Språkcaféet bjuder både på program och samtal.
Språkcaféet bjuder både på program och samtal.

En härlig, salig blandning!

nykarleby.

Varje kväll i Språkcaféet känns meningsfull, säger Melina Saari, som hoppas att vem som helst ska våga kika in en tisdagskväll och lära känna invandrare som längtar efter nätverk.

3.9.2020 kl. 15:26

Det första fröet till Språkcaféet såddes år 2015, då det började komma asylsökande till Nykarleby. Då formades stödet som senare blev föreningen Nykarleby Flyktingvänner.

– Vi har hållit på i många år redan, men nu är verksamheten mer strukturerad. Vi har asylsökande kvar som fått uppehållstillstånd och vill bo kvar i lilla Nykarleby. Men nu har vi också kvotflyktingfamiljerna som behöver integreras, berättar Melina Saari, som är koordinator för Språkcaféet.

Språkcaféet ordnas av Nykarleby flyktingvänner i samarbete med Nykarleby församling. Andra samarbetspartner är Kredu, Lions-älvorna i Nykarleby, Röda korset och Nykarleby stad – men också alldeles vanliga flyktingvänner deltar i verksamheten.

– Det finns faktiskt ett behov av de här träffarna. I andra kommuner får de som kommer ofta vänfamiljer, men vårt språkcafé fungerar lite som en stor vänfamilj, säger Melina Saari.

Coronaepidemin gjorde våren utmanande, men Språkcaféet ordnade träffar också på sommaren – många av familjerna hade tråkigt och längtade efter program. I höst träffas man varje torsdag klockan 18–20 oftast i församlingshemmet, där det finns ett bra lek-
rum för barnen och ungdomsutrymmen med möjlighet att spela biljard och andra spel.

– Den första timmen brukar vi ha program, och den andra är fikapaus och samtal. I början kom också papporna med – nuförtiden brukar de skjutsa mammor och barn och så har de kanske ett eget café hemma hos någon i stället.

Språket är, som Melina Saari säger, ”en salig blandning”.
– När vi träffas känns det att språket inte är så viktigt. De flesta vill lära sig svenska och man kommer långt med kroppsspråk.

Varför är Språkcaféet viktigt?
– Det är viktigt att det finns en plats där man kan fråga hur saker fungerar i vårt samhälle. Men det är också viktigt att ha trevligt tillsammans. Det är inte så många som öppnar sina dörrar för invandrare, och de vill gärna få vänner. För dem som har småbarn hemma är det också viktigt att komma hemifrån och få en andningspaus.

Minst fyra finländska frivilliga måste vara på plats vid varje Språkcafé-träff – barnen har mycket energi och hjälpande händer behövs.

Vad har det gett dig själv att vara involverad i Språkcaféet?
– Jag har själv bott utomlands i perioder och vet att det kan vara ganska jobbigt att hitta sammanhang i ett främmande land – det har gjort att jag känt att jag vill vara involverad i arbetet med invandrare.

– Visst kan man ibland efter en lång arbetsdag känna att man hellre skulle ligga hemma på soffan än bege sig till caféet. Det kan vara lite kaos ibland, och små missförstånd. Men sen kommer man dit, och barnen kramar om en efteråt och säger: Vi ses nästa vecka, Melina! Då känner jag alltid att det var värt det.

Hon hoppas att alla ska känna att tröskeln är låg att komma med som frivillig.
– Dörren är öppen och det är bara att titta in en torsdag och känna efter. Man måste inte komma varje gång – man kommer inte för att man måste, utan för att det är roligt!

Sofia Torvalds

Skärikyrkans kör har länge velat hitta en vänkör.

Replot. På Kristi himmelsfärdsdag får Skärikyrkans kör välkomna gäster: kören Mixturen från Nätra församling i Sverige och Korallkören från Korsholms svenska församling. 3.5.2023 kl. 21:02
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling.

Kolumn. "Även vi vuxna kan ta ett litet skutt genom en vattenpöl, tralla med fåglarna och upptäcka hur livet återvänder i naturen." 3.5.2023 kl. 20:55
Mari Johnson är projektkoordinator i Vanda svenska församling.

Kolumn. Genom att avstå från sociala medier fick jag en chans att stanna upp, lugna mig och samtidigt lyssna in min relation till Gud. 3.5.2023 kl. 20:43
Man måste inte lägga ribban högt med en pilgrimsvandring, intygar de församlingsanställda som nu samarbetar kring flera vandringar.

DOMPROSTERIET. – Pilgrimsvandringen är besläktad med retreaten, och jag tror människor kan behöva sådant i dagens samhälle, säger Minna Silfvergrén. Nu ordnar församlingarna i Östnyland flera vandringar i närmiljön. 3.5.2023 kl. 20:39
Andreas Lundgren utbildade sig först till journalist, men längtade efter något mer.

BORGÅ. Andreas Lundgren är nyanställd församlingspastor i domkyrkoförsamlingen. Som präst vill han förmedla att Gud är ändå med fast det är motigt. 19.4.2023 kl. 14:36
William Snickars, Oscar Nordmyr, Theo Nyståhl, Nathanael Sten, Wilma Mann, Leo Bäcklund, Samantha Nordmyr, Sofia Rönnholm (skymd) och Ariana Lind dubbas till scouter. FOTO: PRIVAT

KORSNÄS. Att knyta knopar och knutar, hur man gör upp eld med tändstål, och första hjälpen. När Korsnäs-scouterna berättar om tre saker som de har lärt sig under sitt första år är det de här de väljer. 27.4.2023 kl. 13:31
Anita Viik-Ingvesgård är van vid att få frågor kring gravväsendet.

Kristinestad. Hur köper man gravplats? Hur länge gäller gravrätten? Anita Viik-Ingvesgård, som jobbar i Kristinestads kyrkliga samfällighet, reder ut några av frågorna. 27.4.2023 kl. 13:26
Daniela Lindberg har övat jonglering inför vårfestens cirkusskola.

vanda. – Jag har alltid gillat att uttrycka mig konstnärligt, säger Daniela Lindberg. Hon arbetstränar i församlingen i Vanda. Näst på schemat står att ordna cirkusskola! 19.4.2023 kl. 14:26
Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.

kvevlax. Kvevlax församling behövde ett dopträd och Carl-Göran Österbacka blev rätt man för uppdraget. – Jag har vuxit upp i ett snickeri, kan man säga. Det över två meter höga dopträdet har nu hittat sin plats i kyrkan. 19.4.2023 kl. 14:19
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. "Kanske kan jag offra mitt liv för någon nära, men hur är det för främlingen?" 19.4.2023 kl. 14:16
Förändringar står för dörren i församlingslivet, men många av dem har att göra med en allmän samhällsutveckling, säger Mats Björklund.

korsholm. När församlingsstrukturen i Korsholm utreds hopar sig lätt frågorna för vanliga församlingsmedlemmar. Vad skulle en eventuell sammanslagning föra med sig? 19.4.2023 kl. 14:13
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Solveig Pått är församlingsmedlem och förtroendevald i Solf.

Kolumn. "En kort solglimt på kall gnistrande snö, en levande tavla och ett fantastiskt skådespel." 5.4.2023 kl. 17:54
Monica Asplund uppskattar det glada i påskfirandet.

Solf. Monica Asplund har påsktraditioner hon utan svårighet övergett. Men så finns också traditioner hon absolut inte vill ge upp. – Jag upplever att vi tar påsken mer från den glada och positiva sidan, säger hon. 5.4.2023 kl. 17:51