Frukostklubben disktuerar frågor kring andlighet, kultur, ekonomi, samhällspolitik, kyrka och teologi, berättar Tage Kurtén.
Frukostklubben disktuerar frågor kring andlighet, kultur, ekonomi, samhällspolitik, kyrka och teologi, berättar Tage Kurtén.

Frukostklubben har högt i tak

Åbo.

Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor.

2.9.2020 kl. 00:00

Vad är Frukostklubben?

– Ralf Karlsson (Rafu), sedermera prost, kom till Åbo svenska församling i mitten på 1960-talet. Han ville från början nå en svår målgrupp: Medelålders män mitt uppe i arbetslivet som inte hade församlingsaktiviteter överst i kalendern. Så startade en lunchsamling.

– Vi ses varannan vecka, lyssnar till en inbjuden gäst, diskuterar och äter. Numera är den också öppen för kvinnor, och inte en ”herrklubb” som den ursprungliga tanken var, säger Tage Kurtén, pensionerad professor i teologisk etik med religionsfilosofi.

Kan ni ge några glimtar från höstens program?

– Bland höstens rubriker ser jag fram emot Christer Lindholm, som inleder under rubriken ”Världsekonomi i förändring”. Förutom bland annat handelskriget mellan USA och Kina är vi ju inne i ”corona-depressionen”.

– I slutet av terminen hör vi om ”Nya vindar på Hemmet”. Hur har man klarat coronatiden i ett stiftelseägt äldreboende? berättar Bengt Häggman, politices magister från Åbo Akademi. Han har bland annat jobbat inom stiftelsevärlden, och är numera pensionär.

Vad tror du att församlingar borde satsa på för att locka med män, både äldre och yngre, i verksamheten?

– Frukostklubbens idé var som sagt att samla litet yngre, medelålders personer. Men åldersstrukturen har glidit uppåt med åren. Utmaningen Rafu tog sig an är alltså fortfarande lika aktuell.

– Vår tanke är väl att kategorin medelålders människor kan ha ett intresse för att diskutera en lång rad frågor kring livet, andlighet, ekonomi, samhällspolitik, kyrka, i en enkel och otvungen form. Vi har därför försökt skapa ett mångsidigt program varje termin. En rubrik vi diskuterar kring i höst är: ”Kan man dansa teologi?” Den flätar till exempel samman världsligt och religiöst, säger Tage Kurtén.

Är det samspelta diskussioner ni för eller märker ni av åsiktsbubblor?

– Vi för i regel en livlig diskussion efter inledningen. Några större åsiktsskillnader har jag inte märkt. Att gå på djupet i teologiska tvistefrågor är inte vår grej. Vi undviker ändå inte sådana ämnen. Vårt sista möte i våras bar rubriken ”Kyrkan och äktenskapet”, säger Bengt Häggman.

På vilket sätt är det viktigt att diskutera de ämnen ni väljer att fokusera på: kyrka och samhälle, religion, vetenskap och kultur?

– Vår tid har ofta gjort en boskillnad mellan religiöst-kyrkliga frågor å ena sidan och rent sekulära frågor å den andra. Den uppdelningen vill vi komma ifrån.

– Bland annat har uppdelningen mellan sekulärt och religiöst lett till att många människor tycker att man kan lägga allt religiöst åt sidan. Det uppfattas som ett helt eget område i livet, som man därför kan välja bort. När gudstron förstås så att den berör allt vi möter ändrar den karaktär. Då blir det mera obekvämt, rent intellektuellt, att förklara att religiösa frågor inte spelar någon roll, säger Tage Kurtén.

Hur påverkar coronan era träffar?

– Inför hösten är vi fortfarande lite tveksamma. Som det ser ut nu startar vi den 16 september, med mera försiktighetsåtgärder med bland annat bordsplanering än tidigare. Vi anser det viktigt att på ett kontrollerat sätt försöka ge möjlighet åt oss alla att ses. Sedan måste var och en själv ta ställning till om hen tycker att det är tryggt att delta, avslutar Tage Kurtén.

