Solveig Björklund-
Sjöholm tycker det är viktigt att visa för barnen att alla är lika värdefulla.
Solveig Björklund- Sjöholm tycker det är viktigt att visa för barnen att alla är lika värdefulla.

Solveig Björklund-Sjöholm: "Jag känner mig kallad att jobba i kyrkan"

VÄSTÅBOLAND.

Solveig Björklund-Sjöholm är ny ungdomsarbetsledare i Väståboland – men hennes första tid i församlingen gick i coronans tecken. Nu sjuder hon av iver att få utföra sitt drömjobb.

21.8.2020 kl. 13:39

Solveig Björklund-Sjöholm har tidigare jobbat bland annat som sekreterare och massör, men nu har hon hittat sin drömkarriär som kyrkans barn- och ungdomsarbetsledare. För tillfället utbildar hos sig också till högre YH-socionom.

– Jag får lära mig nytt och lär känna personer från olika yrkesområden – det är berikande. Men ändå känner jag att min plats är kyrkan.

Varför är kyrkan din plats?

– Jag tror att det har att göra med min uppväxt. Jag bodde i Stockholm under min barn- och ungdomstid. Jag konfirmerades där, gick med i kyrkokören och skapade en Gudsrelation där. Jag samtalade med Gud om olika saker som hände i mitt liv, och jag kände att Gud lyssnade. Min mormor, som var aktiv kristen i Finland, brevväxlade med mig, och hon välsignade mig och min familj i alla sina brev och bad om Guds beskydd för oss.

Hon har bott på Kimitoön och har ryckt in som kyrkvaktmästare bland annat i Dalsbruk. En dag sa en av hennes massörskolleger: Hör du Solveig, du skulle kunna utbilda dig för att jobba i kyrkan.

– Och jag sa: Men då vill jag jobba med barn och ungdomar!

Nu känner hon sig hemma. Hon har hittat rätt.

– Jag är väldigt social och tycker om att ha med människor att göra. Jag vill hjälpa där jag kan, jag vill lyssna. Jag vill träffa människor i olika situationer. Ibland handlar det om ledsna situationer, men det känns ändå meningsfullt att kunna vara närvarande.

Dessutom tycker hon att arbetskamraterna i församlingen är jättebra.

– Det är toppen att jobba i kyrkan! Jag känner mig kallad att göra det här arbetet.

Myskväll för mammor

I Väståboland jobbar hon främst med barn upp till årskurs sex, men hon är också med på konfirmandläger och deltar i hjälpledarutbildningen.

Varför är det roligt att jobba med barn?

– Barnen är vår framtid och kyrkans fostran är viktig, att visa barnen att det är gott att vara med, att hitta en gemenskap och hitta vänner i vår verksamhet. Alla är välkomna, och det är viktigt att visa för dem att de alla är lika värdefulla. Det är också jätteviktigt att ha kontakt med barnens föräldrar.

Ett nytt koncept som hon ska introducera i Väståboland i höst är myskvällar för mammor. Det är något hon tidigare jobbat med i Ingå och på Kimitoön.

– Det är en behövlig grupp, mammor behöver få komma ut och prata och träffas. De får ta barnen med sig om de inte får barnpassning och då försöker vi få hjälpledare som kan hjälpa till med att passa barnen. Det är skönt att bara få komma och inte behöva prestera någonting. Jag efterlyser också en pappagrupp, men det borde vara en pappa som leder den.

Hon hoppas att coronaepidemin inte ska lägga krokben för den verksamhet som hon vill vara med om att starta i höst.

– Jag har tänkt starta en pysselklubb, en ”Mellis-klubb” (mellanmålsklubb) och en dramaklubb för skolbarn. Och sedan har vi ju söndagsskolan varannan söndag, 10+klubben på fredagar och läger på höstlovet.

– Jag ser verkligen fram emot hösten! Våren blev inte som planerat – vi spelade in barnprogram till församlingens hemsida och Youtube i stället. Men det var ju också roligt!

Följ med höstens program i Väståboland i församlingsannonseringen, på hemsidan och på Facebook!

