Det fullkomliga äpplet

Kolumn.

För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut?

3.9.2020 kl. 15:30

Vilka egenskaper har det och hur smakar det?

Svaret var att det beror på vad man ska ha äpplet till. Smakfullt och sött eller också en aning syrligt, så att det ger den rätta kontrasten ifall man vill göra paj eller mos. Härdigt och tåligt för alla väder och klimat. Ja, det var inte svårt att fortsätta listan på goda äppelegenskaper.

Men vi var också överens om att det perfekta äpplet för alla omständigheter, det existerar inte här på jorden. Vi kan bara få en aning av hur det skulle kunna smaka, när vi en vacker höstdag äter ett riktigt gott äpple.

”Var fullkomliga”, säger Jesus i dagens text. Hur ser då den fullkomliga människan ut som Jesus här talar om? Han säger att vi ska vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Då blir vi lika vår himmelske fader. För han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. Sådan är också den fullkomliga människans kärlek.

Den här förklaringen behövs säkert också i dag. I många kulturer hör det till att man tar hand om sina närmaste, medan ansvaret mot främlingar inte är lika stort. I det gamla Israel tolkade många budet om kärlek till nästan som gällande enbart familjen, vännen, grannen, det egna folket.

Det här var en missuppfattning av Guds ord. I Gamla testamentet hittar vi många ord som vidgar nästanbegreppet. Gud älskar främlingen, därför ska ”också ni älska främlingen” (5 Mos 10:19). Jesus gör detta tydligt i liknelsen om den barmhärtige samariern.

Att älska sin egen grupp är naturligt, och görs ofta av ren själviskhet och självbevarelsedrift. I kravet att älska till och med fienden ligger något radikalt, som rentav sägs vara unikt för kristendomen. Julundret vid västfronten 1914 och enskilda finländska soldaters möten med sovjetryska soldater under senaste krig ger exempel på hur det kan se ut.

Budens uppgift är att visa hur vi skall leva och begränsa det onda. Men också att avslöja och visa på vårt behov av förlåtelse. Vem är fullkomlig som fadern? Svaret är förstås endast Jesus. Han gjorde det orimliga som kärleken kräver. Han övervann det onda med det goda. Han försonade vår skuld och bjuder oss delaktighet i den fullkomliga kärleken.

Gud, låt oss få smaka litet mer av den kärleken.

Henrik Östman är kaplan i Nykarleby församling.

Sofia Torvalds

Cay-Håkan Englund har bearbetat svåra upplevelser med hjälp av musik. (Foto: Privat)

PETALAX-BERGÖ. Cay-Håkan Englund bearbetade sitt liv med hjälp av kompositioner som skapar dramatiska bilder i lyssnarens inre. 10.11.2021 kl. 17:06
– Kyrkan har en trygghet att erbjuda, säger Annika Lumme. (FOTO: Hanna Hofman)

KORSNÄS. Hallå där, Annika Lumme! Du är ny ungdomsarbetsledare i Korsnäs för-samling. Vad ser du mest fram emot i det nya jobbet? 10.11.2021 kl. 17:02
Johanna Granlund är församlingssekreterare i 
Petalax och Bergö församlingar. (Foto: Privat)

Kolumn. Tänk om det heliga glimrar till också i de minsta gesterna av omtanke och vänlighet? 10.11.2021 kl. 16:57
Inga-Lene af Hällström, tf diakon i Kristinestads svenska församling (Foto: Privat)

Kolumn. ”Visst skulle jag vara glad, bara jag inte hade så många bekymmer.” Speciellt nattetid dyker de upp och förstör nattsömnen. Ekonomi, relationer och hälsa kan ofta ge oro och bekymmer. 2.11.2021 kl. 18:28
Marco Harju har i huvudsak hand om ungdomsarbetet i Jeppo och Munsala.

nykarleby. Nykarleby är en ort som vikarierande ungdomsledaren Marco Harju inte känner till. – Det är en enda upptäcktsresa, säger han. 29.10.2021 kl. 12:54
Marita Holmlunds hjärta klappar för barnen.

nykarleby. I nästan fyrtio år jobbade Marita Holmlund som barnträdgårdslärare i Munsala. Barnen står henne fortfarande varmt om hjärtat. 29.10.2021 kl. 12:52

Kolumn. I ett japanskt fångläger under andra världskriget ställdes en division skotska soldater inför en rasande fångvaktare. En spade saknades. Den skulle genast hittas, annars! När ingen rörde sig, slet officeren upp sitt vapen och hotade att döda dem alla. 29.10.2021 kl. 12:46
– Nu som pensionär hinner jag njuta av naturen på ett helt nytt sätt. Jag tycker till och med om höstmörkret! säger Hans-Erik Lindqvist. (FOTO: PRIVAT)

NÄRPES. – Jag är tacksam för att jag fick en chans till i livet! säger Hans-Erik Lindqvist. 28.10.2021 kl. 10:53
– Jag vill möta människorna där de är, säger Maria Sten. (Foto: Emelie Wikblad)

Kristinestad. Maria Sten har i sitt arbete fokus på vuxna i kyrkan. I allhelgonatid möts vi i ett samtal om sorg, tröst och mod. 28.10.2021 kl. 10:44
– Man kan paja kompisen på ryggen och pussa och krama, om man vill trösta, säger Signe 4 år.

korsholm. Några barn i Korsholm har funderat på vad som händer efter döden. Och de ger många bra tips: om man saknar någon kan man ha en tyst stund för sig själv. Och bästa sättet att trösta en kompis är till exempel att ge kramar. 28.10.2021 kl. 00:00
Glenn Johansson säger att han mognat på många plan tack vare uppdraget som hjälpledare.

BORGÅ. – För en gångs skull ledde grupptryck till en positiv sak, säger Glenn Johansson. Han valde att bli hjälpledare i församlingen. 28.10.2021 kl. 00:00
Camilla Ekholm är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Hur ofta har inte jag brustit?" 28.10.2021 kl. 00:00
Patrik Frisk och andra församlingsanställda strävar efter att också satsa på musiken under församlingskvällarna.

sibbo. Församlingskvällar är ett nytt koncept man vill testa i Sibbo. Första träffen drog femtio personer. – Vi uppfinner inte hjulet igen, men behovet av gemenskap finns, säger Patrik Frisk. 28.10.2021 kl. 00:00
Ruth Vesterlund är församlingspastor.

Kolumn. "Så här års och inför alla helgons dag är vi många som vill besöka gravgården." 28.10.2021 kl. 00:00
Susanne Westerlund är dirigent under allhelgonakonserten.

korsholm. – Man brukar säga att musiken når dit ordet inte når, säger Susanne Westerlund. I november ordnas ”Konsert i allhelgonatid” i Korsholms kyrka. 28.10.2021 kl. 00:00