Frukostklubben

  • Frukostklubben ses varannan onsdag i Kårens studentrestaurang (Tavastgatan 22 i Åbo) kl. 12–13.
  • En gäst inleder med ett föredrag, sedan äter man och diskuterar.
  • Första träffen infaller den 16 september.
  • Kyrka, kultur, teologi, ekonomi och samhälle diskuteras.
Ulrika Hansson

Cykeln var diakonissornas arbetsredskap runtom i landet. Birgitta Boström är med och förvaltar diakoniföreningarnas traditioner och arv i Helsinge-Vanda.

vanda. Ända fram till 1970-talet hade Helsinge–Vanda ett nät av diakoniföreningar runt om i socknen. I dag finns bara Västra Vanda-föreningen kvar. 9.6.2022 kl. 10:35
Eero Saunamäki och Päivi Vesalainen uppträder den 16 juni i Domkyrkan.

BORGÅ. Det är dags för sommaren med musik i Borgå domkyrka igen. Bland hundratalstusen turister som rör sig i den idylliska Gamla stan droppar många in tillsammans med ortsbor och församlingsmedlemmar till orgelkvarter och konserter. 9.6.2022 kl. 10:26
Tanken är också att heldagsdagklubben ska vara förhållandevis förmånlig för familjerna.

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10
– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52
Annika Westergård. FOTO: PRIVAT

Kolumn. En marsdag när snön vräkte ner stod den där – lådan med 101 blomlökar. Man ska inte vara rädd att utmana sig själv lite, säger Annika Westergård. 30.5.2022 kl. 11:03
Sideby kyrkas 50-årsjubileum firades med en festkväll den 29 april. Biskop Bo-Göran Åstrand, Siv Hellman, Alf Kangasniemi, Bo Storsjö och Marita Storsjö beundrar interiören efter festen. FOTO: Torolf Back

Kristinestad. En dramatisk novembernatt år 1969 brann Sideby gamla kyrka ner till grunden. Den nya kyrkan restes på samma plats och firar 50 år i år. 30.5.2022 kl. 10:58
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Kolumn. "Skönt att susa fram i värmen", skriver Gunvor Haddas från Borgå i sin kolumn. 16.5.2022 kl. 13:57
– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11
– Vi möts dagtid varannan vecka och vi är ju alla pensionärer. Vi börjar med andakt och psalmer, en gammal och en ny, och så vi ber för missionärerna, säger Ann-Britt Olenius-Steffansson (t.v.) tillsammans med Eva Nikkanen som också lett missionskretsen.

mission. Ann-Britt Olenius-Steffansson leder en av de flitiga missionskretsarna i Sibbo. 16.5.2022 kl. 13:42
My Ström och Lisbet Nordlund har märkt att diakonin – liksom för 150 år sedan – ofta jobbar i det tysta.

diakoni. I år firar Mariehamns församling diakonijubileum bland annat genom en historik och en utställning. – Vi är den sista utposten, så att ingen hamnar ut i mörkret. 12.5.2022 kl. 11:49

Kolumn. På väggen i mitt arbetsrum hänger en tavla med den minnesvers jag fick då jag vigdes till diakonissa, skriver Lisbet Nordlund. 12.5.2022 kl. 11:46
Saara Roto längtar tillbaka till den skärgårdsnatur hon upplevde som barn.

VÄSTÅBOLAND. – Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland. 12.5.2022 kl. 11:42
Inka och Göran Fried har varit gifta i femton år. De är tacksamma över att ha fått stöd för sitt förhållande från församlingen.

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10
Syföreningarnas 120-årsjubileumsfest firades i kyrkhemmet i Malax 27 mars. Sol-Britt Norrman, Övermalax, och Dagmar Forsberg, Yttermalax, tog emot Pro Diaconia-medaljen som representanter för sina föreningar. FOTO: Anne Bjurbäck

malax. I Malax har flitiga händer stickat sockor och vantar och samlat in pengar till missionen redan i 120 år. 2.5.2022 kl. 12:50