För Brenda Serralde Luna är bönen ett sätt att bearbeta livet.

Min dialog med Gud

Borgå.

”Hej! Snälla kan ni be för det här!” Så kan en vanlig fråga se ut i de bönegrupper Brenda Serralde Luna är aktiv i på Whatsapp och Messenger.

2.9.2020 kl. 00:00

Virtuella bönegrupper är ganska praktiska och odramatiska.

– Varje gång vi behöver stöd skriver vi i vår kedja: Hej! Snälla be för det här, jag är lite orolig. Meddelandet kan dyka upp mitt i dagen och då kan man ta sig en eller ett par minuter för att be för den här människan. På kvällen om man inte hinner på dagen. Allt är fritt och måste inte ske någon viss tid.

Det berättar Brenda Serralde Luna som har startat en del av de bönegrupper hon är medlem i på Whatsapp och Messenger. I vissa av dem finns deltagare i både Finland och ute i världen. Till vardags jobbar hon som barnledare i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Bönegrupperna har hon startat helt i egen regi.

– Jag är väldigt öppen om att jag tror på Gud, så det gick naturligt att starta bönegrupper.

Hon kommer ursprungligen från Mexiko, men har bott elva år i Finland.

– Jag gifte mig med en bra och söt svenskspråkig kille, säger hon och skrattar.

Hon är född i Mexiko City men växte upp i Santillo i norra Mexiko, där hon också utbildade sig till psykolog.

Det är inte enbart privata böneämnen som kommer upp i grupperna.

– Vi ber till exempel också för poliser och beslutsfattare.

Vad är bön för dig?

– Bön är min egen dialog med Gud, som jag kallar min pappa. Det är min stund med honom, lite som att komma i hans famn och berätta. Samtidigt är det en gemenskap med mina systrar och bröder.

Den gemenskap som finns i kyrkan är en helhet.

– Den är inte beroende av församling. Du vet att de lyssnar och ber för dig.

I den ena bönegruppen finns sex medlemmar.

– Det är ganska lagom eftersom man också pratar om svåra saker. Vi känner varandra men är inte nära vänner. Det måste inte vara din bästa kompis, bara du känner dig trygg att tala om dina tankar och känslor.

Hon tror att bön kan stärka tron och gemenskapen, och hjälpa en att bearbeta livet.

– Du kan tömma din själ genom att tala med Gud. När du talar sätter du ord på dina känslor, och då börjar det det som gör ont i ditt inre helas.

Känns det motigt att be ibland?

– Jo absolut! Det är svårt att veta vilken plan Gud har för vårt liv. Men han vill ge oss det bästa, det som vi behöver.

När Brenda Serralde Lunas mamma blev allvarligt sjuk prövades bönen och tålamodet.

– Vi bad för ett mirakel, att hon skulle bli frisk, men det kom inte. Jag var jättearg och ledsen. Det får man också säga till Gud: Jag gjorde allt by the book, vad gjorde jag för fel? Först senare insåg jag att det var mammas tid att fara till honom. Världen har förändrats så mycket nu i och med coronan och hon var otroligt sjuk. Gud visste mycket bättre än jag.

Just nu ser hon enbart fördelar med virtuella bönegrupper.

– Vi har så otroligt bra kommunikationsvägar numera. Det stöd man känner är jättefint. Man känner sig inte ensam.

Ulrika Hansson

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

malax. Eero Vuorio är en van pilgrimsvandrare med erfarenhet från många europeiska vandringsleder. I augusti vandrade han nya St Olav Ostrobothnia från Korsnäs till Vasa. Hur står sig vägen i jämförelse med andra pilgrimsleder? – Alldeles utmärkt! säger Vuorio. 16.10.2024 kl. 14:53

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

Kolumn. Georg Löfman vaknar väl till mods efter en samling för frivilliga i hans församling. Inför sommaren vill han ta vara på stunder av samvaro. Det tror han görs bäst genom att undivka ordet "borde". 3.6.2024 kl. 13:02

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

sibbo. Att jobba för Sibbo kyrkliga samfällighet är lite som att komma tillbaka till rötterna för Thomas Ekström. 3.4.2024 kl. 11:33

BORGÅ. För Helén Hägglund är församlingslivet en motvikt till ekorrhjulet. – Man behöver inte prestera i församlingen, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:24

jakobstad. Bernice Haglund-Wikström har studerat akupunktur i Kina, varit reseledare och jobbat på barnavdelning. Nu går hon i pension från jobbet i församlingen. – Så fort det gick, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:40

jakobstad. Palliativ vård beskriver sjukhusprästen Catharina Englund som något av en långfredag. – Men vi har påskdagens hopp, säger hon. 3.4.2024 kl. 11:46

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46