Solveig Björklund-
Sjöholm tycker det är viktigt att visa för barnen att alla är lika värdefulla.
Solveig Björklund- Sjöholm tycker det är viktigt att visa för barnen att alla är lika värdefulla.

Solveig Björklund-Sjöholm: "Jag känner mig kallad att jobba i kyrkan"

VÄSTÅBOLAND.

Solveig Björklund-Sjöholm är ny ungdomsarbetsledare i Väståboland – men hennes första tid i församlingen gick i coronans tecken. Nu sjuder hon av iver att få utföra sitt drömjobb.

21.8.2020 kl. 13:39

Solveig Björklund-Sjöholm har tidigare jobbat bland annat som sekreterare och massör, men nu har hon hittat sin drömkarriär som kyrkans barn- och ungdomsarbetsledare. För tillfället utbildar hos sig också till högre YH-socionom.

– Jag får lära mig nytt och lär känna personer från olika yrkesområden – det är berikande. Men ändå känner jag att min plats är kyrkan.

Varför är kyrkan din plats?

– Jag tror att det har att göra med min uppväxt. Jag bodde i Stockholm under min barn- och ungdomstid. Jag konfirmerades där, gick med i kyrkokören och skapade en Gudsrelation där. Jag samtalade med Gud om olika saker som hände i mitt liv, och jag kände att Gud lyssnade. Min mormor, som var aktiv kristen i Finland, brevväxlade med mig, och hon välsignade mig och min familj i alla sina brev och bad om Guds beskydd för oss.

Hon har bott på Kimitoön och har ryckt in som kyrkvaktmästare bland annat i Dalsbruk. En dag sa en av hennes massörskolleger: Hör du Solveig, du skulle kunna utbilda dig för att jobba i kyrkan.

– Och jag sa: Men då vill jag jobba med barn och ungdomar!

Nu känner hon sig hemma. Hon har hittat rätt.

– Jag är väldigt social och tycker om att ha med människor att göra. Jag vill hjälpa där jag kan, jag vill lyssna. Jag vill träffa människor i olika situationer. Ibland handlar det om ledsna situationer, men det känns ändå meningsfullt att kunna vara närvarande.

Dessutom tycker hon att arbetskamraterna i församlingen är jättebra.

– Det är toppen att jobba i kyrkan! Jag känner mig kallad att göra det här arbetet.

Myskväll för mammor

I Väståboland jobbar hon främst med barn upp till årskurs sex, men hon är också med på konfirmandläger och deltar i hjälpledarutbildningen.

Varför är det roligt att jobba med barn?

– Barnen är vår framtid och kyrkans fostran är viktig, att visa barnen att det är gott att vara med, att hitta en gemenskap och hitta vänner i vår verksamhet. Alla är välkomna, och det är viktigt att visa för dem att de alla är lika värdefulla. Det är också jätteviktigt att ha kontakt med barnens föräldrar.

Ett nytt koncept som hon ska introducera i Väståboland i höst är myskvällar för mammor. Det är något hon tidigare jobbat med i Ingå och på Kimitoön.

– Det är en behövlig grupp, mammor behöver få komma ut och prata och träffas. De får ta barnen med sig om de inte får barnpassning och då försöker vi få hjälpledare som kan hjälpa till med att passa barnen. Det är skönt att bara få komma och inte behöva prestera någonting. Jag efterlyser också en pappagrupp, men det borde vara en pappa som leder den.

Hon hoppas att coronaepidemin inte ska lägga krokben för den verksamhet som hon vill vara med om att starta i höst.

– Jag har tänkt starta en pysselklubb, en ”Mellis-klubb” (mellanmålsklubb) och en dramaklubb för skolbarn. Och sedan har vi ju söndagsskolan varannan söndag, 10+klubben på fredagar och läger på höstlovet.

– Jag ser verkligen fram emot hösten! Våren blev inte som planerat – vi spelade in barnprogram till församlingens hemsida och Youtube i stället. Men det var ju också roligt!

Följ med höstens program i Väståboland i församlingsannonseringen, på hemsidan och på Facebook!

Text: Sofia Torvalds

Gösta Steffansson och Ann-Britt Gustafsson kände ett samförstånd direkt, och gillar samma fritidssysselsättning.

sibbo. Varken han eller hon hade planer på att hitta någon ny. Men den dök upp ändå, kärleken. 25.3.2020 kl. 22:25
Gunvor Haddas beskriver i sin kolumn hur coronaviruset orsakar omställningar i de församlingsanställdas arbetsrutiner.

Borgå. "Vad betyder alla restriktioner för dig som människa den närmaste tiden? Gator och torg står tomma." 25.3.2020 kl. 22:16
Kirsti Taiviola har med bildbehandling gjort en ungerfärlig modell för hur konstverket kan komma att se ut.

sibbo. Ett konstverk i glas ska pryda det tolv meter höga fönstret bakom altaret i Söderkulla kyrka. Allmänheten är välkommen att bidra med teckningar och foton som kan påverka slutresultatet. 25.3.2020 kl. 21:45

Mikaela och Mathilda Esselström samt Hanna Lantto i produktionstagen. Något nytt hjälpprojekt har de inte på gång just nu.

hjälparbete. Då de tre kompisarna Hanna, Mathilda och Mikaela ville göra något för att hjälpa gatubarnen började de måla och sälja kvastar. 25.3.2020 kl. 16:50
Beredskapsgruppen som  består av förvaltningsdirektör Diana Söderbacka samt kyrkoherdarna Jockum Krokfors (Jakobstads svenska), Lotta Endtbacka (Jakobstads finska) och Kaj Granlund (Pedersöre) möts i Esse.

strömning. Nu är det strömmade gudstjänster över nätet som gäller den närmaste framtiden. Jakobstads svenska och Pedersöre församlingar samarbetar kring gudstjänsterna. 25.3.2020 kl. 16:28
Frank Isaksson tycker också om att segla och vara ute i naturen.

petalax. Hans gradutema väckte idén till en egenkomponerad mässa. Att tvingas fira gudstjänst i en tom kyrka känns konstigt, men Frank Isaksson hoppas få se människor sträcka ut handen till varandra i en gemensam nödsituation. 25.3.2020 kl. 08:00
Kyrkoherde Rune Fant delar ut nattvard, tillsammans med diakonen Anatoli Zaitzev, som varit ingenjör i Tjernobyl.

korsholm. – De som är troende i vår kyrka är troende på riktigt, säger Rune Fant. Så länge han står på benen kommer han fortsätta jobba som kyrkoherde i sin församling, som ligger 700 kilometer från hans hem. 25.3.2020 kl. 08:10

pargas. VÄSTÅBOLAND. Kaféet förgyller dagen i Pargas. – Jag får en jätteboost av energi av att ordna vårt kafé. 17.3.2020 kl. 08:30