Frukostklubben disktuerar frågor kring andlighet, kultur, ekonomi, samhällspolitik, kyrka och teologi, berättar Tage Kurtén.
Frukostklubben disktuerar frågor kring andlighet, kultur, ekonomi, samhällspolitik, kyrka och teologi, berättar Tage Kurtén.

Frukostklubben har högt i tak

Åbo.

Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor.

2.9.2020 kl. 00:00

Vad är Frukostklubben?

– Ralf Karlsson (Rafu), sedermera prost, kom till Åbo svenska församling i mitten på 1960-talet. Han ville från början nå en svår målgrupp: Medelålders män mitt uppe i arbetslivet som inte hade församlingsaktiviteter överst i kalendern. Så startade en lunchsamling.

– Vi ses varannan vecka, lyssnar till en inbjuden gäst, diskuterar och äter. Numera är den också öppen för kvinnor, och inte en ”herrklubb” som den ursprungliga tanken var, säger Tage Kurtén, pensionerad professor i teologisk etik med religionsfilosofi.

Kan ni ge några glimtar från höstens program?

– Bland höstens rubriker ser jag fram emot Christer Lindholm, som inleder under rubriken ”Världsekonomi i förändring”. Förutom bland annat handelskriget mellan USA och Kina är vi ju inne i ”corona-depressionen”.

– I slutet av terminen hör vi om ”Nya vindar på Hemmet”. Hur har man klarat coronatiden i ett stiftelseägt äldreboende? berättar Bengt Häggman, politices magister från Åbo Akademi. Han har bland annat jobbat inom stiftelsevärlden, och är numera pensionär.

Vad tror du att församlingar borde satsa på för att locka med män, både äldre och yngre, i verksamheten?

– Frukostklubbens idé var som sagt att samla litet yngre, medelålders personer. Men åldersstrukturen har glidit uppåt med åren. Utmaningen Rafu tog sig an är alltså fortfarande lika aktuell.

– Vår tanke är väl att kategorin medelålders människor kan ha ett intresse för att diskutera en lång rad frågor kring livet, andlighet, ekonomi, samhällspolitik, kyrka, i en enkel och otvungen form. Vi har därför försökt skapa ett mångsidigt program varje termin. En rubrik vi diskuterar kring i höst är: ”Kan man dansa teologi?” Den flätar till exempel samman världsligt och religiöst, säger Tage Kurtén.

Är det samspelta diskussioner ni för eller märker ni av åsiktsbubblor?

– Vi för i regel en livlig diskussion efter inledningen. Några större åsiktsskillnader har jag inte märkt. Att gå på djupet i teologiska tvistefrågor är inte vår grej. Vi undviker ändå inte sådana ämnen. Vårt sista möte i våras bar rubriken ”Kyrkan och äktenskapet”, säger Bengt Häggman.

På vilket sätt är det viktigt att diskutera de ämnen ni väljer att fokusera på: kyrka och samhälle, religion, vetenskap och kultur?

– Vår tid har ofta gjort en boskillnad mellan religiöst-kyrkliga frågor å ena sidan och rent sekulära frågor å den andra. Den uppdelningen vill vi komma ifrån.

– Bland annat har uppdelningen mellan sekulärt och religiöst lett till att många människor tycker att man kan lägga allt religiöst åt sidan. Det uppfattas som ett helt eget område i livet, som man därför kan välja bort. När gudstron förstås så att den berör allt vi möter ändrar den karaktär. Då blir det mera obekvämt, rent intellektuellt, att förklara att religiösa frågor inte spelar någon roll, säger Tage Kurtén.

Hur påverkar coronan era träffar?

– Inför hösten är vi fortfarande lite tveksamma. Som det ser ut nu startar vi den 16 september, med mera försiktighetsåtgärder med bland annat bordsplanering än tidigare. Vi anser det viktigt att på ett kontrollerat sätt försöka ge möjlighet åt oss alla att ses. Sedan måste var och en själv ta ställning till om hen tycker att det är tryggt att delta, avslutar Tage Kurtén.

