Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.
Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

Efter 27 år i skolvärlden bytte Kristina Örn klassrummet mot församlingen – nu är hon ny diakon i Solf

diakon.

Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf.

19.8.2020 kl. 09:19

Jag får tala med Kristina Örn medan hon har en stunds fritid under Solfs församlings konfirmandläger på Klippan. Att jobba med unga är inget nytt för församlingens nyaste ansikte. Innan hon utbildade sig till diakon hade hon jobbat 27 år som klasslärare.

– De sista åren som lärare började jag känna att det inte längre var samma yrke som jag utbildade mig till för trettio år sedan. Jag ville hinna göra något annat, se något annat än skolvärlden, innan jag går i pension.

Tanken gick till närvårdare, men vårdyrket kändes ändå inte riktigt som något som skulle passa henne. I stället hittade hon en öppen kurs vid Novia som hette Diakoni och äldreomsorg – äldreomsorg var något hon jobbat med under studietiden. Och när utbildarna gjorde reklam för diakonutbildningen klickade det.

– Det där är min grej, det där ska jag göra.

Efter två år med tjänstledigt och studier var det dags att göra ett val: tillbaka till skolan eller in i det nya. Det blev inte ett särskilt svårt val.

– Det är en helt ny åldersgrupp, att jobba med äldre människor i hög grad. Som motvikt till mitt förra yrke trivs jag jättebra med det.

– Människomötena är det allra mest berikande med det här jobbet. Det märktes klart och tydligt under våren när vi inte fick göra hembesök och gå till folk att det viktigaste har saknats.

Församlingens vardag påminner också en del om skolan: det är terminsstart på hösten, jul kommer som ett avbrott i rutinerna, efter vårterminen kommer den lugnare sommaren.

– Arbetsgången är lite samma. Det ska vara verksamhetsplaner och årsberättelser.

Hon förbereder andakter, planerar program, står framför grupper med människor och leder samlingar.

– Det är ganska mycket som påminner om läraryrket och som jag har hjälp av att jag varit lärare.

Saker man kanske inte tänker på att en diakon gör om dagarna: Dokumentation och statistikföring tar en hel del tid. Att få tag på människor – såsom de äldre som församlingen uppvaktar – kan bli ett litet detektivarbete. Olika samlingar kräver planering och kanske någon intressant människa som kan ställa upp som gäst eller föreläsare.

Diakonimottagningen, dit människor får komma med gnagande tankar och praktiska bekymmer, är också en del av arbetet som inte syns så mycket utåt.

Romantisk syn på missionen

Även innan hon blev diakon har Kristina Örn varit aktivt med i församlingens verksamhet – som förtroendevald, söndagsskollärare, körsångare och som gudstjänstbesökare. Hon tycker att söndagens gudstjänst är viktig, kärnan i församlingslivet.

Det skulle vara roligt om flera församlingsmedlemmar deltog i den!

När tanken på att byta yrkesbana föddes funderade hon också på hur det skulle vara att åka iväg någonstans som missionär eller volontär.

– Men min man var inte så intresserad av det, ler hon.

Men redan under andra året som diakon fick hon resa till Kenya med Kyrkans Utlandshjälp – i samband med insamlingen Gemensamt Ansvar – något hon är tacksam för och rekommenderar till alla som får möjligheten.

– Det var verkligen intressant. Där såg jag också att man kanske har en ganska romantisk syn på det där att fara utomlands och jobba, men det är ju nog ganska strävsamt.

Alla på resan blev ganska sjuka och fick se att vardagen på missionsfältet inte är så glamorös.

– Jag märkte att jag hellre jobbar för missionen hemifrån.

De tre senaste åren har Kristina Örn jobbat i Närpes församling – men församlingen i Solf är en ny bekantskap, trots att hon växt upp runt knuten i Vasa.

– Nu på skriftskollägret har jag fått lära känna lite ungdomar och vid Lovisas missionsstuga har jag fått kontakt med lite församlingsmedlemmar som är aktiva där, likaså vid mathjälpen. I sakta mak får jag lära känna folk.

Kristina Örn

  • Ny diakon i Solfs församling, tidigare klasslärare.
  • Växte upp i Vasa, bor i Närpes.
  • Har en man som också är lärare, tre vuxna barn och två barnbarn.
  • Fritid betyder hundpromenader, umgänge med barnbarnen, handarbete och läsning.
Emelie Wikblad

Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.

korsholm. När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs. 17.12.2020 kl. 09:46
Rune Lindblom är präst i Korsholms svenska församling.

