminstone närframtiden synnerligen oviss. 14.4.2021 kl. 10:01
Tuija Wilman visar upp dopsymbolerna: dopträdet som står i kyrkan, ljuset och sockorna den nydöpta får som gåvor.

Borgå. För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder. 14.4.2021 kl. 08:45
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Oscar Taht blev hjälpledare för att han inte ville att skriban bara skulle bli en engångsupplevelse.

vanda. – Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht. 14.4.2021 kl. 08:30
Ebba-Stina Beukelman hoppas på att ge över stafettpinnen till någon som vill ta vara på de möjligheter som finns i församlingen.

Solf. Ebba-Stina Beukelman ville jobba i församling. Att det skulle vara som barnledare hade hon inte föreställt sig. 14.4.2021 kl. 08:30