Frukostklubben

  • Frukostklubben ses varannan onsdag i Kårens studentrestaurang (Tavastgatan 22 i Åbo) kl. 12–13.
  • En gäst inleder med ett föredrag, sedan äter man och diskuterar.
  • Första träffen infaller den 16 september.
  • Kyrka, kultur, teologi, ekonomi och samhälle diskuteras.
Ulrika Hansson

Munsala kyrka är Ulf Sundsténs hemmaplan. Här började han tjäna kyrkan som treåring. Här går han också i pension.

Pensionär. Han är fjärde generationens församlingstjänare i Munsala. Nu går Ulf Sundstén i pension från jobbet som kaplan i kapellförsamlingen. 17.6.2020 kl. 01:00
Altartavlorna tas ur sina ramar för att rengöras och restaureras.

Kristinestad. Ett tiotal arbetare krävdes för den första och kanske största utmaningen i konserveringsprocessen: att få ner altartavlorna från väggen i Kristinestads kyrka. 17.6.2020 kl. 09:19
Sommarstugan i Molpe kallar Ebba Carling Oasen, ett namn som säger vad den här platsen betyder för henne.

livsberättelse. Hon började sitt arbetsliv som missionär, fortsatte som rektor för medborgarinstitutet, och slöt cirkeln som diakon. Åren i Kongo och broderns sjukdom är två saker Ebba Carling kan se präglat hennes liv. 17.6.2020 kl. 09:04
Frank Isaksson är församlingsarbetare i Petalax och Bergö församlingar.

Kolumn. "Det var fantastiskt tyckte jag, att det som hade varit obrukbart och dött hade kunnat förvandlas till ett så fint ställe." 17.6.2020 kl. 09:04
Estrid Hjorth skulle ha velat krama om alla människor som samlades i kyrkan.

kvevlax. – När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas. 17.6.2020 kl. 08:33
Från mars till maj. Det började med en telefon på ett stativ och slutade med en hel station med teknisk utrustning.

kvevlax. De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare. 17.6.2020 kl. 08:31

Kolumn. Hur blir det när den sommar vi sett fram emot blir annorlunda än vi tänkt? En hel del av livet är att se fram emot, men en hel del är också att vara närvarande här och nu. 17.6.2020 kl. 08:31
En chaufför påverkar stämningen i hela bussen, bland annat därför tycker Rune Packalen att det är viktigt att kunna bjuda på sig själv.

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11
Clas Abrahamsson blev tf kyrkoherde precis då corona-bomben kreverade.

coronavåren. Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren. 3.6.2020 kl. 15:56
Carita Eklund hoppas att vi ska se dem i vår närhet som behöver oss.

Åbo. Årets sommarkafé ordnas utomhus. Det är många som längtar efter gemenskap, säger diakonissan Carita Eklund. Hon hoppas att var och en av oss skulle upptäcka vad vi kan göra för våra grannar. 3.6.2020 kl. 15:47
Rune Johansson stortrivs i Houtskär.

Houtskär. Rune Johansson har bott i Houtskär i 40 år och vill fortsätta med det. – Jag vill vara med och bevaka de lokala intressena. 3.6.2020 kl. 15:43
Juldagsfirande i Dunga.

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19
Folkensemblen Mustarastas bjuder på sommarens sista konsert i augusti.

Konserter. – Jag tror att folk har en längtan efter att gå på konsert, säger kantor Reidar Tollander. I Borgå ljuder snart somriga toner i domkyrkan. 3.6.2020 kl. 12:18
Mats Lindgård är domprost och kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Saknad. "Att under lång tid inte kunnat ta del av kyrkans sakrament har känts illa." 3.6.2020 kl. 12:00
Lilian Westerlund har stått bakom kameran vid andakter och barnprogram.

Replot. Hon vill behålla kreativiteten och fantasin men lämnar gärna det hektiska vardagstempot i det förflutna. Lilian Westerlund hoppas på att fler känt av tomrummet och hittar till kyrkan när dörrarna öppnar igen. 4.6.2020 kl. 08:30