Kolumn. Det verkliga Betlehem doftar kryddor och rökelse, inträngt med alla fyrtiotusen invånare på en enda liten bergsrygg bland kullar med olivträd. Hus på hus, som skokartonger travade mitt i ett landskap av kullar och dalar, där vägar och förtorkade ängar samsas om utrymmet. 17.12.2020 kl. 09:41
Färdas med åsna och kamel? Inte i Solfs församlings version av julberättelsen. Där kommer lastcykeln och velomobilen på bilden att användas som transportmedel.

Solf. Vad har en barnkör, tre velomobiler och ett hotell gemensamt? Svar: De spelar alla en roll i Solf församlings filmversion av julevangeliet. 17.12.2020 kl. 09:35
I oktober kulminerar Åbo svenska församlings 100-årsfirande i en festgudstjänst i domkyrkan, berättar kyrkoherde Mia Bäck.

Åbo. Nästa år firar Åbo svenska församling hundra år. – Vi är en församling som präglas av gemenskap, helighet, glädje och öppenhet, säger kyrkoherde Mia Bäck. 17.12.2020 kl. 08:59
Maria Björkgren-Vikström är församlingspastor i Åbo svenska församling.

Kolumn. "Sårbarhet är något vi människor har gemensamt." 17.12.2020 kl. 08:51
Hanna Lehtonen hoppas på nya förutsättningar för sång och gemenskap nästa år.

Väståboland. Kyrkokören har tagit paus och det blir en distansjul i Väståboland i år. Men grunduppgiften kvarstår. – Det är att föra fram glädjens budskap: tro, hopp och kärlek, säger kantor Hanna Lehtonen. 17.12.2020 kl. 08:43
Andreas Lundgren utbildade sig till journalist innan han blev präst.  – Jag tycker om att jobba med media och teknik.

Borgå. Hur skapar man delaktighet och värme under en virtuell gudstjänst eller sångstund? – Vi behöver tänka på tilltalet, säger Andreas Lundgren. 17.12.2020 kl. 08:37
Strömmandet blev välbekant för Johnny Aspelin i våras när han skötte församlingens virtuella gudstjänster.

sibbo. Johnny Aspelin är den som ser till att gudstjänsterna i Sibbo når ut via skärmarna. – Ljud- och bildkvaliteten är det viktigaste, säger han. 17.12.2020 kl. 08:24
Helena Sten har ställt ut sina filtar vid Korsnäs bibliotek.

korsnäs. Helena Sten kom på idén göra filtar åt barnen som föddes på flyktingförläggningen i Korsnäs. Och sedan har hon bara fortsatt. 11.12.2020 kl. 14:48
Julplanering. När allt kan ändra på kort varsel får de anställda parallellt bolla med program som går att göra på plats och på nätet. På bilden Jeanette Ribacka-Berg, Christina Caldén-Back (vid bordet), Siv Hellman och Inga-Lene af Hällström (stående).

Kristinestad. Julens program får nya former för att så många som möjligt tryggt ska kunna vara med. Och får man inte samlas blir det många videohälsningar istället. 11.12.2020 kl. 14:43
Kantorerna i församlingarna i Korsholm: Michael Wargh, Jimi Järvinen, Susanne Westerlund, Ann-Christin Nordqvist-Källström och Rodney Andrén.

korsholm. 24 julsånger blev 24 luckor i den virtuella adventskalender som församlingarna i Korsholm, Kvevlax, Replot och Solf i år presenterar tillsammans. 11.12.2020 kl. 14:28
Mats Björklund är kyrkoherde i Solfs församling.

Kolumn. "Jag har alltid fascinerats av att Gud ville komma och vandra på den jord vi delvis med vett och vilja skövlat och förstört. Att han överhuvudtaget bryr sig om en mänsklighet som delvis vänt honom ryggen", skriver Mats Björklund. 11.12.2020 kl. 14:25

korsholm. Ungdomsarbetsledarna i församlingarna i Korsholm har sökt nya kanaler att nå och involvera ungdomarna. Men vad skulle innehållet vara och hur gör man Youtube-videor egentligen? 11.12.2020 kl. 14:19
Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.

vanda. I januari invigs den nya kyrkan i Dickursby, dit bland annat Vanda svenska församling flyttar. – Den ska vara allas kyrka, säger projektledare Janne Silvast. 9.12.2020 kl. 00:00
Margaretha Trygg är församlingsmedlem i Sibbo svenska församling.

Kolumn. "Känslan av förväntan ska vi inte låta gå oss förbi i år heller. Fastän världen är som den är." 9.12.2020 kl. 00:00