Text: Sofia Torvalds

Sideby distriktsråd planerar skördegudstjänst. Från vänster Carina Jansson, Peter Nordgren, Sol-Britt Tasanko och Siv Hellman. På bilden saknas Nancy Lindberg och Lena Rosendal. Foto: Privat

Kristinestad. Uppdrag: planera och koordinera aktiviteter. Sideby distriktsråd är ett av tre i Kristinestads svenska församling. 29.9.2021 kl. 16:18
I båten finns en stor del av hjälpledarna. Längst till höger Jenny Långkvist. Foto: Privat

NÄRPES. Äntligen möjligt att samlas igen! Vad är på gång inom musik, diakoni, barn- och ungdomsverksamheten i församlingen? 29.9.2021 kl. 16:01
Henrika Lemberg, här med dottern Saga, tror att vi orkar bättre om vi vågar dela det tunga med att vara förälder.

BORGÅ. – Det tyngsta har varit tvåbarnschocken, det bästa att se dem bli egna individer. Henrika Lemberg har själv småbarn. Hon har initierat familjekvällar i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 30.9.2021 kl. 00:00
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen och för de lokala sidorna som går till Borgå, Sibbo och Vanda.

Kolumn. "Men nästan varje gång händer samma sak: Efter telefonintervjun sitter jag tyst ett tag och känner en slags förundran." 30.9.2021 kl. 00:00
Kyrkoherde Kristian Willis vill ge kyrknyckeln som hängt på Gunnar Weckströms vägg en offentlig plats, i sakristian eller vapenhuset.

vanda. Hos Gunnar Weckström har en stor nyckel hängt på väggen i många år. Det visade sig vara kyrknyckeln. Nu överlämnar han den symboliskt till kyrkoherde Kristian Willis. 30.9.2021 kl. 00:00
Med talkokraft ser man till att omkullblåsta träd tas om hand och att veden kommer till nytta.

Replot. Ibland kan en låda med ved vara det som räddar någons dag. I Replot har församlingen ryckt ut för att ingen ska behöva frysa. 30.9.2021 kl. 00:00
Lilian Westerlund är mångsysslare i Replots församling.

Kolumn. "Här gäller det framtiden: våra barn och unga" 30.9.2021 kl. 00:00
Skäriblåset övar varje torsdag.

Replot. – Välkommen med i alla grupper! Vi har inte överfullt någonstans, säger kantor Michael Wargh om musicerandet i Replots församling. 30.9.2021 kl. 00:00
Sonja Tobiasson vet att språket är en nyckel till integration. Här ett foto på Mehdiya och Raja på sommarutfärd till Korpo.

pargas. Sonja Tobiasson är med i en förening som jobbar för att integrera invandrare. – Jag har lärt mig att ta långsamma steg framåt och vara lyhörd. 16.9.2021 kl. 14:25

Kolumn. Frågan berör oss alla, men det finns inget allmängiltigt svar på den, eftersom svaret beror på i vilken livssituation man befinner sig, skriver Lars-Runar Knuts. 16.9.2021 kl. 14:22
Benjamin Häggblom stortrivs i Åbo svenska församling.

Åbo. Benjamin Häggblom är ny präst i Åbo svenska församling. Han har inte ångrat
yrkesvalet en dag. – Min iver och längtan har bara vuxit. 16.9.2021 kl. 14:20
Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs. Foto: Nicklas Storbjörk

Kolumn. Vi inbjuds att komma till Jesus med våra bördor – men gäller det också för den som bara har obetydliga bekymmer? 16.9.2021 kl. 11:52
Karl-Gustav Söderlund körde ner ett stort antal hjälpsändningar till sjukhus och barnhem på 90-talet. Benita Söderlund uppe t.h. (Foton: Privata)

Kristinestad. 700 dagar på 7 år. Så lång tid visar tullstämplarna att Karl-Gustav Söderlund vistades i Baltikum på 1990-talet. Han körde ner en stor mängd hjälpsändningar från Kristinestadstrakten till sjukhus och barnhem framför allt i Litauen. 16.9.2021 kl. 11:43
Sam Lindén har trivts som kantor och fortsätter gärna som frivillig i församlingsverksamheten. 
(Foto: Privat)

NÄRPES. ”Utbilda dig till kantor!” Det är ett tips som Sam Lindén ofta har gett dem med musikintresse. ”Där har du utlopp för allt och kan utforma ditt arbete rätt fritt.” 16.9.2021 kl. 11:27
Ossi Pursiainen är född under de barnrika åren efter kriget. Gamla Vasa folkskola stod där det i dag finns en parkering vid Korsholms kyrka.

korsholm. Ossi Pursiainen minns när stora barnkullar, byoriginal och gårdfarihandlare befolkade området kring Korsholms kyrka. Under fortsättningskriget vaktade hans far ryska krigsfångar. 15.9.2021 kl. 17:08