Solveig Björklund- Sjöholm tycker det är viktigt att visa för barnen att alla är lika värdefulla.

Solveig Björklund-Sjöholm: "Jag känner mig kallad att jobba i kyrkan"

VÄSTÅBOLAND.

Solveig Björklund-Sjöholm är ny ungdomsarbetsledare i Väståboland – men hennes första tid i församlingen gick i coronans tecken. Nu sjuder hon av iver att få utföra sitt drömjobb.

21.8.2020 kl. 13:39

Solveig Björklund-Sjöholm har tidigare jobbat bland annat som sekreterare och massör, men nu har hon hittat sin drömkarriär som kyrkans barn- och ungdomsarbetsledare. För tillfället utbildar hos sig också till högre YH-socionom.

– Jag får lära mig nytt och lär känna personer från olika yrkesområden – det är berikande. Men ändå känner jag att min plats är kyrkan.

Varför är kyrkan din plats?

– Jag tror att det har att göra med min uppväxt. Jag bodde i Stockholm under min barn- och ungdomstid. Jag konfirmerades där, gick med i kyrkokören och skapade en Gudsrelation där. Jag samtalade med Gud om olika saker som hände i mitt liv, och jag kände att Gud lyssnade. Min mormor, som var aktiv kristen i Finland, brevväxlade med mig, och hon välsignade mig och min familj i alla sina brev och bad om Guds beskydd för oss.

Hon har bott på Kimitoön och har ryckt in som kyrkvaktmästare bland annat i Dalsbruk. En dag sa en av hennes massörskolleger: Hör du Solveig, du skulle kunna utbilda dig för att jobba i kyrkan.

– Och jag sa: Men då vill jag jobba med barn och ungdomar!

Nu känner hon sig hemma. Hon har hittat rätt.

– Jag är väldigt social och tycker om att ha med människor att göra. Jag vill hjälpa där jag kan, jag vill lyssna. Jag vill träffa människor i olika situationer. Ibland handlar det om ledsna situationer, men det känns ändå meningsfullt att kunna vara närvarande.

Dessutom tycker hon att arbetskamraterna i församlingen är jättebra.

– Det är toppen att jobba i kyrkan! Jag känner mig kallad att göra det här arbetet.

Myskväll för mammor

I Väståboland jobbar hon främst med barn upp till årskurs sex, men hon är också med på konfirmandläger och deltar i hjälpledarutbildningen.

Varför är det roligt att jobba med barn?

– Barnen är vår framtid och kyrkans fostran är viktig, att visa barnen att det är gott att vara med, att hitta en gemenskap och hitta vänner i vår verksamhet. Alla är välkomna, och det är viktigt att visa för dem att de alla är lika värdefulla. Det är också jätteviktigt att ha kontakt med barnens föräldrar.

Ett nytt koncept som hon ska introducera i Väståboland i höst är myskvällar för mammor. Det är något hon tidigare jobbat med i Ingå och på Kimitoön.

– Det är en behövlig grupp, mammor behöver få komma ut och prata och träffas. De får ta barnen med sig om de inte får barnpassning och då försöker vi få hjälpledare som kan hjälpa till med att passa barnen. Det är skönt att bara få komma och inte behöva prestera någonting. Jag efterlyser också en pappagrupp, men det borde vara en pappa som leder den.

Hon hoppas att coronaepidemin inte ska lägga krokben för den verksamhet som hon vill vara med om att starta i höst.

– Jag har tänkt starta en pysselklubb, en ”Mellis-klubb” (mellanmålsklubb) och en dramaklubb för skolbarn. Och sedan har vi ju söndagsskolan varannan söndag, 10+klubben på fredagar och läger på höstlovet.

– Jag ser verkligen fram emot hösten! Våren blev inte som planerat – vi spelade in barnprogram till församlingens hemsida och Youtube i stället. Men det var ju också roligt!

Följ med höstens program i Väståboland i församlingsannonseringen, på hemsidan och på Facebook!

Text: Sofia Torvalds

Kristinestad. ”Välkomnande och glad!” Det är ett omdöme man ofta hört om Annika Westergård, församlingsvärdinna i Kristinestads svenska församling. Nu drar hon vidare mot nya uppdrag. 7.5.2023 kl. 21:19

Kolumn. Vill du följa med mig på en kravlös retreat? 7.5.2023 kl. 21:13

PEDERSÖRE. När prosteriets kyrkosångskrets samlas till vårsångfest på Kristi himmelsfärd i Esse firar man samtidigt hundraårsjubileum. 5.5.2023 kl. 08:10

Kolumn. Det har varit ett stort privilegium att få bekanta mig med kyrkans omfattande verksamhet här i Pedersöretrakten. Samtidigt har min församlingspraktik varit något av ett kulturellt utbyte för en Helsingforsbo. Under dagarna här har jag gjort en del betraktelser om livet i Pedersöre. 5.5.2023 kl. 08:05

PEDERSÖRE. Ett nytt koncept för Alphakurserna lanseras i höst. En kurs för daglediga startar då i Kyrkostrands församlingshem. Kursen är ett samarbete mellan Pedersöre och Jakobstads svenska församlingar. 5.5.2023 kl. 07:56

Replot. På Kristi himmelsfärdsdag får Skärikyrkans kör välkomna gäster: kören Mixturen från Nätra församling i Sverige och Korallkören från Korsholms svenska församling. 3.5.2023 kl. 21:02

Kolumn. "Även vi vuxna kan ta ett litet skutt genom en vattenpöl, tralla med fåglarna och upptäcka hur livet återvänder i naturen." 3.5.2023 kl. 20:55

Kolumn. Genom att avstå från sociala medier fick jag en chans att stanna upp, lugna mig och samtidigt lyssna in min relation till Gud. 3.5.2023 kl. 20:43

DOMPROSTERIET. – Pilgrimsvandringen är besläktad med retreaten, och jag tror människor kan behöva sådant i dagens samhälle, säger Minna Silfvergrén. Nu ordnar församlingarna i Östnyland flera vandringar i närmiljön. 3.5.2023 kl. 20:39

BORGÅ. Andreas Lundgren är nyanställd församlingspastor i domkyrkoförsamlingen. Som präst vill han förmedla att Gud är ändå med fast det är motigt. 19.4.2023 kl. 14:36

KORSNÄS. Att knyta knopar och knutar, hur man gör upp eld med tändstål, och första hjälpen. När Korsnäs-scouterna berättar om tre saker som de har lärt sig under sitt första år är det de här de väljer. 27.4.2023 kl. 13:31

Kristinestad. Hur köper man gravplats? Hur länge gäller gravrätten? Anita Viik-Ingvesgård, som jobbar i Kristinestads kyrkliga samfällighet, reder ut några av frågorna. 27.4.2023 kl. 13:26

vanda. – Jag har alltid gillat att uttrycka mig konstnärligt, säger Daniela Lindberg. Hon arbetstränar i församlingen i Vanda. Näst på schemat står att ordna cirkusskola! 19.4.2023 kl. 14:26

kvevlax. Kvevlax församling behövde ett dopträd och Carl-Göran Österbacka blev rätt man för uppdraget. – Jag har vuxit upp i ett snickeri, kan man säga. Det över två meter höga dopträdet har nu hittat sin plats i kyrkan. 19.4.2023 kl. 14:19

Kolumn. "Kanske kan jag offra mitt liv för någon nära, men hur är det för främlingen?" 19.4.2023 kl. 14:16