Frukostklubben disktuerar frågor kring andlighet, kultur, ekonomi, samhällspolitik, kyrka och teologi, berättar Tage Kurtén.
Frukostklubben disktuerar frågor kring andlighet, kultur, ekonomi, samhällspolitik, kyrka och teologi, berättar Tage Kurtén.

Frukostklubben har högt i tak

Åbo.

Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor.

2.9.2020 kl. 00:00

Vad är Frukostklubben?

– Ralf Karlsson (Rafu), sedermera prost, kom till Åbo svenska församling i mitten på 1960-talet. Han ville från början nå en svår målgrupp: Medelålders män mitt uppe i arbetslivet som inte hade församlingsaktiviteter överst i kalendern. Så startade en lunchsamling.

– Vi ses varannan vecka, lyssnar till en inbjuden gäst, diskuterar och äter. Numera är den också öppen för kvinnor, och inte en ”herrklubb” som den ursprungliga tanken var, säger Tage Kurtén, pensionerad professor i teologisk etik med religionsfilosofi.

Kan ni ge några glimtar från höstens program?

– Bland höstens rubriker ser jag fram emot Christer Lindholm, som inleder under rubriken ”Världsekonomi i förändring”. Förutom bland annat handelskriget mellan USA och Kina är vi ju inne i ”corona-depressionen”.

– I slutet av terminen hör vi om ”Nya vindar på Hemmet”. Hur har man klarat coronatiden i ett stiftelseägt äldreboende? berättar Bengt Häggman, politices magister från Åbo Akademi. Han har bland annat jobbat inom stiftelsevärlden, och är numera pensionär.

Vad tror du att församlingar borde satsa på för att locka med män, både äldre och yngre, i verksamheten?

– Frukostklubbens idé var som sagt att samla litet yngre, medelålders personer. Men åldersstrukturen har glidit uppåt med åren. Utmaningen Rafu tog sig an är alltså fortfarande lika aktuell.

– Vår tanke är väl att kategorin medelålders människor kan ha ett intresse för att diskutera en lång rad frågor kring livet, andlighet, ekonomi, samhällspolitik, kyrka, i en enkel och otvungen form. Vi har därför försökt skapa ett mångsidigt program varje termin. En rubrik vi diskuterar kring i höst är: ”Kan man dansa teologi?” Den flätar till exempel samman världsligt och religiöst, säger Tage Kurtén.

Är det samspelta diskussioner ni för eller märker ni av åsiktsbubblor?

– Vi för i regel en livlig diskussion efter inledningen. Några större åsiktsskillnader har jag inte märkt. Att gå på djupet i teologiska tvistefrågor är inte vår grej. Vi undviker ändå inte sådana ämnen. Vårt sista möte i våras bar rubriken ”Kyrkan och äktenskapet”, säger Bengt Häggman.

På vilket sätt är det viktigt att diskutera de ämnen ni väljer att fokusera på: kyrka och samhälle, religion, vetenskap och kultur?

– Vår tid har ofta gjort en boskillnad mellan religiöst-kyrkliga frågor å ena sidan och rent sekulära frågor å den andra. Den uppdelningen vill vi komma ifrån.

– Bland annat har uppdelningen mellan sekulärt och religiöst lett till att många människor tycker att man kan lägga allt religiöst åt sidan. Det uppfattas som ett helt eget område i livet, som man därför kan välja bort. När gudstron förstås så att den berör allt vi möter ändrar den karaktär. Då blir det mera obekvämt, rent intellektuellt, att förklara att religiösa frågor inte spelar någon roll, säger Tage Kurtén.

Hur påverkar coronan era träffar?

– Inför hösten är vi fortfarande lite tveksamma. Som det ser ut nu startar vi den 16 september, med mera försiktighetsåtgärder med bland annat bordsplanering än tidigare. Vi anser det viktigt att på ett kontrollerat sätt försöka ge möjlighet åt oss alla att ses. Sedan måste var och en själv ta ställning till om hen tycker att det är tryggt att delta, avslutar Tage Kurtén.

