Den sällskapliga kon Bella

Kolumn.

"Många gånger under dagens lopp sökte Bella kontakt med farmor i köket."

20.8.2020 kl. 12:43

Min farmor var både väldigt människovänlig och djurvänlig. När det gällde människovänligheten verkade hon utgå ifrån att varje person hon mötte i grunden var trevlig och hade goda avsikter. Hon pratade vänligt med alla hon träffade och slätade gärna över brister i andras beteende. ”Då vi är så olika”, sa hon ofta förklarande.

När det gäller djurvänligheten finns många berättelser. Farmor växte upp på en bondgård. Hon berättade ofta om hästarna Lea och Putte, som under bjällerklang förde dem till julottan. Och som på ett exakt klockslag själva lyfte undan bommen från hagen och gick hem till stallet, ifall husfolket glömde bort att hämta dem.

Sedan finns ju den underbara berättelsen om farmor och kon Bella. Bella kom till farmor från hennes föräldrahem, efter att farmors båda föräldrar gått bort. Farmor hade redan bildat egen familj då och bodde i en liten stuga på landet. För Bella var flytten till det nya stället inte lätt, och farmor var den enda trygga punkten i den nya miljön.

Farmor lät Bella gå omkring fritt i trädgården och tittade väl med jämna mellanrum ut genom köksfönstret för att se hur det gick för kon där ute. Många gånger under dagens lopp sökte Bella kontakt med farmor i köket. Hon gick då fram till köksfönstret och buffade försiktigt med sin blöta mule på det. Då visste farmor att kon behövde sällskap. Hon tog sin stickning under armen och gick ut och satte sig i trädgården. Sedan åt Bella förnöjsamt av det saftiga gräset medan farmor stillsamt klirrade med stickorna.

När jag var barn var farmor min förebild. Hon var inte som de andra vuxna. Förutom att farmor var väldigt människovänlig var hon också synnerligen barnvänlig. Det tog sig uttryck i att hon nästan aldrig var stressad. Hon var inte heller ute efter att uppfostra barn. Hon var ute efter att vara tillsammans. När vi spelade Petter-spelet brukade farmor dra Petter-kortet med flit från mina kort. Det ledde till att hon alltid förlorade och jag alltid vann. Och jag älskade det varje gång. Ingen annan gjorde så.

Farmor levde i en nära relation till Jesus. Jag är alldeles säker på att det var i den relationen som den stora vänligheten till både människor och djur hade sitt ursprung. Och farmor hade själv fått möta vänlighet och acceptans. Därför var hon så bra på att ge det vidare.

Sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Vi älskar, för att Han först älskade oss. (1 Johannesbrevet 4:17, 19)

Hanna Eisentraut-Söderström

Taklax skola, årskurs 1–2.

KORSNÄS. Gemensamt Ansvar engagerade Korsnässkolorna. Elevernas konstverk kan beskådas på församlingens webbsida. 20.5.2021 kl. 16:15
Vid fyren. Kerstin Lillbåsk på stranden i Norrnäs.

NÄRPES. Hon var diakonissa i Närpes i fyrtio år – på dagen! Några lugna pensionärsdagar blir det inte för den som har hjälpverksamhet som sitt stora intresse. 20.5.2021 kl. 14:46
Om du vill ha en psalmbok kan du hämta en från Aurelia under sommarmånaderna. Boka in tid via www.abosvenskaforsamling.fi eller genom att ringa församlingsbyrån 040-3417458.

psalmbok. Åbo svenska församling firar hundraårsfest och alla medlemmar får en psalmbok i gåva. –Det blir en gåva från oss själva till oss själva, säger kyrkoherde Mia Bäck. 11.5.2021 kl. 16:16

Kolumn. Religionsundervisningen i vårt land är dyr. Det är bäst att lyfta katten på bordet genast och inte låtsas om något annat, skriver Malin Eriksson. 11.5.2021 kl. 16:11
Nagubon Josefin Sundström trivs i Malmö – men hon längtar också till Nagu.

Nagu. Nagubon Josefin Sundström bor i Malmö. Där studerar hon för att bli organist. – Jag längtar efter havet och skogen. I Nagu kan du gå var som helst och komma till en skog – det saknar jag. 11.5.2021 kl. 16:07

korsholm. De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten. 11.5.2021 kl. 11:30
Tita Yli-Kätkä med barnen Kevin, Isabella och Vincent.

korsholm. Daglubbsledarna Henna Lundström och Sanna Saarela har haft besök i dagklubben av familjen Yli-Kätkä. 11.5.2021 kl. 11:30

Kolumn. Oasen i mitt liv är trädgården. Här får jag vila, arbeta och lösa problem, samtidigt som händer och kropp är i rörelse. 11.5.2021 kl. 11:30

BORGÅ. – Jag tror att Gud ger oss hela världen och jag kan välja var det är bättre för mig och min familj, säger Pelagia Amaxopoulou. 11.5.2021 kl. 11:30

Kolumn. Under min barndom på 40- och 50-talet umgicks man flitigt med grannar och vänner. Man besökte varann otvunget och flera gånger i veckan, ofta utan att meddela på förhand att man skulle komma på kvällskaffe. 11.5.2021 kl. 11:30
Maria Sjöblom omger sig med växter och blommor. Den här ginkgo biloban är hennes favorit.

nykarleby. Uppdraget är att dekorera kyrkan. Maria Sjöblom hör till en grupp som kallar sig blomsterflickorna. 29.4.2021 kl. 12:31

Kolumn. ”Borta bra men hemma bäst.” Så står det på en sten utanför Kuddnäs, Zacharias Topelius barndomshem i Nykarleby. 29.4.2021 kl. 12:40
Henriette Fors   upplever det meningsfullt att påverka församlingen genom områdesgruppen.

nykarleby. Sedan Henriette Fors flyttade till Jeppo från Danmark har hon varit aktiv i församlingen. Nu är hon ordförande för områdesgruppen, där hon vill jobba speciellt för barnen. 29.4.2021 kl. 12:34
Kurt Högnäs senaste bok "Någon gav vinden ton" utkom i fjol.

KRISTINESTAD . Coronatiden har varit utmanande för både klienter och personal på serviceboendena. Kurt Högnäs tycker ändå inte att tillvaron känts alltför kämpig. 28.4.2021 kl. 00:00

Kolum. Så plötsligt kan ett liv vara slut. Gränsen mellan liv och död kan vara otroligt tunn och skör. För hans del blev det ett långt och innehållsrikt liv, men ändå var ingen av oss beredda. 28.4.2021 kl. 00:00