Frukostklubben

  • Frukostklubben ses varannan onsdag i Kårens studentrestaurang (Tavastgatan 22 i Åbo) kl. 12–13.
  • En gäst inleder med ett föredrag, sedan äter man och diskuterar.
  • Första träffen infaller den 16 september.
  • Kyrka, kultur, teologi, ekonomi och samhälle diskuteras.
Ulrika Hansson

I videoandakten ingår olika scener från påskens händelser.

korsholm. Påskvandringen i Korsholm var tänkt som ett större samarbete mellan flera församlingar. Men coronaläget satte stopp för det. I stället för att resignera gjorde de anställda en enklare variant. 31.3.2021 kl. 08:30
Torolf Back, Anna-Lena Lamminpää och Berit Holmlund är frivilliga i soppkokande för Gemensamt Ansvar.

Kristinestad. Torolf Back har ett hjärta för dem som behöver stöd och vill uppmuntra människor att göra saker tillsammans. 19.3.2021 kl. 16:10

Kolumn. Barns glädje, spontanitet och ärlighet är något som gör min vardag till fest. Tänk att få tillbringa dagarna med dessa underbara små människor! Visst finns det stunder som är mindre trevliga men de brukar nog utmynna i något bra de också. 19.3.2021 kl. 16:05
– Det bästa med mitt jobb är att träffa människor och att få skapa, säger Carina Lagerström.

KORSNÄS . Hon är blomsterhandlare och har varit förtroendevald i över tjugo år. Levande och naturligt är nyckelord också för församlingsverksamheten. 19.3.2021 kl. 15:58
Camilla Koskinen och hunden Luna tar gärna emot små pysslare i Myrbacka.

vanda. Camilla Koskinen har nyss börjat jobba som barnledare i Vanda svenska församling. Hennes medhjälpare är den sociala och glada hunden Luna. 17.3.2021 kl. 19:23
Hanna Eisentraut-Söderström är kaplan i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. De är fredsälskande och milda, men det finns också en gräns. 17.3.2021 kl. 19:19
Anita Strömfors har fått vänja sig vid att jobba på ett helt nytt sätt.

Borgå. Stängda barnklubbar på grund av coronaviruset är inte något man lägger på det positiva kontot. Men i Borgå blev resultatet att fler familjer tog kontakt! 17.3.2021 kl. 19:13
Mats Björklund ser fram emot att träffa nya människor i jobbet som kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Hunden Nellie är hans promenadsällskap.

korsholm. Mats Björklund växte upp i Jeussen i Kronoby. Han är äldst av fyra syskon, van vid att ta ansvar. I april blir han kyrkoherde i Korsholm. 17.3.2021 kl. 19:07

Kolumn. "När jag var barn var dödgrävarna stämplade som särlingar." 17.3.2021 kl. 19:02
Emilia Kontunen konstaterar att Maria fått olika roller inom olika samfund.

korsholm. Emilia Kontunen har själv blivit mamma, och vet vilken känslig och stor händelse det är. – Jag har tänkt på att Maria åkte bort och inte hade sin familj och sina vänner nära sig i en sårbar situation. 17.3.2021 kl. 18:57
Vi har alla en relation till vatten, säger Maria Björkgren-Vikström, på bilden på promenad vid Aura å.

Åbo. Åbo svenska församling introducerar 
dialogpausen – ett nytt sätt att diskutera. Veckans ämne är ”vatten” – något vi alla har en relation till. – Dialogen blir både en relation och en process, säger Maria Björkgren-Vikström. 16.3.2021 kl. 13:23
Det är inte bra för församlingstillhörigheten om folk känner sig påtrampade lokalt, säger Yngve Lindqvist.

Nagu. Yngve Lindqvist brinner för att Naguborna ska känna att det är nära till kyrkan. Sedan 90-talet har han som förtroendevald bevakat hemortens intressen. 4.3.2021 kl. 16:22

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Sune Häggblom har ett förråd fullt med grejer som väntar på att åka vidare till Lettland.

jomala. I Lettland är landsbygden utarmad och de fattigaste familjerna har det svårt. Dit vill Sune Häggblom åka med varor som ålänningar donerat. 3.3.2021 kl. 16:20
Skogsvårdsinstruktör Thomas Jåfs mäter upp Malaxskogen.

MALAX-PETALAX . Både Malax och Petalax församlingar är skogsägare, vilket innebär ett välkommet extra ben att stå på ekonomiskt sett. 2.3.2021 kl. 13:55